Herta och Albert

I går var det skiftande väder kan man väl säga. Det skiftade mellan duggregn, regn, ösregn och ösregn med blixt och dunder. Kul? NÄE!

 

Pållarna fick gå ut med täcken på sig. Själv åkte jag hem och åt frukost och la mig på soffan en stund. Gick över igen på dan och mockade åt mina och gjorde sedan höpåsar för halva kommande veckan. Tog in hästarna och gav dom lite hö. Fikade och väntade på bättre tider.  A-L SMS-ade att hon skulle komma och pyssla med Damen, men inte rida. Fick SMS-svar från S att hon gärna följde med ut på en tur om jag kunde vänta en liten stund så hon hann hem.

 

Dom kom nästan samtidigt och då hade jag nästan borstat klart Ulle. S fixade Hjärtat och så red vi iväg, jag på Ulle och S på Hjärtat. Vi red förbi syrran och sedan landsvägen ner till ångbåtsbryggan. Fortsatte Östergårdsvägen ända ut till Stavsudd där vi vände och tog samma väg hem. Hästarna var pigga och glada trots regnet. Och trots regnet så var det faktiskt riktigt mysigt. Vägen var mjuk och fin och det var varmt. Och löven på träden har dom mest fantastiska färger just nu!

 

Vi mötte lite människor och Ulle måste såklart hälsa på alla :-)  Det var bara trevliga människor som gärna hälsade på honom och pratade en stund. Dom undrade om det var ovanligt sociala och sällskapliga hästar vi hade :-D  Vi tog oss fram i alla gångarter och Ulle skötte sig exemplariskt. Han tog fel galopp ett par gånger men det beror helt och hållet på mig och mina stela höfter som inte vill förflytta sig som jag vill. Han var ganska taggad - men lydig! Hjärtat ville helst bara springa fort och strunta helt i allt vad form heter så S fick kämpa lite :-)

 

På hemvägen tog vi galopp i en uppförsbacke. När Hjärtat närmade sig Ulle fick han en urladdning. Ett spjoink och några språng framåt i full fart. Men han är faktiskt väldigt lydig, det var bara att sätta sig ner ordentligt i sadeln och göra en förhållning så kammade han till sig igen! Det känns skönt att han (oftast) inte gör mer än så. Men samtidigt känns det tydligt hur stark han är!

 

När vi närmade oss ångbåtsbryggan igen tog vi en sista galopp. Eller rättare sagt, jag galopperade med Ulle och S travade med Hjärtat. Och Ulle klarade att hålla en kort, fin galopp i samma tempo som Hjärtat travade. Och hon slängtravade inte! Ännu ett bevis på hur stark Ulle är. Han är ju inte tränad för att klara kort galopp så länge men det var inga problem!

 

Sista biten hem skrittade vi av dom. Det luktade svettig häst :-) Deras pälsar är på tok för tjocka för den värme som är nu, det var nog +12°C ungefär när vi var ute! Måste laga klippmaskinen! Tillbaka i stallet igen blev dom fixade och fick på sig täcken och sen ut i hagen igen. Vid 17.30-tiden när jag låg och slappade i soffan började det helt plötsligt att smattra något alldeles kolossalt utanför. Regnet piskade på rutorna och dånade mot altanen. Jag åkte över och tog in hästarna. Det är inte kul för dom att stå ute i geggamojja när regnet vräker ner och det dessutom åskar. Blev dom glada då? Njae, dom följde visserligen med in med dom kom ju inte direkt rusande till grinden. Hjärtat kom lunkandes när jag visslade, dom andra två fick jag gå ut och hämta. Men dom blev i alla fall glada över att få lite hö där inne :-)

 

Senare på kvällen fick dom kvällshö och gottishinkar. Och regnet bara fortsatte att vräka ner. Tar vattnet aldrig slut däruppe? Det räcker nu tycker jag, markerna är mättade sedan länge!