Herta och Albert

I går fick Ulle besök av Hovis. Hovis tyckte hovarna var fina och att Ulle egentligen inte behövde skos om men han förstod att jag ville ha fyra brodd i varje sko så han satte i gång i alla fall. När han fått av skorna och tittade ordentligt utbrast han "Du, det finns en hel del att ta här! Ulles hovar växer verkligen rakt upp utan att ändra hovvinkeln det minsta lilla. Det är jättebra!"

Jag märker att hovarna är långa när dom blir väldigt djupa att kratsa ur och det var dom nu. Dessutom så noterar jag i min bok i stallet när pållarna skos så det är ju bara att räkna veckorna för att se när det är dags :-)

Jag var tvungen att lämna Hovis med pållarna och åka hem och jobba. Men Hovis lovade att släppa ut dom i hagen när han var klar. Det hade han gjort, det såg jag när jag åkte förbi nån timme senare på väg till tandläkaren.

Jag hatar att gå till tandläkaren. Min kräkreflex är alldeles för känsligt inställd! Dom små röntgenplattorna är pest och pina trots att jag får dom allra minsta som egentligen är till små barn. Tandläkaren kollade och fixade och hummade och tittade och jag försökte låta bli att ulka, vilket gick sådär. Usch tänkte jag, det där låter inte bra. Säkert är det en massa hål eftersom jag haft så jätteont i både tänder och käke den senaste tiden. Det får jag visserligen alltid så fort kallelsen kommer ...... Tandläkaren satte sig tillrätta på stolen bredvid mig och sa " Oj, det här såg väldigt fint ut. Jag tycker inte vi behöver röntga i år. Och så gick det så fort så du får 300:- rabatt!"  Jippiiii! Jag gick därifrån som på små moln :-)

När jag precis kommit hem ringde Husse och undrade om han skulle köpa semlor med sig hem. Absolut sa jag, vi hade ju massor att fira :-) Ulles vinterskoning och mina fina tänder!

På kvällen fick Hjärtat lite extra pyssel i form av klippning av manen. Det blev faktiskt riktigt bra! Inga hack och bra form på rundningen. Jag är nöjd för en gångs skull! När allt var klart fick dom mat och blev nattade. Jag gick hem till Husse och lilla Kattfröken och så firade vi med semlor :-)  Gott!

Man kan ju faktiskt också säga att vi firade att Rolf-Göran Bengtsson fått Jerringpriset för det tycker jag är sååååå roligt! Äntligen en hästmänniska som får det! Och han verkar dessutom så väldigt trevlig och ödmjuk - och dessutom superduktig! Men surt sa räven - nu skrivs det en massa skit rent ut sagt. Vaddå "Vem är Rolf-Göran Bengtsson?" och vaddå "det är ju hästen som hoppar". Om det är hästen som gör allt jobb och ryttaren "bara" hänger med förstår jag inte varför inte jag har vunnit EM!!! Då skulle väl för sjutton ALLA ryttare vara på topp! Och Lasse Anrells löjliga kommentar till all kritik, där han erkänner att han inte kan något om hästar, att han inte tycker det är någon sport och att han dessutom är rädd för hästar. Jaha?!?! Jag är skiträdd för fotbollar, ska vi sluta kalla fotboll för sport då??? Jag är dessutom låååångt ifrån en fjortis - och jag har röstat på RGB. Eller räknas jag som fjortis eftersom jag röstade på honom??? Fy för såna journalister - SKÄMS PÅ ER!!!!!

Så nu har jag fått avreagera mig. Fast jag funderar allvarligt på att maila Lasse A m fl och tala om vad jag tycker. Det är ju faktiskt dom jag är arg på och det borde dom få veta. Och jag är tydligen inte ensam om att tycka så :-)

I dag har moster och jag tagit en promis med blöta pållar och glada hundar. Vi hade tänkt rida men dom var som sagt väldigt blöta så vi borstade av det som gick att borsta av och sedan traskade vi i väg. Prinskorven fick lifta innanför mosters jacka en bit. Vi gick ner mot Toholmen. På ett ställe var det en lastbil som lastade av ett lass grus. Vi stannade till och väntade tills han var klar. Pållarna kollade lite men tappade snart intresset för lastbilen och det rasslande gruset. När dom var klara gick vi förbi. Sen fick även Prinskorven springa själv. Han var jätteduktig och höll sig en bit ifrån hästarna och deras hovar. Sista biten hem fick han sitta innanför jackan igen.

Hemma igen fick hästarna gå direkt ut i hagen och få lunchpåse nr 1. Och gissa vad vi gjorde - just det, fikade :-)  Prinskorven somnade i mitt knä och Korven i mosters knä. Mosters kompis C ringde och vi pratade alla tre, fungerade bra med högtalartelefon. Jag känner C lite grand också så det var kul att få prata med henne. Hon lät ganska avis på att vi satt i sadelkammaren och fikade :-)

På eftermiddagen var det dags för mig att ta hand om mig själv lite också. Ett besök hos naprapaten igen eftersom jag fått tillbaka lite av min gamla vanliga ryggvärk. Efter att ha varit näst intill smärtfri under ett antal veckor så kändes det inget kul att börja få tillbaka det gamla onda igen. SI-lederna var jag ganska säker på började låsa sig igen och musarms-punkten på höger sida har gjort sig påmind lite då och då. Mycket riktigt, SI-lederna satt fast igen. Men han började med att massera hela ryggen och värma upp alla muskler och allt vad det nu är. Sen gick han på och bearbetade muskler och triggerpunkter. Nu kan han faktiskt ta i ganska hårt, i alla fall om man jämför med första gången jag var där :-) Tyvärr hittade han en hel del även på vänstersidan av ryggen :-(

Till sist kollade han igenom ryggkotorna. Det var en lite, liten låsning mellan skulderbladen men han valde att avvakta med att knäcka till det. Först ville han titta på resten så att det inte blir för mycket knäckande på samma dag. Sen kollade han nacken men den var han nöjd med och det är jag också. Jag känner inte av smällen sen i höstas längre. Jo kanske lite, men det är väldigt lite :-) Och sen var det då SI-lederna. Han började med vänstersidan. Japp, det knakade rätt så mycket. Inte alls så mycket som första gången han gjorde det men helt klart var den på G att fastna igen. Sen var det högersidan. Och jisses, det knakade ganska mycket i SI-leden. Och i ländryggen och hela vägen upp till skulderbladen sprakade det rejält. Trots att jag låg i ett läge som gör att det bara ska knaka i SI-leden. Men är det mycket som sitter fast kan det bli så tydligen. Sen gick han tillbaka till vänstra sidan för att knäcka igen. Han förklarade att man kan dela upp SI-leden i två delar och nu tog han alltså den andra delen. Det knakade "fint" även denna gång!