© .h.

"Titta, kärnan!" sa jag och pekade på den svarta himlen.
Ja. Titta. Den lever fortfarande. Samma kärna. Jag kan se den. Men min längtan? Var är den? Fanns den inte här för en stund? Eller var det en sekund för länge sedan.
Jag vet inte. Min strävan efter tidlöshet gör att jag har förlorat känslan för nyss och urminnes tider.
Blinka lilla längtan där, hur jag undrar var du är.

Trackback URL: http://blogg.passagen.se/hiertha/entry/titta_k%C3%A4rnan
Kommentarer:
Skriv en kommentar:



