Historiebloggen

Den 3 juni 1621 fick rikets blivande andra stad, Göteborg, sina stadsprivilegier på initiativ av kung Gustav II Adolf. Privilegierna var skrivna både på tyska och svenska och var avfattade i 37 paragrafer och tillerkände invånarna skattefrihet under 16 år, frihandel samt befrielse från all utskrivning till krigstjänst m.m.

Göteborgs förhistoria
Först under 1200-talets mitt fick Sverige ett landområde mellan det norska Bohuslän och det danska Halland som gav direktkontakt med Kattegatt. Den närmaste svenska staden var Lödöse (senare benämnt Gamla Lödöse), beläget vid Göta älv cirka fyra mil från mynningen. På den norska sidan låg staden Kungahälla och borgen Ragnhildsholmen, som i början av 1300-talet ersattes av Bohus. Det blev en huvudprioritering för de svenska kungarna och jarlarna att säkra detta kustområde, som var utsatt för ständigt hot från de nordiska grannarna. Omkring 1303 lät kung Birger Magnusson uppföra Gullbergs fäste på platsen för nuvarande Skansen Lejonet. År 1333 nämns i ett brev från den svenske kungen Magnus Eriksson för första gången borgen Lindholmen på den svenska delen av Hisingen, och 1366 omtalas Älvsborg (senare benämnt Gamla Älvsborg) på fastlandet mitt emot. Svenskarna befäste genom dessa borganläggningar kontrollen över mynningen av Göta älv, medan norrmännen genom Bohus kontrollerade älven längre uppåt. Det senare blev så småningom ett av skälen till att man 1473 grundade en stad närmare Göta älvs mynning, först med namnet Götaholm, sedan Nya Lödöse, belägen inom nuvarande stadsdelen Gamlestaden. Denna tog över den roll som Gamla Lödöse haft som förmedlare av handel från Västergötland och det övriga Vänerområdet. Dess läge var emellertid utsatt, och borgarna, både svenskar och tyskar, fick flytta till foten av Älvsborgs fästning och 1545 började man där bygga en ny stad. När danskarna 1570 tog Älvsborg återvände man till det forna stadsområdet.

"Här ska staden ligga." Det lär Gustav II Adolf ha sagt när han grundade Göteborg och det ser han ut att säga där han står staty på Gustav Adolfs torg.

I början av 1600-talet anlades ytterligare en stad i området, Karl IX:s Göteborg på Hisingen mitt emot Älvsborgs slott. Staden tillkom för en grupp nederländare, som inkallats för att utveckla den svenska kopparhandeln. Stadens fick stadsprivilegier 1607 men förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. Det var traditionerna från det svensk–tyska Nya Lödöse och det nederländska Göteborg som smältes samman i Gustav II Adolfs Göteborg, det vill säga dagens Göteborg., som började anläggas 1619 och som alltså fick stadsprivilegier två år senare.

Göteborgs utveckling fram till idag
Under 1600-talet spelade nederländare och nederländska pengar en mycket stor roll för Göteborgs expansiva utveckling. Det kom att sätta sin prägel på stadens förvaltning, näringsliv och utformning. Redan på 1690-talet hade klädestillverkningen en expansion, och Göteborg blev en av frihetstidens ledande manufakturstäder. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export.. Göteborgs starka tillväxt på 1600-talet ledde till att staden redan vid 1700-talets början var en Sveriges allra största städer. Befolkningen på 1670-talet uppskattades till drygt 4 000 invånare. Vid 1700-talets mitt hade den stigit till över 10000. Göteborg tävlade då med Karlskrona om platsen som rikets näst största stad. Under 1800-talet befäste Göteborg staden som Sveriges andra stad. Folkmängden tiodubblades på hundra år: från 13000 invånare år 1800 till 130000 år 1900. Ostindiehandel och sillfiske försvann i början av 1800-talet, men de brittiska, särskilt skotska, förbindelserna förblev betydelsefulla, och ett stort antal brittiska affärsmän etablerade sig i staden. Det gynnade inte bara näringslivet utan även stadens kulturliv. På 1840-talet var Göteborg rikets ledande importhamn, och mot slutet av 1850-talet var staden främst även inom exporten. Samtidigt utvecklades en livskraftig fabriksindustri och Göteborg var vid seklets mitt den tredje största fabriksstaden i Sverige. Textil och livsmedel var de dominerande näringsgrenarna, men även andra branscher var under utveckling.
Göteborgs industriella utveckling var fortsatt stark under resten av 1800-talet. Staden etablerade sig som den efter Stockholm största fabriksstaden. Metall- och verkstadsindustrin distanserade efterhand de tidigare ledande branscherna. De stora skeppsvarven (Götaverken, Lindholmen och Eriksberg) präglade tillsammans med Volvo och Svenska Kullagerfabriken (SKF) under lång tid den göteborgska industrin under 1900-talet.

I dag är Göteborg Sveriges näst största, och Nordens femte största stad med över en halv miljon invånare i själva staden och närmare 900 000 i Storgöteborg,