Historiebloggen

Den 16 september 1973 bekräftade valresultatet att det var mycket jämnt mellan blocken. Hela 90,7 procent av befolkningen röstade och när alla röster var räknade hade resultatet blivit att de socialistiska och de borgerliga blocken fått 175 mandat vardera.

Valets stora förlorare var folkpartiet som tappade 24 mandat, medan socialdemokraterna tappade sju mandat. Socialdemokraterna satt dock kvar vid makten med Olof Palme som statsminister och frågor där omröstningarna slutade 175-175 fick avgöras med lottens hjälp. Nu blev det uppenbart att valsystemet måste ha udda antal mandat. Så från och med nästa val blev de 350 riksdagsmännen/kvinnorna 349.


Statsminister Olof Plame och utrikesminister Sven Andersson
diskuterar IB affären i Riksdagen under valåret 1973

Den 27 juli 1989 fann Stockholms tingsrätt den 42-årige Christer Pettersson skyldig till mordet på Olof Palme 28 februari 1986 och dömde honom till livstids fängelse. Rättens två jurister reserverade sig dock mot domen, men de sex nämndemännen menade att Lisbet Palmes säkra utpekande avgjort målet.

Petterson skulle senare överklaga domen och han frikändes i november samma år av Svea hovrätt, som ansåg att det inte kunde uteslutas att Lisbet Palme tagit fel vid identifieringen. Pettersson avfördes dock inte från utredningen, och i december 1997 begärde Riksåklagaren (RÅ) resning i målet hos Högsta domstolen (HD). RÅ åberopade ett stort antal nya omständigheter och flera nya vittnesmål som inte prövats tidigare. I maj 1998 avvisade dock HD enhälligt RÅ:s yrkande och underkände all bevisning som var äldre än ett år gammal, bland annat flertalet vittnesmål. Annan bevisning underkändes eftersom den varit känd från tidigare rättegångar. Den återstående bevisningen ansågs av HD inte räcka för en fällande dom. Därmed ansågs Pettersson vara avförd från utredningen. Pettersson dog 2004, 57 år gammal.


Christer Pettersson just efter att han blivit frikänd av Svea hovrätt
november 1989. Källa SCANPIX