Historiebloggen

Den 20 september 490 f. vt. stod slaget vid byn Marathon i Attika där grekerna (från Aten och Plataiai)  besegrade perserna under Hippias. Enligt legendens skulle meddelandet om segern nått staden Aten tack vare en löpande man, Feidippides, som utsetts att springa de 42 kilometrarna hem till staden och förkunna segern. I dag har man fastställt att det här bara är en myt. Den har dock gett upphov till historien om den första maratonlöparen.


Bakgrundshistoria

Den grekiska hären bestod av cirka 10 000 man. Den persiska hären bestod av nånstans mellan 25 000 och 30 000 man, vilka landsattes vid Marathonslätten (26 000 enligt Herodotos). Den grekiska hären leddes av tio generaler. Innan slaget börjat hade dessa diskuterat i fall de skulle retirera tillbaka till Aten eller slåss. Miltiades, en av dessa, som ville slåss, gick då till polemarchen, som också var röstberättigad. Han lyckades övertala polemarchen (grek. "stridshövding", en militär ledare som hade befäl över en brigad) som sade att de skulle strida.

Varje dag var det en av generalerna som skulle leda den grekiska hären, men alla överlämnade överbefälet till Miltiades. Miltiades väntade dock på förstärkningar. Förutom de atenska trupperna hade Plataiai sänt förstärkning med knappt 1000 man. Atenarna hade tidigare även skickat en budbärare (Feidippides) till Sparta för att be om hjälp, men av religiösa skäl ville inte spartanerna skicka trupper förrän det blivit fullmåne.

Miltiades taktik var att göra tväremot perserna. Perserna förlade huvuddelen av sina soldater i mitten. Miltiades ställde de flesta av sina soldater på flankerna. I mitten stod bland andra Themistokles, som skulle försöka hålla fronten där.

Slaget började genom att grekerna gick till anfall. Medan den grekiska centern vek undan på grund av persernas antal och för att locka med perserna längre fram avancerade grekernas flanker och drev perserna på flykten. Grekerna vände då och anföll perserna i ryggen. Efter att de omringade hade försökt fortsätta slås flydde de till till sina fartyg. En anledning till den grekiska segern var att grekerna hade bättre beväpning. Då striden var över hade 192 atenare och omkring 6400 perser dött på slagfältet.

Efter flykten seglade perserna med sin flotta mot Aten. För att förhindra att perserna skulle hinna nå Aten, sprang de atenska soldaterna "för brinnande livet", enligt Herodotos, för att undsätta staden. Grekerna hann dit i tid och kunde ställa upp sig på stranden vid hamnen (Faleron) för att avskräcka en persisk landstigning. Det är egentligen denna språngmarsch, som är förebilden till maratonloppet.

Efter en tids fundering på redden bestämde sig perserna att överge sina erövringsplaner och seglade tillbaka till Asien. Det persiska hotet var avvärjt, för den här gången. Nästa stora persiska erövringsförsök skulle komma att ske tio år senare.




Händelseförloppet, slaget vid Marathon. Källa Wikipedia

Den 21 juli har man i USA Bull Run Day. Det är inte ofta folk blir inbjudna till en picknick för att titta på ett fältslag, men det är just det som skedde denna dag 1861 då det första slaget i det amerikanska inbördeskriget inträffade vid Bull Run Creek vid Manassas Junction i Virginia. Nordstaternas armé under befäl av general Irwin McDowell anföll här sydstaternas trupper ledda av general Beauregard. Vid Bull Run lyckades Beauregard tillsammans med general E Kirby Smith och general Thomas ”Stonewall” Jackson hålla tillbaka Nordstatstrupperna som om de var en stenvägg. En massa människor, många klädda i sina finaste söndagskläder kom ut från det närliggande Washington D.C. för att ha picknick och titta på när de över 60 000 soldaterna slogs under det tio timmar långa slaget. När en granat förstörde en vagn vilken blockerade huvudvägen för reträtt, skapades panik bland Nordstatstrupperna och picknickfirarna, som nu desperat försökte återvända till Washington D.C.

Foto på ruinerna av Judith Henrys hus efter det första slaget vid
Bull Run. Källa Wikipedia