Historiebloggen

Den 4 oktober 1957 sändes Sputnik I, världens första satellit, upp i rymden från Sovjetunionen. För första gången hade man lyckats konstruera en satellit som beskrev en bana runt jorden. I USA blev man bestörta över att ryssarna hunnit första med detta. Den amerikanska allmänheten oroades över att satelliten kunde bära hemliga vapen och fotografera hela USA med infraröda strålar.


Den första officiella bilden på Sputnik I, som ryssarna släppte den
9 oktober 1957. Källa SCANPIX

Den 14 augusti 1920 lyckades den polska armén under marskalk Józef Pilsudski mot alla odds uppnå en vändpunkt i kriget mot Sovjetunionen. Med franskt stöd slog han den Röda armén utanför Warszawa. Ryssarna drog sig tillbaka från Polen.

Den 16 augusti inleddes vapenstilleståndsförhandlingarna. Sedan de sovjetiska styrkorna satte in sin motoffensiv (Polen hade tidigare anfallit Sovjetryssland den 24 april) hade de ryckt fram mot Warszawa mycket snabbt. I övriga Europa insåg man snabbt faran att om Polen gick under skulle det också vara ett hot mot hela den kapitalistiska världsordningen i väst. Den sovjetiske befälhavaren Michail Tuchatjevskij gav redan i juli uttryck för detta hot på ett sätt som inte kunde missförstås: ”I väst avgörs världsrevolutionens öde; över Polens döda kropp leder vägen till en allomfattande världsbrand.” Vändpunkten som kom mellan den 14 augusti och 21 augusti förhärligades i Polen som ”undret vid Visla”. Efter nederlaget riktades Sovjets uppmärksamhet nu istället mot inbördeskriget och Krim där den ”vite” generalen Wrangel hade gått till offensiv.


Marskalk Józef Pilsudski. Källa Wikipedia

en 24 juni 1948, för exakt 60 år sedan, stängde Sovjetunionen av alla trafik till Berlin utom flyget. Därmed inleddes det som senare skulle kallas Berlinblockaden.

Bakgrundshistoria och följder

Efter andra världskriget kom Berlin att delas mellan de fyra segrarmakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen, trots att staden låg innesluten i den sovjetiska ockupationszonen. De snabbt försämrade relationerna mellan västmakterna och Sovjetunionen ledde till att Sovjetunionen i mars 1948 upplöste det allierade kontrollrådet för Tyskland och införde trafikrestriktioner vid infarterna till Berlin. När västmakterna beslöt sammankalla en tysk lagstiftande församling och införde en gemensam valuta i sina ockupationszoner svarade Sovjetunionen med en egen valuta i sin zon samt i den sovjetiska delen av Berlin. Västmakterna införde då den nya D-marken även i sina delar av Berlin.

Den sovjetiska responsen kom 24 juni 1948 då alla kommunikationer mellan Västberlin och västra Tyskland utom luftkorridorerna stängdes. Syftet var att tvinga väst till en mjukare hållning i sin Tysklandspolitik. Västmakternas motåtgärd var att klara försörjningen av Västberlins två miljoner invånare gernom en luftbro. Under nästan ett års tid flögs förnödenheter in till Västberlin, under vissa intensiva perioder med ett plan per minut. Blockaden innebar att Västberlin knöts närmare till västmakterna, vilka våren 1949 slog samman sina ockupationszoner till vad som senare under året skulle bli Förbundsrepubliken Tyskland, det vill säga Västtyskland. I maj 1949 hävde Sovjetunionen blockaden, men någon enighet om det framtida Tyskland kunde inte uppnås, utan i oktober utropades Tyska demokratiska republiken, det vill säga Östtyskland. Berlinblockaden som genomfördes för att stoppa Västberlins integrering till väst, kom i stället att påskynda denna och därmed Tysklands delning, vilken skulle bestå till 1989.

.

Översta bilden Douglas DC-3 kallades Rosinenbomber
(Russinbombare) av Berlins invånare under luftbron.
Nedersta bilden Monumentet Luftbrückendenkmal till minne av
luftbron vid Platz der Luftbrücke i Berlin. källa Wikipedia

Den 16 juni 1963 besökte den första kvinnan, den 26-åriga ryskan Valentina Teresjkova, rymden med kapseln Vostok 6. Hennes rymdfärd skedde mellan den 16 och 19 juni. Den varade i drygt 70 timmar och under den tiden färdades Tersjkovka 48 varv runt jorden i Vostok 6-kapseln.

Teresjkova arbetade innan i textilindtustrin. Hennes hobby var fallskärmshoppning och det var som sådan hon blev antagen till det sovjetiska rymdprogrammet tillsammans med tre andra kvinnor. Av dessa fyra var det endast Teresjkova som blev kosmonaut.

Efter rymdfärden

Teresjkova gifte sig strax efter rymdfärden med kosmonauten Andrijan Nikolajev och det var Nikita Chrusjtjov i hög person som var parets bestman, vittne vid vigseln.  År 1964 fick Teresjkova och Nikolajev en dotter - världens första människa vars båda föräldrar har varit i rymden. Teresjkova studerade sedermera till rymdingenjör, vilket hon arbetade som fram till sin pension 1997. Hon nådde generalmajors rang. Det är den högsta militära grad som en kvinna någonsin har nått i Sovjetunionen och Ryssland. Teresjkova är sedan 1992 ordförande i det Ryska förbundet för internationellt vetenskapligt och kulturellt samarbete.

Valentina Tersejkova vid tiden för hennes rymdfärd 1963
Källa: Wikipedia