Vardagsbetraktelser ur ett hondjursperspektiv. Det är du som läser som är Cyber-Kitty, min interaktiva bloggdagbok...
Hybris
Postat i: Hjärnskav Permalink Kommentarer [9]
6 december
kl. 19:32
Jag levde i en illusion. Ursprungligen visste jag att det var så, men efter hand som tiden gick tänkte jag att den kanske var verklig i alla fall, att det var det yttre som var illusionen. Jag ville så gärna att det var på riktigt. Så sprack bubblan och verkligheten uppenbarade sig med full styrka. Rå och obönhörlig. Och det enda jag kan tänka är att jag önskar mig mina skygglappar tillbaka...
Postat i: Hjärnskav Permalink Kommentarer [9]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/hondjuret/entry/hybris1
Skriv en kommentar:
Vad?
Skrivet av livelev den 06 december, 2008 kl. 20:59 #
Först "inte vilken dag som helst" och sen en katastrof av oanade dimensioner.
Vad händer? *orolig*
Skrivet av Irrhönan den 06 december, 2008 kl. 22:37 #
Jag kan inte göra så mycket för dig tyvärr. Men jag kan erbjuda dig min famn så kan då slå på mig, spy din galla över mig eller bara låta mig hålla om dig och lyssna på dig. Eller ja jag är ju för långt borta men jag menar det ändå.
*varm kram*
Skrivet av Nina den 07 december, 2008 kl. 10:18 #
det gör ont att inte ha den sortens blindhet. men jag tror ändå det är där det sannaste finns. det där livet där man kan finnas i kärlek och närhet på riktigt. kanske måste det hemska få plats för att det ljusa ska få plats på riktigt. om man blundar ser man ingenting, utom sina egna drömmar eller inre bilder. man behöver det ibland, för att överleva. men jag tror det är bra att öppna ögonen. även om det gör ont. (sanningen ska göra er fria...)
värme, och många kramar om du vill
Skrivet av korpdotter den 07 december, 2008 kl. 13:32 #
MEN?! *förstår inte*
Skrivet av *P* den 07 december, 2008 kl. 17:03 #
Korpdotter har rätt, jag önskar hon inte hade det,men det har hon. (((((((X)))))))
Skrivet av JenJen den 07 december, 2008 kl. 19:55 #
Men lilla Hondjur, vad är det som händer...? Vi, dina vänner, bryr oss om dig och önskar dig bara det bästa. Om det handlar om kärlek, ge inte upp, det tar tid att hitta hem helt och hållet. Som två stenar som ligger i vattenbrynet så slipas man sakta mot varandra, för att till slut passa ihop.
Kärlek och värme till dig.
Skrivet av Klothilde den 08 december, 2008 kl. 07:37 #
Fina CyberKitty: Det känns skönt att du finns. I sjudubbel upplaga dessutom.
Alla saker vill man kanske inte blogga om, men omtanken värmer en frusen hondjurssjäl, för att använda en sliten, men bra, klyscha...
Skrivet av Hondjuret den 08 december, 2008 kl. 14:13 #
Nej jag tänkte på det men vi ska inte förstå allt heller. Ibland är det skönt att bara få skriva lite. Jag skriver inte heller om allt...långt därifrån :-)
Skrivet av Nina den 08 december, 2008 kl. 14:46 #