Vardagsbetraktelser ur ett hondjursperspektiv. Det är du som läser som är Cyber-Kitty, min interaktiva bloggdagbok...
Det är oroligt i hondjurssläkten; min lilla moster har fått ett allt annat än välkommet sjukdomsbesked. Det som från början bara var "nåt med tarmarna" som skulle lösas med att de opererade bort en liten bit, som tillfälligt skulle leda till att hon fick en påse på magen har plötsligt visat sig vara en elakartad tumör som antagligen spritt sig till lymfan. Påsen sitter där den sitter, och nu väntar minst ett halvårs cellgiftsbehandling.
Hennes man, den fryntlige skånsktrygge lantbrukaren skulle inte klara sig en sekund utan henne! Hon är en sådan där effektiv människa som ofta verkar i det tysta. Inte mycket väsen kring sin egen person, men oerhört duktig på allt hon tar sig för. Min mamma, som tekniskt sett är äldst brukar kalla henne sin lilla storasyster. En värld utan henne skulle te sig minst sagt märklig...
Postat i: Hondjurstankar Permalink Kommentarer [6]
Trist besked. Du/ni får hoppas att detta "troligen" inte skett och att behandlingen verkar. Livet är skört och märkligt. Det tar som ingen hänsyn till vad vi vill med det.
Min mor stomiopererades för fem år sedan mot cancer. Hon knatar vidare genom livet. Nu är hon 83. Så helt hopplöst behöver inte ett cancerbesked vara. Men tungt är det.
Skrivet av Ulf den 15 juli, 2008 kl. 06:48 #
Jag vet inte om det hjälper det minsta, men har du läst i Kontexts blogg? Hon kämpar mot sin blåscancer och beskriver sina funderingar kring cancer och behandlingar.
http://kontext.blogg.se/index.html
Skrivet av Ulf den 15 juli, 2008 kl. 16:25 #
:(
Skrivet av JenJen den 16 juli, 2008 kl. 01:17 #
Hej Hondjur.
Verkligen inget roligt besked. och tyvärr ser inte tillfriskningsprognoserna så där vidare värst roliga ut heller.
ps... jag har släckt min blogg. Kommer in här och läser ändå.. kramen ds.
Skrivet av Nynna den 17 juli, 2008 kl. 15:39 #
Tack Ulf! Jag skall kolla in den bloggen...
De har börjat cellgiftsbehandlingen redan - vet inte om det är ett gott eller dåligt tecken att de hade så bråttom att sätta igång, men det är ju skönt att de gör något. Att bara vänta i ovisshet måste vara det allra värsta...
Nynna: Tråikigt att du släckt ned. Roligt att du är kvar ändå. Hoppas ni trivs i nya hemmet!!!
JenJen: Snart ses vi du! =)
Skrivet av Hondjuret den 18 juli, 2008 kl. 09:58 #
Vi har världens finaste hem!!! Enligt mig i alla fall...
Skrivet av Nynna den 18 juli, 2008 kl. 14:34 #