Har du läst din Pollyanna, CyberKitty? Min farmor brättade alltid om henne - om den stackars flickan i boken som drabbades av allsköns plågor men som ändå lyckades bibehålla sin gudstro och sitt glada humör, och som förmådde vara tacksam för de små tingen i tillvaron, även om de stora tingen i densamma gick henne emot. Hon lekte ständigt en lek som hette Vara-glad-leken, som fick ut på att vad som än hände så gällde det att försöka hitta något som hade kunnat vara ännu värre, och vara glad över att inte det inträffat. Teodicéproblemet i flickbokstappning liksom. Jag minns att jag som barn tyckte Pollyanna var ganska korkad...

Men vid närmare eftertanke har Pollyanna, i farmors tappning, i alla fall varit en av de mest betydande karaktärsdanande litterära gestalterna i mitt liv. Jag leker faktiskt alltid vara-glad-leken på gott och ont. Vet inte om jag skall kalla det förljuget (i bemärkelsen att kontrasten blir så slående när jag inte får ihop ekvationen) eller om man istället skall välja att kalla det positiv livssyn?
Eller varför inte helt enkelt "Pollyannism"?
Postat i: Nyckelinlägg Permalink Kommentarer [2]



Vardagsbetraktelser ur ett hondjursperspektiv. Det är du som läser som är Cyber-Kitty, min interaktiva bloggdagbok...

Skrivet av Kvinnosoppa den 29 november, 2006 kl. 00:48 #
Skrivet av Hondjuret den 29 november, 2006 kl. 18:14 #