Vad bra att ni finns, ni människor som vill ägna en stund åt att reflektera. Må så vara om det är att reflektera över små eller stora ting som livet, eller över små små ord i vårt fantastiska språk. Härligt!

I Nationalencyklopedin anges förväntan som singular och förväntningar som plural. Jaha ja. Man lär sig.
hopp om viss utveckling som också bedöms som sannolik, enligt www.ne.se
Enligt www.saob.se så definieras förväntan så här:
väntan, förhoppning (om) resp. far­hågor (för att ngt skall ske); ofta med prep. på (förr äv. av); äv. konkretare: vad man väntar sig (skola ske). 2) (i skriftspr. o. högtidligare framställning) vänta l. motse (ngt, att ngt skall ske l. försiggå på visst sätt), göra sig (grundad) räkning på l. förhoppning om, äv.: befara (ngt); äv. med avs. på person: vänta (att ngn skall komma l. in­finna sig); äv. i uttr. förvänta sig ngt.

I NE definieras förhoppning som:
känslogrundad) tro på att ngt (önskvärt) kommer att kunna förverkligas.
SAOB ger både äldre och nyare betydelser.
förväntan att ngt önskat skall gå i uppfyllelse l. ernås, hopp; förr äv. i allmännare anv.: förväntan; ofta mer l. mindre konkret: ngt som man hoppas, tanke innebärande hopp, äv. (ngn gg i vitter stil) om ngn (ngt) som är föremål för l. inger förhopp­ningar; numera vanl. i pl.[---] (kunna) förvänta l. hoppas (ngt l. att ngt skall ske), hoppas på (ngt);

Kan man förvänta sig något negativt? Ja enligt SAOB, som talar om "farhågor". Likaså NE:s ordbok som menar att det som förväntas kan antas vara sannolikt.

Förhoppning låter positivt. Dessutom är det mer känslomässigt, enl ne.se. Man tror att något man längtat och trängtat efter ska förverkligas. Det är förhoppningar, det.

Då var det nog "förhoppningar" som var det ord jag sökte häromdagen. Mmm, just det. Förhoppningar. Smaka på ordet.*ler*

Har du funderat över skillnaden mellan förhoppning och förväntan?

Ingen som har långtråkigt i alla fall.

Intensiv, jobbig, rolig, ovanlig, intressant, spännande, utmanande, långtråkig, känslosam, irriterande?

För eventuellt nyfikna läsare: det var inte en felskrivning. Del 4 finns. Men jag kan inte publicera den här, för jag vet inte vem som läser bloggen. Jag kan inte heller publicera den här för jag vet vem som läser bloggen.

Lite mat i magen och sen pyser jag iväg igen.

Nu är det riktigt kallt på morgonen. Igår ökade jag på värmen i bilen. Jag hann till och med börja frysa under den korta promenaden från parkeringen till jobbet. Jag som brukar undvika sockar och strumpor så långt det är möjligt, nu är det bara att glömma bara fötter i sommarsandaler...

Åker strax iväg 25 mil söderut för att bland annat se på en MC. Dessutom hälsa på svärfar som nyss opererat höften. Agerar chaufför åt maken, ifall det blir affär, så vill han ju köra hem den, förstås. Någon måste ratta hem bilen. Jag. Är nog inte hemma förrän vid åttasnåret eller så.

Det kan för övrigt tyckas en smula underligt, för jag engagerar mig ju mycket och gärna i andra rörelser, typ föreningar, yrkesförbund och så. Men partipolitik intresserar mig inte alls. Och det är ju en förutsättning för att bli kommunalråd, att höra hemma i ett parti.

Så mina vänner, jag blir nog aldrig kommunalråd. Men svaret på frågan: ja, jag skulle vilja. Men nej, jag kan inte bli, för jag vill inte engagera mig partipolitiskt.

Häromdagen fick jag en annorlunda förfrågan:
- Skulle du vilja bli kommunalråd? Jag tror du skulle passa bra som det.
Personen i fråga ville nog ha ett uppriktigt svar, var lite orolig att jag skulle uppfatta frågan som fyllesvammel. Så jag tänkte en kort sekund och svarade sen helt uppriktigt. Vad tror du jag svarade?

Hoppas jag drömmer sött i natt. I så fall kanske jag berättar i morgon. Om du frågar. *ler*

Här är resultatet från omröstningen häromdagen, om hur du känner dig på morgonen:

Idag känner jag mig glad, ivrig och nyfiken.

Ja, ni vet ju redan min ståndpunkt i frågan.