Jag inser att mitt språk här i bloggen är lite speciellt sådär. Ibland torftigt. Det är ju ingen D-uppsats jag håller på att producera, precis. Bara mina tankar och vardagligheter. Ofta använder jag korta meningar och gott om skiljetecken. Inga långa, komplicerade saker. Använder ofta satser utan subjekt (just det, som den här till exempel *hihi*). Nästan lite telegrafisk stil. Jag vet inte av vilken anledning, men det ger mig en känsla av att det blir en konversation. Spontana ord och kommentarer som poppar upp. I vanliga fall, vid ett möte, skulle de komma från min mun. Nu får du läsa mina ord i stället.

Om man nu ska se hur en text bedöms, så kika på LIX. Läsbarhetsindex. Mina inlägg är mycket mycket enkla. Detta inlägg har LIX=24. Mycket lättläst. Barnboksnivå. *skratt*

Nå, int' gör de' nå'.