Semester

31 jan kl 10:31, 2010

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 0 Kommentarer | Permalink

 


Semestrar.

Vi var inte på många semestrar under min uppväxt.

Vi åkte ner efter Norrlandskusten till släktingar till pappas mostrar. En bodde i Gussjö bygden och en vid Bergeforsen. Vi fick låna farfars Duett. Den kunde vi sova i. Vi åkte inlandet ner och skulle stanna och sova vid Helgum. Min mamma vägrade för där hade en tjej försvunnit 1948 (Viola Widegren)och vår resa var i början på 60 talet. Mamma och pappa var in till Sundsvall och handlade men jag fick stanna kvar hos släktingarna. Fick vägskyltar i plast och någon bil när dom kom tillbaka. Vi var och tittade på Sandöbron vi gick över hela. Min pappa var arg på mig för att jag skulle gå med trä slipers. Till sist var jag barfota och pappa bar skorna. På vägen hem till Arjeplog stannade vi till i Gussjö bygden hos släktingar som hade ett stort hönshus med tupp hönor och kycklingar.. Jag kommer ihåg  att det luktade hemskt. Dom sa till mig att jag inte fick gå på övervåningen men som alltid lyssnade jag inte. När jag smög mig upp fick jag se att dom högg huvudet av kycklingarna. Vi var även hos en kusin till pappa som bodde i Kälarne i Jämtland. Sen gick resan tillbaks till Plass`n ( Arjeplog)


Sandöbron


Turkosa skridskor

03 jan kl 10:20, 2010

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 0 Kommentarer | Permalink

 


Mina första skridskor.

Dom var ett par begagnade konståknings skridskor storlek 33 med nästan inga taggar. Färgen var turkos . Jag var överlycklig över mina skridskor. Troligtvis köptes de på Sportaffären.  Jag var nog 5 år när jag fick dom. Vi bodde hos ”Molla” pappas farmor Anna Flinkfeldt då så det var inte långt till skoltjärnen som frös tidigt. Idag går genomfarten genom Arjeplog över skoltjärnen. När jag fick skridskorna var jag helt övertygad att åka skridskor var ingen konst. Men ack vad jag bedrog mig. Låg mest på isen efter mina vurpor. Jag fick ta min spark som stöd. Höll på hela dagen var inte ens hem och åt nått. Mamma var ner flera gånger och sa till om mat. Men jag vägrade jag skulle bara lära mig åka. När det mörknade kom min pappa ner och hämtade mig. Då hade jag lärt mig åka skridsko sparken behövdes inte längre som stöd. Så det blev många timmar på skoltjärnen. Sen flyttade vi till Edholms och då bodde vi vid hockey banan. Där tillbringade jag all min tid på vinter. Spelande ishockey eller tittade på när det spelades match.

Vintervy från arjeplog kontoret Trafikregistret

Mer om Arjeplog

22 dec kl 13:23, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 1 Kommentarer | Permalink

 

Riksbygge skogen och omnejd.
Vi lekte mycket vid hyreshuset som kallas Riksbygge. Vi spelade bordtennis i källaren. Spelade hockey och fotboll i korridoren i källaren. Det var även kurra gömma i huset ibland. Kan tänka mig att vi inte pratade med dom små bokstäverna. Kan inte komma ihåg att vi fick skäl av någon. Har säkert förträngt det.  I huset bodde grabbarna Gunnar och Robert  Hällgren Anders och Gunnar From och Bertil Sundqvist. Det bodde en tjej i huset som jag tror hette Anna-Stina. Lekte nog mest med Anders och Gunnar From.  Min farbror Helge Flinkfeldt  bodde ihop med Lotty mamma till Anders och Gunnar dom gifte sig senare Vi höll också till i ”Riksbyggeskogen” som vi kallade en liten dunge intill huset. Där var det mycket indian och cowboy krig. Vi byggde kojor och cyklade där. Vi spelade även fotboll som inte var så långt från Riksbygge. Det var borta på lapp plan nedanför Nomadskolan. Där var det många hårda matcher. Vi spelade med tre hörnor lika med en straff.  Om vi kom dit och lapp barna var på plan så gick dom till skolan. På den tiden var det så uppdelat att lapp barna gick i egen skola och vi (svenskar) hade en egen skola. Vet inte hur länge nomadskolan var kvar som skola i Arjeplog. Vet att den fanns när jag som 16 åring jobbade på badet i Arjeplog.

Hund och nappflaskor

09 dec kl 10:02, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 0 Kommentarer | Permalink

Pappas bästa jakt hund.
Den bästa jakt hunden som min pappa (Jan) har ägt. Som han har berättat för mig var en gatukorsning schäfer + nått mer som inte jag kommer ihåg. Den var i hos farmor (Edit) och farfar(Ragnar) innan jag föddes. Vi blev aldrig några såta vänner. Han hög visst åt mig några gånger. Men troligtvis var nog inte jag vidare snäll när trehjulingen var framme. Så dom kunde inte behålla hunden utan fick avliva den
Farmor (Edit) berättade att en gång hon var ute i skogen och plockade bär. Då kom en karl som brukade vara till farmor och farfar ibland. Det låstes inga dörrar på den tiden. Han gick in i huset och tittade sig omkring on någon var hemma. Men där fanns bara hunden som viftade på svansen och var glad. Så gick han mot ytterdörren för att gå ut. Men icke sa nicke. Nu visade hunden ett annat sätt. Han motade ner mannen på en stol i köket. Där fick han sitta i flera timmar tills farmor kom från bär skogen. Då viftade hunden på svansen och var glad igen.
Nappflaskor.
Det fanns inga nappflaskor i plast flaskor när jag växte upp.  När jag var så stor att man kunde låta mig ligga ner och äta ur nappflaskan själv. Då fick de verkligen vara på sin vakt för vid första tomma tjutet i flaskan flög den ut på golvet . Där blev det glassplitter. Det blev många nappflaskor som jag slängde har min farmor (Edit Flinkfeldt f. Åman) berättat för mig.

Brev tidningar räkningar

02 dec kl 12:34, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 2 Kommentarer | Permalink

Lantbrevbärning

Ser nästan varje dag hur vår post hamnar i brevlådan. Vi har brevbärare i en gul post bil.Det verkar ju mycke behändigt med en bil.

Då tänker jag ofta på brevbäraren vi hade i Arjeplog under min uppväxt. Han åkte alltid cyckel i ur och skur regn som snö. Kommer inte ihåg hans namn vet att han slutade sina dagar på någon spansk semesterö.Han var en glad och trevlig prick.

Edholms

26 nov kl 17:04, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 2 Kommentarer | Permalink

 

Åkturer med Edholms varubil.

Edholms affär körde ut varor till byarna runt om i kommunen. Dom fick ringa och beställa varor sen kördes de hem till folket uti byarna Galtisjaur Stenudden Långudden Långviken och säkert många flera som jag inte kommer ihåg. På sommaren fick vi gärna åka med om det fanns plats.
Det var Klas Beggo som körde bilen åt Edholms. Han var en duktig på vatten skidor. Han målade visst kyrktornet någon gång och även vajrarna Dainak bron. Den är en hängbro och Arjeplogs äldsta bro. Han var visst en hejare på poker också.
 På en sån resa till Galtisjaur höll dom på med avverkning av träd som växte för nära telefon eller kraftledningar. Uppe i en björk satt en karl (Arne-Ivar Hansens pappa) Nedanför låg visst ett verktyg som de avverkade sly med. Jag frågade om jag fick prova och hugga ner trädet som han satt i. Eftersom jag bara var en liten tjej tyckte han att var okay. Men det skulle han aldrig lovat. För jag klarade ju att hugga av trädet så han fick hoppa innan det föll. Den här berättelsen med trädet hade jag förträngt.
 Det berättade han en sommar när jag var hem till Arjeplog och fram på torget och fikade på Gagnelit & Oknytt. Det var mamma Gunborg syrran Annlouise och jag som skulle fika. Vid ett bord satt en karl som jag kände igen Arne-Ivars pappa.(Arne-Ivar var klasskompis med mig i 9:e år) Frågade om vi kunde få sitta vid hans bord men han tittade så konstigt på mig. Då sa jag att vi är inte farliga. Han svar var inte de andra två var inte farliga MEN DU ÄR FARLIG. Där stod jag som ett stort ? och fattade inte ett smack. Så fick jag berättat för mig hur jag hög ner trädet som han satt i.

John Blund

23 nov kl 18:02, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 0 Kommentarer | Permalink

SÖMNMEDEL

 

Blunda Akta er för pulvret han sprider så sa en liten Flinkfeltare på 60 talet i Arjeplog.

Man sommnar av det

Spökis

19 nov kl 09:34, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 1 Kommentarer | Permalink

 

SE-AXB (Photo: Steinar Saevdal 20 July 1999)
Spökis.
Nått som man tyckte var väldigt spännade under uppväxten var när det kom flygplan. Det var ju plan som landade nere på Hornavan. Det var ju pontonplan. Den som alltid ville se komma med sitt plan var ju Gunnar ”Spökis” Andersson en legendar. Kommer ihåg Seabee planen när dom flög in över Arjeplog. Han inspirerade nog många ”Plassare” att ta flygcertifikat.
 
Grundarna av företaget
 

Foto: Norran

Lekplatsen prästvallen

11 nov kl 09:40, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 1 Kommentarer | Permalink

Lek platsen Prästvallen.
När jag växte upp fanns det inga lekplatser som idag. Det fanns gungor och klätterställning vid skolan.
 Så vi hade egna lekplatser som t.ex. prästvallen som låg bakom prästgårdarna. Så när vi flyttade till Edholms Storgatan 1 fick vi leka på prästvallen som var ett rätt så stenigt parti mitt inne i Arjeplog.
 Det var inlandsisen som varit fram som arkitekten på den lekplatsen. Där lekte man och plockade blåklockor. Men det var nog mest krig som vi lekte där. Det fanns en del stora stenar som man använde som fort vid krigen mellan cowboys och indianer. Jag vet att jag blev bunden och kvarlämnad på den stora stenen närmast Sälla. Men jag var så ta mig därifrån efter en lång stund med bakbundna armar. Det var nog nån av dom stora grabbarna som band mig och glömde mig.

Sjöröjning vid Uddjaur

02 nov kl 09:19, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 2 Kommentarer | Permalink

 

Sjöröjning vid Uddjaur.

Min pappa (Jan Flinkfeldt född Åman) jobbade en sommar i slutet på 50 talet med sjöröjning vid sjön Uddjaur. Det sägs att det finns lika många öar i Uddjaur som årets dagar. Pappa arbetade med Jan-Mats Tall. En vecka på sommaren fick vi följa med vi åkte båt från Ånge. Jag hade inte börjat skolan. Det var jag mamma och Jan-Mats sambo. Vi fick bo i tält för det fanns inga hus där vi var. Maten vi hade med oss kom jag endast ihåg att det var falukorv torrsaltat fläsk och torrmjölk. Vi åt säkert fisk också den fanns ju i sjön.
Nu till hemresan över Uddjaur. Vi åkte i en liten träbåt med en utombordare av nått slag. Det regnade och det blåste vattnet slog in i båten hela tiden. Vadå flytväst det fanns inte i Arjeplog på den tiden. Pappa öste vatten konstant hela tiden. Min mamma började gråta och var säker på att vi skulle drunkna hela högen. Tror bara att det var mamma som var något så när simkunnig men det hade nog inte hjälpt. Men nu kom jag med tröstande ord till min mamma om hon skulle sluta gråta skulle hon få godis av mig när vi kom hem. Det fanns inte ett torrt klädes plagg på någon av oss när vi kom fram vi fick vrida ur kläderna. Vi kom ju fram helskinnade. Min farfar (Ragnar Flinkfeldt) var i Ånge för att hämta oss så vi fick åka duett fram till Arjeplog.
Jan-Mats kom att drunkna några år senare när han gick med en maskin genom isen.
 
Uddjaur var inte så lugn den dagen på 50 talet.
 

Bussturen

23 okt kl 09:15, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 0 Kommentarer | Permalink

 

Åktur med Peppe.
Brukade få åka med i Peppe (Per-Olof Flinkfeldt var kusin med min pappa) i bussen när han kom från Slagnäs. Det var Peppes pappa Axel Flinkfeldt som ägde bussen. Då brukade han köra till mejeriet med mjölk flaskorna då fick jag följa med och in titta på mejeriet (som idag är brandstation) Fick åka runt med honom på Plass´n i bussen.
En gång kom jag fram till Peppe och frågade om jag fick åka med. Nu sa han nej han skulle till Slagnäs dit gick bussen varje dag. Med retur resa tillbaks till Arjeplog nästa dag. Det var alltså övernattning i Slagnäs. Men jag trodde inte på Peppe utan jag smög mig in i bussen och gömde mig bakom ett säte. Förstod inte att det var eftermiddag.  Dom som åkte med i bussen såg ju att jag la mig bakom en stol men ingen sa nått. När bussen stannade i Mellanström kände jag mig kissnödig så då kröp jag fram. Nu blev det lite panik på Peppe hur skulle han få mig tillbaks till Arjeplog. Han fick fatt på en som skulle in till Arjeplog. Kom inte ihåg vem det var men minns att det var en Bubbla jag fick åka med. När jag kom hem fick jag nog lite skäll och så sa dom till mig att lära mig lyssna på vuxet folk.

Vedhuggning

20 okt kl 10:28, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 0 Kommentarer | Permalink

 

Vedhuggning
Eftersom det inte var modernt som idag med golvvärme och sånt. Det var att bära in ved och fylla vedlåren.
Morfar (Arvid) hög ved och vi små fick bära in. Men vår morfar drabbades av alzheimer sjukdomen. Vedhuggning blev lite besvärligt för honom. Han började använda tändhattar till klyvningen av vedklabbarna. Vi barn visste ju vad han höll på med men vi tyckte ju att det var hemskt spännade när det small och flög vedpinnar. Han sa till oss att vi skulle gå bakom vägen men vi kollade alltid fram och där stod morfar i kaskaden av vedpinnar som flög. Kent fick visst tända på ibland.
Vår mormor (Ebba) hade ingen aning vad han höll på med (hon var ju döv) och vi skvallrade inte. Men när han försökte såga ner elstolpar eller om det var telefonstolpar istället för björk förstod dom att det inte stod rätt till med morfar.
Min mormor drabbades också av alzheimer fast det var flera år efter morfar. Sen fick även min mamma (Gunborg) det Hon är den enda av syskonen som har drabbats.

Sjuktransport

14 okt kl 14:27, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 1 Kommentarer | Permalink

 

Ett plan i den här stilen tror jag det var

 

 

 

Mammas åktur med flygplanet.

 En berättelse som min mamma Gunborg berättade för mig. Minns inte riktigt hennes ålder men det var innan hon börjat skolan.

 
Tydligen hade hon fått en slant det var nog två öre. Som hon tog och stoppade i munnen. Hon fick ner den in luftstrupen och där satte den sig. En stund fick hon andnöd nästa ställde den sig så hon fick luft. Långt var det till lasarettet som var Boden. Det blev transport med ett sjöflygplan som fick landa på Jutis sjön. Hon skickades ensam med planet ca 30 mil från Jutis. Under flygfärden ner till Boden som var skumpig och stöttig åkte pengen ner i magen. Nu fick hon stanna tills pengen kom ut den naturliga vägen. Nu skulle hon ju tillbakas till Jutis nu blev det ingen flygfärd och ingen som kom och hämtade henne. Hon fick sin peng i en plast påse med ett snöre om halsen. Samt en adresslapp med Arvid Westerlund Jutis på och satte henne på tåget i Boden till Jörn och där var det byte till rälsbuss för vidare resa till Arvidsjaur. Där var det byte till landsvägsbuss mot Arjeplog. Nu var det bara 5 mil kvar till Jutis och det var i knät på buss chauffören för hon vara visst trött och ledsen. Det var ca 15 mil mellan Boden och Jörn sen var det ca 20 mil mellan Jörn och Jutis.
 
Det fanns nog snälla människor som ställde upp och hjälpte henne att byta till tåg eller buss. Undrar om hon fick nått att äta under vägen mellan Boden och Jutis för det tog nog en hel dag. En lång resa för en liten flicka.

Mer om upplevelse som liten

07 okt kl 11:42, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 1 Kommentarer | Permalink

Några missöden

 

 

 

Missen med pottan.
Det fanns ingen toalett inne hos mormor och morfar Det fanns vatten inne men bara kallvatten. Det var bara ute dass en liten bit från huset med en vältrampad stig med en del trärötter över. Dit fick man gå för att uträtta sina behov. Det fanns aldrig toapapper utan man fick använda tidningspapper. På nätterna fick vi som var små använda pottan inne så det var både det ena och andra i den. Nu är det min tur att bära ut och tömma pottan: Vet att dom sa till mig. TA DET NU FÖRSIKTIGT OCH GÅÅÅÅÅÅÅ. Svisch var jag iväg och jag gick inte utan jag halv sprang och snubblade över trärot från en tall och slog hela härligheten över huvudet. Brukade inte gråta och skrika som barn men jag vet att jag skrek som någon stuckit en kniv i mig. Kommer ihåg att dom kom ut och trodde att jag slagit ihjäl mig. Då dom fick se vad jag gjort så sa dom va var det vi sa du skulle gå. Det tog ju en rätt så lång stund innan dom kokat vattnet och tvätta av mig. Vet hur äcklad jag kände mig.
Mora kniven.
Det var ungefär samma kommentar när jag skulle dela apelsinen. Jag tog apelsinen la den i handen och tog fram Moringen ur lådan. Morfar satt på soffan och han sa till mig att du kommer natt skära dig. Men jag lyssnade inte utan jag delade apelsinen så fint men även fyra av mina fingrar blev uppskurna. Ner i såren rann apelsin saften och det sved så in i bomben. Det var inget ide att ömka för morfars kommentar var. VA VAR DET JA SA.
 
Skogsbrand på väg till Jutis.
Morfar var inte så ofta ner till Arjeplog men en gång kom han ner med Finn Sammel eller Samuel (tror att det nått sånt han kallades). När dom skulle tillbaks upp mot Jutis så fick jag åka med skulle vara där några dar. Fick åka i Finn S DKW. När vi närmade oss vägskälet till Björklund såg vi att det var skogsbrand en bit in på den vägen. Nu fick vi kliva ur bilen och hjälpa till med att hindra branden att sprida sig och släcka en del. Finn S bodde i Björklund så nu körde han oss till Jutis.

Mera om Jutis

02 okt kl 10:52, 2009

Skrivet av ingegerdfj under kategorin Berättelser från uppväxten | 0 Kommentarer | Permalink

 

Mera om Jutis
Lek i köket.
Vi lekte ofta i det stora köket i Jutis Kent (kusin) och jag. Ingo (kusin) var säkert med. Vi hoppade omkring på trasmattorna och förde säkert ett himla väsen. Då sa morfar till oss att vi skulle vara tysta och gå ut. Då vände sig vår mormor (som var döv) om och sa att han inte skulle gräla på oss att vi förde inget väsen alls. Så var vi kvar i köket.
Tomas, Lina och Gulla
Brukade leka med Lill Tomas han är syssling till mig. Hans mormor var Lina en syster till min morfar hans morfar var Tomas Wiklund som man hade stor respekt för. När han låg i soffan i hörnet tyckte jag att han liknade en björn. Han hade en rätt så stark röst. Här bodde också Gulla hon var dotter i huset men var alltid klädd i hemma sydda snickar byxor. Hon fick jobba rätt så hårt. När Tomas skull fram till Arjeplog och handla var han klädd som en herre man. Gulla fick alltid bära väskorna till vägen där bussen stannade. Lill Tomas och jag lekte en del ihop. Vi slängde 75 varvare som frisbee över hö vallen som inte var slagen. Det var inte så bra för att när de skulle använda lien blev den säkert slö. Vi fick skäll för vårat tilltag men vi förstod inte att lien skulle bli slö. Vi leken inomhus i köket hos Tomas och Lina men vi blev säkert för hög röstade. Så en gång minns jag att Tomas som låg i soffan sa nu får jag nog ta in hästen i köket och sko om den. Då gick jag hem till mormor och morfar. Jag frågade om han verkligen skulle ha tagit in hästen i köket.  Då sa morfar att det skulle han gjort. Tomas var rätt så argsint en bra historie berättare och en rätt så bra  konstnär. Han var visst en stor tjuvjägare. När den hästen många år senare gick till slakt slutade jag äta hamburgerkött (rökt häst kött) . För den var så varig och sårig och den kunde knappt gå. När Tomas dog flyttade Lina och Gulla fram till Arjeplog. När jag var hem en gång efter flera år i Lidköping fick jag se Gulla klädd i kvinno kläder för fösta gången. Det var en köpt snygg klänning och ny kappa. Hon var verkligen fin och det var roligt att se henne så. Hade inte min mamma sagt att det var hon hade jag aldrig känt igen henne.
 
Om släkten Westerlund
http://winnberg.no-ip.info/
Hem | Nästa sida »