Har ju inte bloggat på evigheter och en av anledningarna är att jag inte kommit ihåg lösenordet, men så plötsligt bara hoppade det upp i huvudet:)

Haft en så galet skön fm i stallet idag. Soligt och underbart, till och med så att vi satt å fikade på baksidan. Solen sken varmt mot stallväggen och Linnea hade bakat supermumsiga kakor, slurp:P
Jag red fina Rosa idag så att Annika kunde rida Ferry och vi hade sällskap ut, var roligt!
Imorgon drar jag till fjälls och lämnar Ferry i Annika och Annies vård, Fillemannen har åkt till Christina och lär ju knappast sakna matte;)

Nu blir det dusch å packning,
Bye

Hundens budord

Mitt liv varar bara ca 15 år. Skild från dig betyder sorg för mig, tänk på det när du skaffar mig. Ge mig tid att förstå vad det är du begär av mig.

Gör mig tillitsfull, ty du är mitt hela liv. Var inte arg på mig för länge åt gången och spärra inte in mig som straff.

Du har ditt arbete, dina vänner och nöjen, jag har bara dig. Tala till mig även om jag inte förstår dina ord. Din stämma översätter allt.

Vet du att jag aldrig glömmer hur man är mot mig. Om du slår mig, tänk då på att mina tänder med lätthet kan krossa din hand, men jag använder inte min makt.

När du blir irriterad på mig för att du själv har brått, så tänk på att jag kanske har ont i magen, kanske låg för länge i solen eller bara är trött och ledsen på allt.

Ge dig tid med mig när jag blir gammal ty även du blir gammal en dag. Var hos mig när jag har det svårt ty allt blir lättare för mig om jag har dig

Jag älskar dig

//Din Hund

Vintern är inte min starkaste period när det gäller löpträning! Jo men jag försöker faktiskt, tar på mig understället, pensionärsbroddarna, andas genom halsduk å alla andra tokerier man kan hitta på för att besegra iskyla, glansis och regnrusk. Men, jag kan då inte säga att jag finner så stort nöje i det.. Visst har det väl funnits nåt enstaka pass de senaste 5 vintrarna, vilka jag sprungit regelbundet, då det varit njutbart men för det mesta gör jag det bara för att jag behöver det. För att orka med livet, för att hålla vikten, för att bibehålla konditionen någorlunda och kunna springa lite lopp fram på våren/sommaren.
Denna vinter har ju dock varit extrem rent köldmässigt!! Det har väl inte direkt ökat motivationen och i ärlighetens namn har det blivit en hel del inomhusträning i form av löpband, crosstrainer, lite spinning och bodypump. När tid funnits och möjligheten getts.
De två senaste vårarna har jag tränat inför Stockholm marathon, detta otroliga kraftprov som i regel går av stapeln precis i början på juni. Att träna inför maran har inneburit att jag slavmässigt följt mitt träningsprogram från i början på december fram till dagen för loppet. Eftersom det är ett så krävande lopp har jag i regel inte avvikit en tum ifrån mitt träningsschema, alla mil har gjorts och tiderna registrerats och oftast förbättrats.
I år blir det inget Stockholm marathon. Jag var fullständigt slut i fjol, både fysiskt och psykiskt och bestämde mig för att det fick räcka! I vilket fall skulle jag inte springa i år, aldrig mer ska man ju aldrig säga...
Nackdelen med det besluttet är att disciplinen gått upp i rök:S Visserligen är jag sedan anmäld till Göteborgs varvet den 22a maj men hallå, det är ju liksom bara en halvmara!;) Jepp, tror att det undermedvetet är så jag tänkt.. Är jag bara i halvhyfsad kondis behöver jag bara en sista trimning under våren så svävar jag igenom det loppet, har ju faktiskt överlevt två marathon..;) Hmm, lite väl kaxigt liksom! Nu är det inte långt kvar och det går åt skogen:( Eller ja jag ska väl inte kasta in handduken än men kommer inte bli nåt P-.bästa iaf, åtminstonde inte odopad.. Hehe, neej alltså det där var givetvis ett skämt!! Skulle aldrig falla mig in att göra nåt sånt!
Till mitt försvar angående den haltande formen får jag väl ändå säga att vissa försök gjorts. Jag har försökt följa ett program men i ärlighetens namn har jag under våren haft så förbannat mycket att göra att jag haft behov av att prioritera. Dessvärre är det då träningen som blivit lidande. Tidsbrist i kombinationen med att motivationen inte varit på topp har ställt till det.
Jag menar tidigare har jag faktiskt tagit mig upp ur sängen vid 04.30-05.00 på morgonen för att hinna med ett distanspass eller backträning innan skola, jobb eller vad det nu är som gäller för dagen men jag har inte klarat det på länge. Tröttheten har hållt mig i ett enormt grepp, visserligen har den konstanta stressen hållt mig vaken om nätterna men när klockan ringt ohyggligt tidigt har jag inte klarat det:( Vilket givitvis sänkt självförtroendet avsevärt...
Nåja, tillsammans med min alltid så trogna parhäst Bea började jag få till träningen riktigt bra nu för sisådär en månad sen. Vi kan vara lite av bangare bägge två men har vi bokat att springa tillsammans så brukar vi genomföra de passen, dessutom har vi så trevligt ihop de träningarna!
Det första problemet var att få ordning på andningen, och sen på magen. Båda problemen orsakade av alldeles för hög stressnivå, en ansamling ångest gav mig vissa andningssvårigheter och magen ömsom sved ömsom krampade. Några pass fick på så vis innehålla någon eller några promenadsträckor men besvären gav sig ändå ganska fort när jag lyckades fokusera och slappna av inför och under löpningen. Japp, så var vi igång ordentligt! Vips så kom det en urinvägsinfektion, av det elakare slaget som gick upp till njurarna. Blev lite lugnare träning tills penicillinen hjälpte och värken släppte. Körde på igen och vad händer nu i helgen, jo klart som f-n att jag blir förkyld:S
Det halsonda har i princip släppt och jag är mest snorig nu men vi får väl se hur bra pass det blir ikväll. Vi har bestämmt att ge oss ut iaf jag å Bea, får ta det som det kommer helt enkelt. Jogga lite om det känns ok, öka om det känns bra och promenera i värsta fall.
Så det där med Gbg varvet, jag vet inte.. Vi har planerat att åka, bokat hotell och sett fram emot det. Det är såklart en del i mitt dåliga träningssamvete men jag ska göra mitt bästa, kan ju inte göra mer men loppet blir knappast som jag hoppats på.
Å andra sida, det kommer fler lopp, fler utmaningar att träna inför och livet går vidare. Konditionen tränar jag upp igen och förhoppningsvis kommer självförtroendet med den!

Blir ju sällan som man tänkt sig, iaf inte när man har barn:)
Victor var väldigt trött igår och klagade lite över att halsen värkte. Imorse vid halv 5 tiden vaknade han och var jäätevarm. Drygt 39 grader visade termometern på och han klagade över huvudvärk:( Så idag är vi hemma och tar det lugnt. Fördelen med att han är sjuk är väl att han är nöjd med att ligga på soffan och kolla på film och jag kan skriva på min uppsats.
Ikväll får han vara några timmar med mormor så jag får åka till stallet, pyssla med Ferry och rida.
Imorgon är det lite körigare, hade liksom inte alls räknat med att vara hemma med sjukt barn:( Men men så är det ju med barn man vet aldrig vad som händer;)
Känns lite mysigt ändå att vara hemma med honom speciellt som jag ska jobba ganska mycket i helgen.
Hämtade hem Filuren igår och det var så himla härligt å få mysa med honom igen! Hade tänkt valla idag så jag kommer igång med honom och se om han håller. Men får tåla mig lite och hoppas det finns nån tid på lördag:)

Nu ska jag fortsätta skriva en stund till och sen fixa lite disk å andra grejer:)

Suttit rätt många timmar vid datorn sista tiden och ändå är jag så dålig på att uppdatera bloggen. Uppdrag Hornö är det som upptar min tid och pressen ökar allt eftrsom dagarna går:S Lätt att tycka att man har låång tid på sig att skriva en c-uppsats men icke då, tiden går galet läskigt fort..
Nu ska jag iaf pausa från datorn en stund, träna lite och sen hämta Victor.

Igår hade vi en riktigt mysig förmiddag ute i stallet. Solen sken och hästarna fick vara nakna för första gången i år, jag, Camilla och Tom satt i solen å fikade:) Väldigt härligt och energigivande! Idag lyser dock solen med sin frånvaro, faktum är att det snöade imorse när jag mockade och fixade:(
Jag och Tom klippte oxå två får igår fm, Petra hade redan klippt ett och igår kväll klippte hon ett till och då slutade maskinen att funka.. Så typiskt! Tom skulle göra ren den och fixa idag så får vi se om felet är så enkelt eller om vi måste försöka låna en för att klippa resten av gänget. Vi tyckte den lät lite mysko jag och Tom när vi klippte och vi hade nog rätt med tanke på att den slutade funka sen.

Igår kväll jobbade jag på Eknäs, var ett tag sen nu och det var trevligt att vara där. Hade inte träffat någon av grabbarna (jo en, förra svängen han var där..) på den avdelningen men det gick bra. Vi kollade Inter-Barca och hade en rätt trevlig kväll faktiskt:) Imorse var jag dock galet trött, slutade 23 där och sen snackar man lite skit med personal, nästan en timme att köra hem, tog tid att somna och uppe med tuppen! Får bli en riktigt tidig kväll ikväll, ska försöka komma i säng iaf.
Victor hade fotbollsträning igår. Han klagade över att det var rörigt och ingen lyssnade. Det brukar tyvärr gnällas över det när jag inte är där, i princip är det väl bara jag av tränarna som tycker disciplinen är viktig. Inte så att jag menar att ungarna ska stå i givakt men om man är noga med att de ska lyssna och uppföra sig behöver man ju inte skrika å tjata på dem hela tiden. De är faktiskt 6-7 år och kan väldigt mycket bra saker! Tror dessutom att träningen blir roligare för alla om inte några hela tiden stökar. Det är ju oxå så i den åldern att några är seriöst intresserade av att spela fotboll medan vissa hellre vill leka, vila eller slippa helt. Tro mig, det finns föräldrar som tvingar iväg ungarna fast de inte alls vill spela fotboll, tycker det är tråkigt eftersom de barnen förmodligen skulle få ut mer av att få syssla med nåt de är intresserade av!
Jag har skaffat mig lite av en mentor i Tony när det gäller det där. Han har mycket erfarenhet som tränare och uppmanar mig att hålla på ordningen och inte acceptera skit från föräldrar som inte har vett att uppskatta hur mycket tid vi lägger på att träna deras barn. Jag väljer givetvis att lyssna på honom;) Det är jättekul att träna fotboll med ungarna, se dem utvecklas och växa men det är ju faktiskt ett ideellt arbete som jag gör på min fritid. Jag förväntar mig inte att föräldrar ska springa och tacka mig (även om många gör det) men att de ska respektera mig och de andra ledarna samt acceptera de beslut vi tar kring tider, träningar m.m. det tycker jag är så självklart!

Nu träningsdax!

Undrar lite vart den här dagen tog vägen? Gick humla snabbt iaf...
Dagen spenderades på högskolan i Västerås med min gode vapendragare Mariette kämpandes med vårt gemensamma projekt och tillika C-uppsats.
Vi fick en del gjort men vi konstaterade båda två att vi helt klart är effektivast på förmiddagstimmarna. Då är liksom kreativiteten på topp och vi lyckas producera rätt bra men sen framemot lunch så börjar ju magen knorra och när den väl är tillfredsställd inleds matkoman;) Trots några koppar kaffe och en kort promenad är det ändå rätt svårt att komma igång igen känner jag, vi var nog bägge rätt sömniga fram på em... Blir liksom en annan slags trötthet när man pluggar mot för när man jobbar, vet inte riktigt hur jag ska förklara men den som gjort båda delarna känner nog igen det.
Var iväg på ett möte på sena em och sen mötte jag upp Jonas i centrum å vi inhandlade lite middag och åkte hem för att fixa ihop den. Mätta å belåtna åkte sen jag, Jonas, Victor och Filuren ut till stallet för att ta in och utfodra hästarna:) Tycker ofta om att vara ensam och pyssla lite i stallet om kvällarna men ibland är det också mysigt att få med sig lite sällskap:)

Victor hoppade i pyjamasen när vi kom hem och vi läste "Stora boken om dinosaurier" för vilken gång i ordningen kan jag inte ens räkna..;) Jag tycker det är så mysigt på kvällarna att lägga sig brevid honom i sängen och läsa en bok eller småprata lite. Lite lugn kvalitetstid, lätt att sånt inte hinns med i vardagsstressen:) Dock blir jag oftast rätt sömning själv också *GÄSP*! Sovit dåligt i några nätter nu så jag ska nog strax gå och knyta mig..

Imorgon bitti står ridning med Sofia på schemat och sen är det jobb-kväll som gäller, ser fram emot en riktigt trevlig fredag!

Suss sött på er

Som en del av er redan känner till så är historien om min Ferry och hur jag tillslut fick köpa honom lång och innehåller både med- och motgångar. Tjejen som ägde honom innan är inte riktigt klok nånstans tyvärr... Vet att jag inte ska bry mig om det och att nu i alla fall är min och kommer att stanna hos mig så jag ska inte gräva i det gamla men iaf..
Han har misskötts vid ett antal tillfällen och en sommar blev hon anmäld för djurplågeri då han var fruktansvärt mager. Hon har tagit honom ifrån mig vid två tillfällen och bägge gångerna har jag fått tillbaka honom tunn, omusklad och i dålig kondition. Så sorgligt!
Helt klart är att han trivs hos mig och i vårt stall med tanke på att han lätt går upp i vikt hos mig å är betydligt piggare och gladare än hos henne..
Han har nog inte alltid haft det så lätt vilket man får ha i bakhuvudet när han nångång visar upp en avig sida. För det mesta är han dock alltid glad och tillitsfull:)
I alla fall så satt jag nyss och googlade lite på honom och hittade en blogg där gamla ägaren skrivit förra sommaren.. Hon baktalar mig och skriver så mycket skit! Jag vet att hon är falsk och har massa problem med sig själv men iaf, kan inte låta bli att bli lite upprörd ändå..:(

Men men, what ever, vackre Ferrytown är min nu och kommer inte att hamna i händerna på den tjejen igen!

..utan transkribering på himla länge känns det som:)
Sonen har ganska nyligen somnat efter att ha haft en massa ideer om att det finns tjuvar och mördare och gud vet vad som kan komma när det blir mörkt, inte lätt att vara 7 år alla gånger... Han ville att jag skulle stanna i rummet för att allt var så läskigt och jag gick med på kompromissen öppen dörr och en liten lampa tänd, han var missnöjd men somnade ändå snabbt i vanlig ordning;)

Nattade hästarna tidigare och Victor var hos Micke och kollade bajen-matchen under tiden. Är så mysigt med varma ljusa kvällar! Helt annat att fixa omkring i stallet då än när det var -20 och kolsvart ute...
Ferry kom i vanlig ordning och mötte mig i hagen när de skulle komma in, han är så gosig och mysig med mig, fattar inte varför han ibland beter sig så dumt med Camilla:S Jag ser aldrig de sidorna hos honom som hon beskriver, vilket jag iofs är glad för, men tycker det är trist om det blir besvärligt för henne. Eftersom det är Camilla och jag litar på henne så tror jag visst att det är som hon berättar när han har bråkat men undrar ändå varför det verkar ha skurit sig mellan dem, men men bara hoppas att det går över.

Nu ska jag glo en stund på desperata och sen sova tiiidigt, känns som det var riktigt länge sen!

Natti natti

Åh vad jag skulle vilja krypa ner i sängen igen, vore sååå himla mysigt..
Satt uppe 00.30 igår med transkribering av den sista intervjun. Jag visst att det skulle innebära att jag blev galet trött idag men tyckte det kunde vara värt det för att bli klar. Då händer det där som inte får hända! Plötsligt kommer de nåt felmeddelande och dator-helvetet stänger av sig:( 3/4 av den sista intervjun är puts väck borta inte sparat så nu sitter jag här igen med det till synes ändlösa transkriberandet... Skit oxå helt enkelt!!
Filuren är fortfarande halt efter gårdagen vallning, f-n, vad lessen jag blir:S Blivit rekomenderad att utreda det hela på Strömsholm och det får nog bli så.. Kan inte fortsätta blunda för att det faktiskt är nåt som e på tok.
Blir bara inte riktigt klok på hältan. Det var ganska kraftigt igår ett par timmar efter träningen och han verkade aningens trött och imorse markerade han tydligt men tycktes i övrigt vara helt obekymrad. I ett obevakat ögonblick smett han ut i fårhagen på morgonen när jag öppnade grinden mot gödselstacken och han var himla sugen på att jobba. När vi sen var hemma igen sprang han och hämtade en leksak och ville att vi skulle kampa. Så trots ganska tydliga markeringar ibland riktig hälta verkar han inte direkt dras med nån värk.
Goa Fillemannen, han ska ju hålla i många år till så det är väl bäst jag låter proffsen undersöka honom!
Annika red Ferry igår, lät som det gått bra och att de trivs ihop. Toppen med lite avlastning och att det funkar, inte helt lätt att hitta nån till den mannen... Väldigt go och snäll men oxå ganska speciell och krävande!;)

Nu åter till transkriberandet!

Blev ett suveränt pass i fårhagen i eftermiddags:)
Trots nästan obefintlig träning i form av vallning var Filuren lydig och koncentrerad, min lilla ängel!! Tyvärr resulterade passet i att han är halt igen, fan fan fan:( Verkar som att han inte tål mycket till belastning nu utan att hältan kommer tillbaka, vet inte alls vad det beror på men antar att det börjar bli dax att kolla upp det...

Varit på tränarmöte ikväll på KIF:en nu ikväll, blir så j-vla less på ostrukturerade möten:S Hade lust att dunka näven i bordet å be dem hålla käften..
Ett himla surrande var det där och då bestod ändå mötet av nästan bara gubbar..;)
Tillslut lessnade jag iaf på att vänta på träningstid och stövlade fram till Lelle och sa att P03 ska ha tisdagar kl 18! Han blev nog aningen chockad över min bestämda min så han sköt helt sonika på P02:s tider så vi fick den tid jag ville ha;)
Blir så trött på de där mötena. Bara för att våra killar är så unga blir de aldrig prioriterade - de är ju liksom de som är framtiden!!

Nähä, nu har jag överträffat mig själv med två inlägg på en dag så nu är det bäst jag slutar..

Transkribera, duscha å sussa, natti natti

E så jävla less på det här nu:( Förra veckan var jag och Mariette på Hornö LVM-hem och intervjuade personal och sen dess har jag sysslat med den träliga sysslan att transkribera eländet...
Grejen är att det atr galet mycket tid!! Och har en enormt sövande effekt på mig vilket göra att jag hiva i mig alldeles för stora mängder kaffe.
Suck!! Är väl snart klar hoppas jag men ändåå. Arbetet med uppsatsen känns annars kul, ämnet är intressant och Hornö har servat oss med bra material. Ska bli roligt att börja kontakta socialtjänster och se vilket bemötande vi får..
Imorse cyklade jag och terroristen till skolan, han ville såklart få prova nya cykeln på en ordentlig tur. Det är en bra bit dit men han kämpade på bra och även Filuren fick sig på så vis en ordentlig morgonrunda.

Nu ringde precis Tom och undra om vi ska valla. Egentligen har jag verkligen inte tid men va f-n jag behöver en paus och hunden skulle må bra av lite jobb så vi sticker väl ut en sväng då...

Hej svejs

Hade liksom ingen koll på att det blivit vintertid. Tycker annars man brukar bli påmind på nåt sätt men denna gången har det gått mig helt förbi.. Så nu var det inte långt ifrån att vi gjorde oss i ordning och åkte till Nikes dop på tok för tidigt;)
Sprang runt Örnässjön imorse, tycker mycket om den rundan men jisses så lerigt det var:O Så nu är både jag och Filuren duschade:) Filuren får faktiskt duscha typ varje dag nu när det är sånt grisväder - blää!! Vore faktiskt skönare med ett par minusgrader så marken frös och hunden kunde hålla sig ren.
Känner mig lite halvkrasslig men kör som vanligt med metoden att fullständigt ignorera förkylningen som trycker på i förhoppning om att den ska ge upp. Var ändå helt ok att springa, antingen hjälper det eller så stjälper det;) Victor är ordentligt snorig men verkar rätt pigg ändå. Han åker till landet över höstlovet så det finns ingen risk för att behöva vabba iaf.
Kylan i lgh gör säkert att man känner sig lite hängig med, såå jobbigt att frysa hela tiden.. 17 grader i sovrum och vardagsrum, tänder massa ljus hela tiden och har plockat in värmeelementet ifrån förrådet. Förra vintern tror jag det åkte fram först i december men nu är det redan igång:( Inge skönt alls att bo här den här årstiden. Vet inte om man ska klaga hos HSB igen men förra vintern sa de att det inte alls va kallt här... Tror han höll termometern under varmvatten eller nåt:(
Troligtvis kommer jag göra verklighet av hotet om att göra upp en brasa på parketten. Så gjorde Indian-Helge i Bollnäs när jag va liten, tror bara han fick mer psyk-mediciner då;)

Usch, nu är det verkligen höst! Så himla mörkt och trist.. Tycker det blir svårare och svårare att kmma upp på morgnarna:( Skulle gärna gå i ide nu och vakna upp igen i mars eller nåt;)
Bara ett par dagar kvar på Eknäs nu sen är det back to skolan igen. Känns som det blir kul faktiskt. Kul på Eknäs men är lite mätt nu och vill komma vidare:)
Det är tänkt att jag ska jobba vidare där på nån av avdelningarna på timmar nu, behöver ett extra jobb till och det ska bli kul att prova på jobbet med killarna. Inte säker på att jag kommer älska jobbet men tror definitivt att det blir en bra erfarenhet! Ska boka in lite intropass och hot och våld utbildning som är obligatorisk för alla anställda sen är det väl bara att köra på:)
Sprang en runda med Bea nu ikväll, var riktigt skönt och kul vi sprang ihop igen. Snackade i vanlig ordning hela tiden men det är skön mental avkoppling och jag kände mig på betydligt bättre humör när jag kom in än när jag gick ut. Den här årstiden när det är mörkt, grått och regnigt är det så skönt att ha sällskap när det är dax för löpning. Så lätt att känna att det vore skönt att kura ihop sig i soffan istället för att sticka ut men när man bestämt med någon är det bara att ge sig ut. Väl igång är det ju ändå toppenskönt även om vädret suger..
Imorgon är det äntligen fredag - jippie!!

Jag var helt övertygad om att det var torsdag redan igår. Ända fram till lunch då min HL började prata om att vi skulle ha onsdagsmöte.. Kändes väldigt förvirrat men jag fick ha torsdag en gång till;) Imorgon är det iaf fredag - jippie!! Ser fram emot en helg med aningen mer återhämtning än den förra:) Det ska bli en massa fårjobb och träning men även hinnas med vila och myys;)) Måste nog städa med, hmm blir kanske rätt busy ändå..
Nu ikväll var jag på ett gympapass, tjejen som har det brukar köra ett intensivpass som är rätt tufft men tyvärr var hon sjuk och det kom en vikarie. En stålkvinna som har intensivpasset på måndagar som jag aldrig varit på men nog ska besöka nu.. Förstod redan när jag såg henne att det skulle bli en jobbig timme. Hon var galet vältränad, bara muskler på den kroppen! Det var ett kul pass men sjukt jobbigt!!
Får väl se om jag tar mig upp till ett löppass imorgon bitti eller om kroppen är slut..;)

Varit en bra vecka annars. Händer en del spännande på praktiken som jag får vara delaktig i. Det är så kul att min HL verkligen drar in mig i saker och vill höra vad jag tycker och har för ideer. Exempelvis satt vi under em och diskuterade en del av avdelningarnas rutiner som inte är så välfungerande, kom med en del förslag som vi ska dra för cheferna å höra vad de säger. Vi ska också diskutera alternativa mötesstrategier för även där finns en del brister.
I övrigt har jag lite grann tagit mig an att gräva i det mer eller mindre obefintliga familjearbetet. Det finns program och riktlinjer för det men ingen som har tid och kompetens att ta tag i det och man är medveten om att det ändå vore bra för killarna. Tycker det är synd för det är en viktig del av arbetet. Möjligen blir det ett ämne till C-uppsatsen.. Jag har börjat ifrågasätta varför det görs nätverkskartor, familjeträd å livslinjer när de inte används till nåt produktivt. Har nog rätt fria händer att gräva i det och se vilka möjligheter som finns. Familjearbete är uppenbarligen en brist iaf på Eknäs och hur det ser ut på SiS i allmänhet har jag ingen koll på än.
Finns som sagt en del att ta tag i och jag tycker alltid det är kul med möjlighet till utveckling och förändring. Det tråkiga nu är väl att SiS går lite knapert och många tjänster har dragits in senaste halvåret men endera dagen vänder det väl och då kan det finnas möjligheter till utveckling om det finns ideer:)

Nu dax å sussa, puss å kram

Ska försöka sammanfatta helgen på nåt vis.. Den har gått i aktivitetens tecken kan man väl säga:)
I går var det så dax för det efterlängtade Lidingöloppet!
Underbart löparväder, sol och lagom varmt. Visserligen blåste det friskt men det märktes inte å mkt inne i skogen och när man kom ut på nått öppet fält var det bara skönt att det fläktade. Starten gick och taktiken för mig blev att tänka 5 km i taget, först 5 km till vätskekontroll, sen 5 km till nästa o.s.v. Det blir annars ganska tugnt att se de första kilometer-skyltarna dyka upp, nedräkningen började jag med först efter att 15 km dykt upp.
En hel del backar dök det upp redan tidigt men då fanns orken och jag visste att det skulle bli värre så det var helt ok iaf. Mellan ca 8-15 km var det väldigt lättlöpt, flackt och fint samt breda vägar vilket gjorde att trängseln som fanns från start gav med sig.
Vid ca 15 kom en del rejäla stigningar men jag måste säga att jag fortfarande njöt av loppet, i det stora hela är omgivningar runt banan väldigt vackra och det är härligt att springa ut efter vatten och se på båtarna..
Vid 20 km var jag riktigt trött men lite sportdryck och banan gjorde susen;)och det var ju faktiskt bara 10 km kvar då! 3 km senare kom nästa svacka och strax därefter en vätskekontroll med blåbärssoppa vilket var precis vad som behövdes:) Sista 5 km var kroppen riktigt trött och abborrbacken va inte att leka med.. Kändes som de flesta mer eller mindre kröp upp för den:P
Sen var det bara att övertala kroppen att springa de återstående kilometrarna, huvudet var fortfarande piggt men benen var slut..
Var väldigt skönt när målet dök upp där på gärdet, riktigt skön känsla att komma i mål! Victor undrade sen om jag spurtade i mål och javisst, klart jag gjorde! Likt en gazell svävade jag över fältet mot målet, förmodligen mer likt en noshörning med nageltrång men va fan man måste ju visualisera;))

I dag var det då dax för valltävling så det var bara till att ladda om och hitta nytt fokus.. Var en aning rörigt på tävlingen. De som ställde ut fåren hade en del problem med det och fåren var smått hysteriska i sina försök att ta sig tillbaka in i utställningen och dessutom hade drag till ganska många ställen. Ska villigt erkänna att jag nog gett upp innan jag väl stod vid pinnen..
Sedan skickade jag höger fast jag kanske borde skickat vänster, jaja så blir det iblaand. Om jag skickat vänster hade Filuren behövt passera utställningen med det halvkaos som var där vilket troligen skulle gjort honom osäker och han troligtvis skulle ha stannat kort och kanske låst sig. Så jag skickade höger, han stannade kort men tog ett nytt away och gick sen rakt och fint på fåren. Sen hände nåt som jag inte riktigt vet orsaken till men plötsligt ville han inte trycka utan gick ut på vänster flanken och plötsligt stod fåren i utställningen igen. Ja så kan det bli och jag känner verkligen att Filur var ärlig, lyssnade och gjorde sitt men han kände nog av oroligheterna där uppe och då är han inte stark nog att bara gå på. Så jag kallade in och kände mig glad över hunden men tyckte kanske inte att omständigheterna var optimala. Jag ville dock inte försöka "rädda" situationen där uppe eftersom det troligen bara hade gjort Filuren mer osäker och om han låst sig hade jag bara fått börja bråka med honom. Nu gick vi båda av banan med gott humör!
Har iaf haft en himla trevlig dag med sol och trevligt sällskap:)