the blogg...

Det skulle kunna vara mig det handlade om,  men jag läste och det var inte mig, såg jag (vilket jag inte tror författaren menade heller).

När det brister så brister det, oavsett om det är jul eller inte, och oförståelsen är total, den finns inte. En 16-åring har mer vett och empati och förståelse än en vuxen man. 

Vi pratade inte på dagar, mannen och  jag, jag kunde inte. Inte han heller, för han fattade inte.

Han säger ofta det  'jag förstår inte', så går han.

Då förklarade jag, typ 'SITT NER och rör dig inte ur fläcken!'  och förklarade, och ställde frågan:

Vad är det du inte fattar!?!?!?

Nu fattade han... och skämdes, eller inte skämdes, men såg sin del, oerhört tydligt.

Så tydligt att den skulle förmedlas till de andra berörda, exempelvis hans moderskap som aldrig fattat vad det handlar om heller utan bara dömt mig som dålig värdinna, nervvrak osv osv.

För jag krävde det, ska det här fortsätta så får du förklara för din familj, din del, jag tänker inte träffa dem förrens det är gjort, ordentligt.  Jag är till dels, knäckt, slut och nerbruten av alla deras projiceringar som den besvärliga.

Han fattade, utan omsvep.

Jag undrar om jag ska sälja manuset till Norén? Bergman är ju död, för jag har oxå sagt, att jag vägrar och kommer inte regissera mer. Nix, njet, not, non, nope, nej.

Ska starta ny verksamhet, parregi, inte parterapi, utan parregi. Parterapi suger: bla bla blab, bla bla, blaj BLAJ!     

Och så händer det noll.

Ingen har koll.

Vem sa vad?

Hur, när och varför var det nu så igen?

Skit i det.

Jag har kollat på ny bostad, letat resor, varit hos vänner, ensam hemma osv osv osv.

Spring ifrån hjälper aldrig,  och en ev. nästa relation skulle bli en märklig kombo av alla föregående, inklusive mönster från pappa, morfar, styvfar, andra ex.ar osv osv osv.

Så länge jag inte vill leva själv, och det vill jag inte, och inte han heller, lever vi i hop.

De sista dagarna har varit bra, hyfsade, över nivå och vattenyta.

Jag håller det där.

Ni kan ju själva skriva pjäsen i kommentarsfälten....  för jag ids sannerligen inte mer.

*************

så händer samma sak igen,

i morgon är det jätteviktig dag,

jag har flaggat för det i veckor,

vem tror ni sänker mig då?? 

Förhållanden... 

Är mycket ledsen och väldigt sliten, liten och trött nu,

skulle behöva en famn nu..

inte arga ögonskast, underliggande anklagelser och hårda ord.

Skulle alla barn välkomnas så, sär man vet att livet inte blir rosenrött ändå?

What'll you do when you get lonely
And nobody's waiting by your side?
You've been running and hiding much too long.
You know it's just your foolish pride.

Layla, you've got me on my knees.
Layla, I'm begging, darling please.
Layla, darling won't you ease my worried mind.

I tried to give you consolation
When your old man had let you down.
Like a fool, I fell in love with you,
Turned my whole world upside down.

Chorus

Let's make the best of the situation
Before I finally go insane.
Please don't say we'll never find a way
And tell me all my love's in vain.

Layla, you've got me on my knees.
Layla, I'm begging, darling please.
Layla, darling won't you ease my worried mind.

Wow wow... varför heter jag inte Layla...

på väggen där,

Trettondags afton - bara baler och maskerader...

inte undra på att sambon blir  galen på mig när det är dags att köpa bilar...

i juletid, och alla annan högtidstid heller för den delen, Vit Jul på er allihopa!

Thy lips are like a thread of scarlet,

and thy speech is comely: thy temples are like a piece of a pomegranate within thy locks...

Ibland drabbar mig den där

Höga Visan

med full kraft,

den kommer från ingenstans och bara rammar...

Tror jag behöver sömn.

*

igen..