the blogg...

kanske, om någon har något till fredagsaftonen, nu ska jag få rostad macka med humus, stänga av datorn, tända ljus och bra, läsa bok och dricka te, och ha kavlitetstid med mig själv till 17.50. Då är det dags att hämta på ridskolan.

ytterligare ett liv, känns det som och halva dagen har inte ens gått. Solen börjar redan dala och det är väl därför det känns så. Vem uppfann November??
Skulle ringa tre (minst) viktiga samtal... har jag gjort det?
Nä! Skulle tvätta... har jag gjort det?
 Nä! Skulle bära upp skräp på loftet... har jag gjort det?
Nä!
Ni kanske fattar vad det är för dag. vad har jag då gjort?
Läst bok, druckit te, ätit mackor, bråkat ekonomi med (ex?)-sambon (ja, jag vet, relationen är lika förvirrande för mig som för den som läser den märkliga beteckningen), tagit en dusch (välbehövligt, har inte träffat någon sedan i tisdags utanför huset...), matat katter, unt så waiter, som man säger på någon slags tyska.
Jag längtar inte ens till jul, den ger bara rysning och ågren.
Kanske skulle fira helt själv, med te och Kallijanka och chokladbollar. Dottern ska vara hos sin far och (ex?)-sambon jobbar mestadels och ej vill jag fara med honom till hanses syster. Ibland är det helvete att detär så stor ålderskillnad (17 år, han äldre) och jag börjar märka av det.
Min egen familj är ju inte den mest upplytande och med tanke på att jag flyttat 60 mil från dem så är det inte den fansatiska varma familjeskötesnärhet jag kännernär jag är där... så där en gång om året... om jag har otur, kanske vart annat.
Jag märker att jag saknat jämnåriga under 10 års tid snart.
Hurra för återupptagandet av kontakt med Yster, som känner mig utan och innan, låter mig vara förbannad, ledsen, glad, hysterisk, speedad, fullständigt irrartionell vad det gällde en flirt i somras sm gjorde mig lätt psykotisk och galen. En som står bredvid och säger "ja, det här behövde du, vad bra" och samtidigt när jag börjar bli helgalen tar fram en bok i psykodynamisk psykiatri (eller liknande) och analyserar så det står härliga till (låter kanske provocerande men jag ska säga att jag blev snabbt beroende av analyserna och det var slåeende och träffande).
Istället för alla new-age polare som har varit på någonslags kurs och lärt sig säga "du behöver inte känne så" och så kvävs allt för det är ju "negativa känslor", dåliga för ens aura och energi och karma och dharma och allt vad det heter.
Fanken, jag tror inte på negativa och positiva känslor. De är där helt enkelt, jag har dem, kan jag få det?? TACK! Phu, så där, dags för en macka till tror jag. Sen kanske jag ska ta mig i kragen och sortera mina 600 cd-skivor som är i ett kaos jag inte gillar. kategorier, bokstavsordning, teman, tja jag ska fundra ut på vilket sätt det ska ske.

fast jag inser ju att klockan är en del och det var ett tag sedan som jag satt uppe på nätterna och skrev, det kanske är dags att knyta sig, och jag inser genast att jag måste vara en mycket amatörmäsig bloggare som genast efter skapandet av blogg GÅR OCH LÄGGER SIG istället för att skriva ett synnerligen underhållande kåseri om hur denna dagen (ett liv)haver tett sig. NÅ! (som Elsa Beskow i "Picassos äventyr" säger) jag gör ju som jag vill!!

inlägget, jag provar, vet ej om jag gör rätt, vi får se. Har blivit inspirerad av en synnerligen käck och duktig syster yster att köra i gång en egen, aldeles egen blogg. Here goes!