

07 maj kl 00:10, 2009
Hela dagen har händelsen i huset därborta påverkat mig. Gråtit som en fontän och varit ändå varm och fånleende. Som jag ville basunera ut : ett gossebarn!!!!!!!! Friskt, starkt, fantastiskt!!!
Jag är lite galen, måste få vara det. Nyss kom grannen och bad om mjölk, till välling, åt mamman, klart hon ska ha min mjölk, hon får allt vad hon vill ha, för mig är hon just nu Gud personifierad.
Fnular vidare, hemförlossnig, bra eller inte, hade jag själv fött hemma hade, med facit i hand, dottern fått åka ambulans, för ngt med syresättningen blev fel, fast det var å andra sidan för det tog tid, bl.a annat för att den första barnmorskan jag hade var sur, otrevlig och översittare och lät mig inte ha den särk jag hade tagit med speciellt för ändamålet som var viktig för mig, den kanske inte var ren tillräckligt tyckte hon (nytvättad och omsorgsfullt struken av mig, jag som aldrig stryker annars) och plocka de fram något sterilt sjukhusplagg och la mig ner med ngn grunk på magen som mätte hjärtljud i två timmar istället för en kvart som det var meningen, den andra barnmorskan jag hade vägrade lyssna på att jag INTE ville ha hennes akupunkturnålar, och jag spände mig som bara den och dottern kom inte ut, förrens hon blev avbytt av en vänlig ödmjuk människa som tog bort alla dumma nålar och var med mig, lyssnade på bara mig, hon var barnmorska, inte kommendör och fuskakupunktör. Så man vet inte. Har man någon som man litar på, någon man vet och känner VILL vara där, vill vara med, vill dela, då tror jag allt går så mycket lättare, varjefall känslomässigt. Här kan man läsa om en väldigt vacker sådan. Gråtvarning utfärdas.

Näe, jag tycker det är att ödsla med risker och resurser, om dom nu inte föder utan sjukvårdshjälp.
Jag skulle aldrig komma på tanken, tryggt och säker har jag fått mina två barn på BB, och då fick man ligga kvar några dar efter, ta igen sig. SEN var det skönt att komma hem ...
Skrivet av Gunilla den 07 maj, 2009 kl. 01:55 #
Jag älskade att ligga på BB, ville aldrig åka hem!
Hemma är man ju tillräckligt ändå.
Både jag och barnen hade en jättebra start på BB.
Lugna och trygga kunde vi åka hem så småningom...
Skrivet av viola den 07 maj, 2009 kl. 13:53 #
Gunilla: jag tycker det är fantastiskt bra att det finns, och modiga barnmosrskor som våga ta sig an de som vill föda hemma, det har kvinnir gjort i alla tider, och som vi bor idag är det väldigt lite risker med det, mindre än förr. Ibland är vårdinrättningar mer stressande, vi ska vårdas från födsel till gödsel, kontrolleras och provtas och jag vet inte allt. Igen, mycket p.g.a den manliga läkardominansen.
Skrivet av JenJen den 08 maj, 2009 kl. 12:13 #
Viola: BB var mindre kul, för min del, hade jag haftnågon hemma som kunde delat det hela med mig hade jag åkt hem som ett skott.
Skrivet av JenJen den 08 maj, 2009 kl. 12:14 #
Det är ju bra att valen finns så man kan välja det som passar bäst.
Om det inte är något problem som i mitt fall då.
Jag hade inget val men jag var ju som sagt mycket nöjd med det som blev.
Skrivet av viola den 08 maj, 2009 kl. 13:19 #