Och då ringer Hon

06 maj kl 15:00, 2007

Skrivet av isadoraduncan under kategorin Känna livet | 5 Kommentarer | Permalink

Som jag inte hört av på så länge, som vet nästan allt om mig, som har samma helvete som jag, och undrar om jag har flyttat till Tibuktu (nej, vi har ingen telefonsvarare, den har lagt av) och vi frågar varandra: ska vi behöva ha det så här, ingen sex, alkoholkrashar då och då, larv med barnen och annat fåneri, egokarlar som ska få säga, jag vill leva som jag vill.
Nej, så klart, sega kärringar, vilket vi raskt byter ut som sergerkärringarna. Och mitt hjärta lyfter en liten bit, Henne som jag älskar så mycket, en syster till därute som finns, fast så långt borta, och jag saknar så djupt. Vill bara sitta där, brasa,
sticka, slänga käft, och gråta lite. Ut med hunden i skogen, känna vinden tillsammans, rya med ungarna (Hennes barn är mina barn och vice versa) och känna att vi har samma kod, fast vi är så olika. Hondjur, och Sy-yster, Jex och ni andra som känner igen er, kom hit, bastun väntar och sjön är snart varm!!

« När man har kul med... | Hem | Fick sommar-Ågren »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/isadoraduncan/entry/och_då_ringer_hon

Kommentarer:

Den där bastun låter inte helt fel.. Känner du den här gitarrmakaren? <object width="425" height="350"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/iwXXlbPhVrs"></param><param name="wmode" value="transparent"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/iwXXlbPhVrs" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"></embed></object>

Skrivet av mc-budet den 07 maj, 2007 kl. 22:54 #

<object width="425" height="350"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/i7J7FwQSCrM"></param><param name="wmode" value="transparent"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/i7J7FwQSCrM" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"></embed></object>Les Paul? Javisst, man har väl inte varit roddare för intet! Kånkat gitarrer och trumset och PA till förbanelse medan musikerna latat sig, vissa band kallades lite elakt för "The Stämmers", kunde aldrig bli klara när man hade soundcheck... vissa runkade på sina Strator så man blev vansinning!!!

Skrivet av JenJen den 08 maj, 2007 kl. 02:19 #

Jag träffade på en rolig snubbe som livnärde sig på att köra runt artister och teateruppsättningar med sin dragbil med trailer. Han såg ut som en sån där farlig typ med hårpiska och zz-top skägg, hade ett mustigt språk med vart och vartannat ord som en svordom. När jag fikade med honom så körde han ljud, ljus och dekor för en uppsättning av Cabaret. Han förklarade för mig skillnaden mellan Roddare och Humpare. En Roddare var smart, kunde fixa det mesta och såg oftast "normala" ut. En Humpare var en pundare. Humparen bar grejer en dag mot en entré biljett eller ibland inget annat än att ha fått vara med. Snubben som körde gig avskydde Humpare, han berättade hur de alltid lyckades tappa, trampa på, falla över eller ha bort viktig utrustning. Vid en premiär på en turné så skulle trailern tömmas och den här snubben stod och skrek order åt alla när det kom några Humpare som bara såg på med händerna i byxfickorna. Men för h-vete skrek han "sluta spela fick-pingis och bär". Nu var det här musikerna i bandet men snubben förklarade, "de såg verkligen ut som Humpare".

Skrivet av mc-budet den 08 maj, 2007 kl. 22:48 #

Mc-bud *asg!!* Underbar historia!!! Jag har varit humpare, roddare, stagemangager, bandvärd, turnéledare och ljustekniker. Jäkla hieraki är det. Och humpare står lägst i rang, alltid.

Skrivet av JenJen den 08 maj, 2007 kl. 23:46 #

Just det, har stått i entré och kollat leg oxå, he he, då hade jag MAKT...

Skrivet av JenJen den 09 maj, 2007 kl. 00:17 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten