Stan...

27 aug kl 00:52, 2011

Skrivet av isadoraduncan under kategorin "Denna dagen" | 6 Kommentarer | Permalink

Jag bor i stan...  fyra dagar. Eller ja, tre och en halv.

Jag håller redan på att bli vansinnig. Och nej, jag har inte promenerat utefter kajerna, eller strosat på ngt stråk, ety jag tyar icke.

Faktum är att jag hatar stan, speciellt nu, speciellt när det är varmt.

Sommarens sista suck ska spenderas i staden...  

Jag har dessutom drabbats av handlingförlamning, så jag kommer mig inte för att ta mig någonstans.

Jag hatar små lägenheter. Den vi bor ät iofs väldigt fin, fräsch och väl inredd. Men det spelar ingen roll. Inte heller att den ligger tydligt "hippt".

Jag känner mig fullständigt klaustrofobisk. Att inte kunna gå rakt ut i naturen. Bilar överallt, folk överallt. Idag satt jag ute och läste tidningen och drack kaffe på den välplanerade gården med sina växter i krukor (för man får ju inte plantera på gårdarna... gud nej!) och måste hälsa på sex personer inom loppet av fem minuter... Personer jag inte känner, inte har en relation till.

Hej hej, hemskt mycket hej...

NEJ!!  Jag vill inte!!!

 

 

Jag vill hem..  till katterna och mina blommor och till sjön och mina träd.

Stockholm, mina mardrömmars stad...

Varför är jag inte hemma då?

Huset är upptaget,

varje år har min sambo en träff med ett gäng.

I år var det hans tur att husera dem.

Det dröjer förhoppningsvis minst fyra år innan det är dags igen.

JAG VILL HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEM!!!!

« ~~ | Hem | ~~ »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/isadoraduncan/entry/stan

Kommentarer:

Jag förstår inte heller glädjen med att bo i stan. Jag hatar stan. Tillskillnad från dig så bor jag ju bland betongen jämt. Målet är att inte göra det när sonen blir så stor att han inte bor en vecka var hos mig/pappan.

Skrivet av maria den 27 augusti, 2011 kl. 11:46 #

maria: hur stor ska han vara då? 12? Tänker du på till han ska välja själv vem han vill bo mer permanent hos.

Skrivet av JenJen den 27 augusti, 2011 kl. 23:13 #

jag förstår dig. Helt.

Skrivet av vildrenen den 28 augusti, 2011 kl. 16:38 #

Jag gillar både stan och landet även om jag bor på landet numera...

För barnens del är jag nog mest glad att vi valde landet, men ibland tvekar jag lite, bara väldigt lite då ;)

Jaså inget strosande trots så goda tips från någon ;)

Men det kan ju vara nyttigt att längta ibland så man uppskattar till fullo det man har!

Jag menar inte att man måste gå omkring och vara tacksam, utan bara att det känns i hjärtat lite

Kram

Skrivet av WoW den 29 augusti, 2011 kl. 12:06 #

vr: jag är helt och hållet landsbo...

Skrivet av JenJen den 30 augusti, 2011 kl. 00:05 #

WoW: jag gick in i väggen , helt enkelt. Stan fick mig att rasa i hop, totalt. Nu bygger jag upp mig hemma här igen.

Skrivet av JenJen den 30 augusti, 2011 kl. 00:05 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten