Too late... ?

15 feb kl 14:24, 2011

Skrivet av isadoraduncan under kategorin Hål | 0 Kommentarer | Permalink

Gör ett enkelt inlägg på fejjan, loggar ut för aftonen och går till sängs, läser medan melatoninet får verka, trött trött. Då ringer mobilen halv ett på natten, det är dotterns pappa...  Som säger upprört: så får du inte skriva, folk blir ju oroliga bla bla bla..

 

Varpå jag försöker få honom att fatta att det är alldeles för sent för att  ringa och jag vill inte prata, speciellt inte med honom.

Jag orkar inte med hans eventuella förvirrade omtanke som bottnar i hans egna gamla hjänspöken och knasiga vänners försvinnande.

Så han avslutar med att säga: ja ja, klart du ska få sova, vi kan väl höras och prata mer en annan dag.

Jo, hej då.

Men jag vill inte det, vad ska vi säga? Vi har en fantastisk flicka gemensamt, that's it, som han dessutom fuckat upp kontakten med, hon är hjärtligt trött på honom, han sönderflummade skalle och icke-liv. Fanns inte lillebror vore det nog inte någon kontakt alls.

Så vad säger jag, vad gör jag, jag drar mig undan. Och tänker: jag får det. jag måste inte.

Den mannen har skapat hål i mig så det räcker.

« ~~ | Hem | * »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/isadoraduncan/entry/too_late

Kommentarer:

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten