the blogg...

Ni kan ju själva skriva pjäsen i kommentarsfälten....  för jag ids sannerligen inte mer.

Jag har redan skrivit alla julkort,

det gjorde jag för två år sedan oxå vid den här tiden,

la dem på ett säkert ställe så de skulle postas i tid.

Väldigt säkert ställe, jag hittade dem inte,

har letat sedan dess, tänkte, de kommer väl fram i flytten,

de gjorde de inte, inte till förra julutskicket iaf.

Och inte under vårt kartongrensande i somras heller...

Så jag tänker ha dem liggande framme på köksbänken hela tiden fram till mittdecember,

till familjens förtret, för i år tänker jag skicka VANLIGA julkort.

Så det så.

8 saker i bild, utmanar alla som vill.

 

1.

 

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

 

Ok, bloggare, vad vill jag ha?

Och så har jag den ständiga önskningen,

att Dusset kommer hem,

rätt var det är så där,

bara kommer hem,

som i drömmen häromveckan,

jag öppnade dörren, och hon slank in,

så där som hon brukar.

Så är det slut på julfirande, jag vill helst slänga ut granen redan nu, men får väl stilla mig en stund...

Återstår att bestämma mig för nyår, återigen en högtid i alkoholens tecken, och då säger jag 'nej tack, jag kommer inte'. Det oreras så mycket om Barnens Högtid Julen och att den ska vara vit (vilket jag håller med om til 100 %), men är det bara då? Resterande 360-364 dagar då? Kan vuxna inte sjunga, dansa och vara glada utan antingen ett glas, eller en hel flaska eller en hel back eller låda. Det är då för jävla sorgligt. Well... för mig blir ämnet aldrig utslitet.

Jag tror jag ska gå på Skansen i år, kanske, jag har aldrig varit där, och i år kommer jag vara hyfsat nära. Ska väl ha sett det live någon gång i livet.

Eller så gräver jag ner mig bland rena lakan med min nya bok, om jag inte gör det redan nu, den kanske tar slut, böcker har en tendens att göra så. 

Så blir det, i tyst hus igen, bok, brasa, bad och bädd.

För jag har varit snäll och fått en bok i julklapp!

En AnnanDag eller en annan dag, juldukarna i tvättmaskinen, Pappan, Lille brodern och Farmodern på väg bort med tåg, sambo och dotter i stallet och jag är ENSAM i huset för första gången sedan dan innan julafton...  och det är skönt, faktiskt riktigt skönt. Men jag kan ändå säga som Karl-Bertils ömma moder: Det var en välsignad Jul!

Snabbresumé: lycklig lillebror med bara ett vredesutbrott, lycklig p.g.a all LEGO som strömmade ur paketen på julafton,

över tomten som kom PÅ RIKTIGT (tack grannen) och över att ha sin syster att krama i och hålla om och krama igen, speciellt i tv-fåtöljen. Lycklig över att ena katten tålmodigt fann sig i alla kramar, klappar och sittabredvidhelatidennärdetskaätasikökssoffan....

Lycklig dotter, för att pappan KUNDE lämna lillebror och följa med bara han och se henne rida. Och att han så tydligt ville det. Lycklig dotter över nya morgonrocken, och sedan så där toklycklig så hon började gråta över den nya mobilen hon fick ( jo, det är sant) och lycklig över sin lillebror att han fanns här hela helgen.

Lycklig pappa som fick ha bägge sina barn en hel julhelg även om han inte fick en minut över för sig själv p.g.a allt legoassisterande, hjälp i stall (kors i tak, även om jag sett noggrannare sopning...) och nedladdning av musik till nya mobilen och att jo, han faktiskt fick spela en omgång Alphapet med sin mamma och sambon (som han dessutom vann).

 

Lycklig Farmor som fick skönaste sängen i eget rum, massor av sudoku och Alphapetturnering som hon så klart vann, som fick ha två barnbarn runt sig utan att de kvävde henne eftersom det fanns så många andra vuxna, som fick egen tid till promenad i gnistrande rimfrostlandskap och som ficka laga prescis så mycket mat hon ville och hade lust med, och visa hur en pepparkaksdeg ska kavlas (som hon dessutom berömde mig för, den var PERFEKT...) och sova ut utan något barnbarm drog upp henne klockan sju.

Jag och sambon då? Jo, vi var oxå glada som julvärdspar, faktiskt har vi inte bråkat en enda gång, vi funkar bra i team, och julen blev vit, så vit att det började snöa på julafton klockan ett, och sedan höll i sig ända till kvällen då ett tunt men väldigt dekorativt lager lagt sig och reflekterade facklornas sken som tänts för att tomten skulle hitta vägen. Och Han kom, med buller och bång, stampande stövlar och lykta, ända från Nordpolen hade han gått, och han var så trött, så trött...

Det var kanon på alla sätt och vis, det är bara att ta sig ett försenat julbad nu, tvätta juldukarna för gästomgång nummer två som kommer i morgon (sambons sida) dra en sväng med damsugaren och inhandla en ny drickaback, men först: två välsignade timmar i ensamhet.

Och sova, i natt ska jag sova, själv, i egen säng, själv... Sömn är bra på jul... mycket bra.

Fattar inte, vad är det med julmat, trots att julmiddagen bestod av bara LCHF-mat (det bara blev så) och max 5 -6 chokladbitar under kvällen så känner jag mig fullständigt makalöst totaluppsvälld och magen står i fyra hörn.

Blir till att shoppa en sådan här på mellandagsrean:

jävla julklappspapper.... ROOGUDTJUUU!!!!!!!!!!!!!!!

 

... glömde berätta att det var ändrar ankomsttid på tåget, de kommer typ NU! Nåja, dottern blir väl glad att lillebror kommer tidigare. Och lillbrodern med. Men jag... ha segpappan här, jag får lite ont i magen nu märker jag.

Receptet är på engelska, ni får översätta själv,(omvandlingstabell) men det är kanongott, om man dricker alko kan man spetsa sitt eget glas med brännvin, för i själva koket får det inte vara ngn. Barn brukar uppskatta detta bättre än alkoholfri glögg. Jag gör en rejäl sats och har i  kylen fram till nyår.

1 gal apple juice
2 oranges
2 lemons
1 lime
1 tbsp cloves
1 tbsp allspice
2 cinnamon sticks
1 qt water
1 cup sugar


1. Heat the water to boiling. Cut the lemons and oranges (and lime if using) in half and squeeze the juice into a separate bowl to save, throw the skins and pulp into the boiling water. Add spices and simmer for one hour.

2. Remove the cinnamon sticks, a few cloves, allspice and save to one side. Using a slotted spoon or strainer remove the citrus peels and pulp and the remaining spices. Return the cinnamon sticks and saved spices to the water. Add the apple juice or cider and return to heat.

3. When boiling remove from heat and add the citrus juice and sugar. Simmer very lightly for another 10 minutes and serve. Delicious!

i juletid, och alla annan högtidstid heller för den delen, Vit Jul på er allihopa!

 

fuck it.. X-mas... 

Så jäkla rätt, en upplevelse, hellre en god vän än ett dyrt spa.

 

Jul, snart, och det stökas, inte blev det någon god framförhållning, det blev /blir stress, och dagarna far i väg, har varit för mycket borta.

Och sambon kokar, inte skinka (för det ska vi gudskelov inte ha någon) utan SAFT, nu, mitt i vintern, för att göra rum i frysen, alla bären från i somras, han kokar snart över själv, dödstrött letande efter silduken, eller rättare, de gamla tygblöjorna vi haft till det,  hittar inte, avbryter mig vid datorn, jag letar hittar en (i bebilådan, där alldeles längst in i kattvinden, bland små tröjor, mössor och manglade bebilakan ligger en som jag vet jag sparat, en som jag inte kunde ge bort, jag behövde ha den kvar), går ner med den och säger att den här finns men helst inte, för den är speciell, jag ska leta mer, bara ta den i nödfall, tårarna trillar, för det kommer ingen mer bebis inser jag så tyldligt när jag står där och tårarna trillar och han klappar mig lite, visst vet jag, med mitt rationella sinne, men när jag står där med din lilla mjuka tygblöjan i handen så blir det rasande påtagligt och jag kan inte värja mig...

Letar vidare, bingo, hittar den vi har haft, den gamla med saftfläckarna på. Hoppar ner för trappan med mitt fynd, letar upp häftstift till saftställning på upp-och-ner-vänd stol, hittar, ser hur sambon håller på att rasa i hop av trötthet, men vill man koka saft klockan halvtolv på natten får man stå sitt kast. Jag går tillbaka till datorn, ändå nöjd att jag kunde rädda den där vita, mjuka, nästan nya...

Nä, för han kommer igen:

-Kan jag ta den här då? frågar han.

Men.. varför då? Du har ju?

-Jo, men jag behöver två ställningar, det blev så mycket.

Vad ska jag säga, neka en gammal tygblöja, knappast.

Saften rinner vinröd genom det vita rena tyget, jag gråter lite, och blir sedan bara tyst.

Så där JenJen-jobbigt tyst.

 

Och det märkliga är att häromdagen när jag skulle berätta den sorgliga nyheten för dottern att våra kära grannar ska flytta, snart dessutom, så sa jag:

-Du, jag måste berätta något för dig, med förstående lite vädjande kanske, mammaröst.

-Va, är du med barn?!?! utrbrast hon

Vi skrattade då, i bilen, men ibland undrar jag om hon känner av den där saknaden hennes mamma bär runt på.

Jo, så går det till, man fixar tex 10 paket, om man är 10 personer, numrerar paketen. Sedan får var och en dra ett nummer och så får man det paket som stämmer med siffran. Man kan oxå börja med tärningen direkt och ha paketen i en pott mitt på bordet, när man får en sexa eller etta, eller bara en sexa får man ta ett paket, när potten är tom är det dags för nästa steg, GIRIGHETENS steg:

en person sätter en hemlig tid på en äggklocka och placerar denna under bordet, sedan får tärningen vandra runt, var gång någon slår en 6.a får vederbörande ta ett paket från vem den vill, och det ska gå undan (hysterisk julmusik i bakgrunden är nästan ett måste), när tiden är ute så får man se hur många paket man fått. Man måste alltid lämna i från sig det paket någon begär (typ som fylletärning om ni spelat det). He he.
Det roliga är att alla ens giriga sidor kommer fram, och man slåss kärvänlig hejvillt om paketen.
Man kan bestämma en gräns för hur mycket paket får kosta, och innehållet ska vara så vem som helst ska kunna använda det. Förra året  hade vi tonåringarna med. Alla som är med i spelet måste vara överens om att det är o k att ev. bli utan paket. Det var vansinnigt roligt, de fick långa näsor när farmodern i värdfamiljen vann TRE paket, och en av dem fick inget... (fast det får ju mest 'riktiga' julklappar så det var helt ok).
Spelade detta förraförra året, och jag måste säga, det var den roligaste julaftonen på år och dag, med min dysfunktionella familj t.o.m, det var iofs innan mormor dog, så jag kunde vara där en hel dag utan jobbigheter, och det var ju jul.
(Man ska helst slå in paketen så de ser mystiska och fina ut, man blir så barnslig, hos min familj satt alla och skrek på 'guldpaketet', innehållet, tja 3 pocketböcker, visserligen bra, eller på 'flaskan!! hit med flaskan' (ja ni hör vilken familj va?), men det anonyma paketet med fin choklad kastade många långa avundsjuka blickar på när jag väl öppnade det, så är man funtad, det som glimmar vill man ha!).

och till människorna en god vilja... är det inte det som det handlar om, julen.
Lycka i mitt hjärta när jag såg den här mannen på tv i kväll.

 Och ja, jag gör, det gjorde mig xtra stolt över mitt projekt. 

 

Vad gör du?

Peace on earth

Önskelista, önskningar, finns Tomten, jag tvivlar, tvivlar starkt, tror inte det längre, hur blev allt så svart? Det rasar inom mig, allt, jag är ledsen, men jag vet inte om jag kan mer, om jag ska kunna behöver jag vara i verkligheten, och verkligheten är inte snäll nu. Dyker någon hurtig självhjälpsmänniska upp och säger 'ja, men vi skapar ju vår egen verklighet' så lovar jag, den åker på en propp så det visslar om det. 

Jul sägs det, det är snart jul, och idag drabbades jag av, när jag hämtade posten, att jag vill skita i det, vill åka, till Marocko kanske eller annat varmt land, och låtsas, eller nej, inte låtsas, högaktningsfullt skita i julen...

men nu blir det inte så, så jag gör en önskelista, som förra året, så får vi se om det finns någon Tomte, vilket jag starkt betvivlar.

 

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Typ så någonting, så får vi se, om det finns någon Tomte...