Solen tittade fram under min blääkdag nr2. Sällan dom hopar sig såhär men...jaja...

Mådde inget bra på förmiddagen så jag låg och vilade ganska mycket, risig i magen också. Fixade stallet. Brunis medryttare kom och red ut en sväng på honom. Solen sken och jag kom på att jag ju absolut bara måste ta en körvända även om det kanske kändes fysiskt motigt. Men solen sken ju! SOLEN!

Hämtade Vegard, selade på och körde iväg. Fåglarna kvittrar som om man bodde i djungeln! I radhuset i Täby där hörde man mest enerverande kraxande skator. Här hör man en hel symfoni av fåglar. Hur många arter som helst! Fåglar är generellt inte så roliga djur förutom grillad kyckling förstås och stekt ägg. Men jag har liksom lärt mig uppskatta dom särskilt när det finns så många.
Vegard uppskattade inte när två gräsänder flaxade upp framför oss när vi i galopp passerade en liten damm längs galoppvägen. Han tittade till bytte galopp och galoppade vidare. Jag berömde, han var jätteduktig!
Trampjobbade litet och galoppade vidare. Vid rondeln körde jag tajta snirklingar och vändningar i trav. Mer än jag brukar nu när han är mer van vid övningen och balanserar sig bättre. Vad han är säker på fossingarna denne lille gule pålle!
Galoppdade hem.

Vegard var inte trött. Han fick extra kraftfodergiva i boxen, ett tjocktäcke (fryslorten) och sen ut i hagen. Brunis brummad eoch tyckte det var hög tid att komma så de äntligen kunde få lunch2 hela 15 minuter senare än vanligt ;-)

Nu är det molningt igen. Jag är glad att jag stack ut på körrundan...och på aningen bättre humör är jag också...aningen. Karln och grannens uppstallning ska jobba med markarbete på vår ridbana ikväll. Jag får väl vara markvärdinna antar jag.