Jag har haft religion i detta blocket och har valt en fråga som nog alltid kommer vara aktuell i vårt samhälle, abort. Abortfrågan har faktiskt förföljt mig hela livet. Med tanke på att jag är adopterad så har jag gång på gång frågat mig: Varför finns jag, varför födde min mamma mig om hon ändå inte ville ha mig? Tro mig, det är en daglig fråga för många adopterade och inte bara för mig. Det är dock sällan som vi adopterade tänker på att religionerna i de olika länderna vi kommer ifrån, faktiskt kan ha en del att göra med var vi befinner oss i dag. Jag är född i Colombia, där katolicism är en ledande religion, men uppvuxen i ett protestantiskt Sverige. Vägen in i vuxenlivet började lite tidigare för mig. Sen 20 års ålder är jag en ensamstående mamma och än en gång kom abort på tal och denna gång riktade de sig mot mig. Tack vare min egen bakgrund så var aldrig abort något alternativ med abort för mig, men jag började fundera på hur andra människor ser på abort. Lagom till att detta religions block började såg jag och min bästa kompis ett av avsnitten i tv-dokumentären 30 dagar på Kanal 9. I det avsnittet fick en kvinna som är abortförespråkare leva i ett mödrahem i 30 dagar. Där fick hon möjligheten att träffa kvinnor som får hjälp i form av rådgivning, se filmer, ha en gemenskap och en möjlighet att bo kvar i huset efter att barnet är fött. Dokumentären visade den delade politiska och religiösa synen som finns i USA. Jag själv blev bara förvirrad efter att ha sett 30 dagar och vet faktiskt inte alls vad jag skulle tycka längre. Är detta en politisk eller religiös fråga?
Oavsett vilken typ av fråga det här är så har den börjat någonstans. För abort är absolut inget nytt påfund, utan fanns redan under 400 f. kr. Då bestämde läkaren Hippokrates att ingen läkare fick skriva ut medel för abort, stora filosofer som Platon skrev om det i sina skrifter. I den tidiga katolska kyrkan var det helt okej att göra abort fram till 40:e graviditetsdagen om det var en pojke och upp till 90:e dagen om det var en flicka. Varför det var så här vet jag inte. Det jag där emot vet är att lagen har varit ostadig och påvar har kommit och gått och ändrat den fram och tillbaka, men 1869 förbjöds den en sista gång och än i dag är det den lagen som gäller i den katolska kyrkan. Kristendomens framfart skapade problem för kvinnor som gjorde abort och de som var kunniga. Under 1800 talet kunde man få dödstraff och i vissa länder brännas på bål om man hade gjort abort. Däremot 1900 taletes framfart var tonen en annan. Sovjetunionen var första staten 1920 med att legalisera abort. Runt om i Europa behövde man kvinnan i arbetslivet och under den tiden var det lagligt med abort, medan under kriser som Andra världskriget så förbjöds det igen. När jag läste detta första gången fick jag inte ihop hur man tänkte men nu är det ganska uppenbart att man faktiskt tänkte ur arbetskraft och befolkningssynpunkt. Sverige är ett liberalt land med kristen tro, men det har inte alltid varit så. Precis som i den katolska kyrkan har Sveriges lag velat fram och tillbaka. Det blev förbjudet första gången under 1200- talet. I dagens svenska samhälle är det fri abort som gäller och den lagen har vi haft sedan 1975. Sveriges lag säger bland annat att man får utföra abort fram till vecka 18, man får göra abort oavsett anledning och sedan 2008 så är det även lagligt att göra abort om man befinner sig i Sverige men inte är svensk medborgare, så länge man gör det innan vecka 18. Skulle man däremot få för sig att göra en abort senare än vecka 18, så oavsett faktorer till att man väljer abort så sent så ska Socialstyrelsen vara inblandad för att göra en utredning. Mycket beror på att med dagens teknik är så bra, att man kan rädda ett för tidigt fött barn redan i vecka 25. Fostret räknas som ett barn efter 28:e veckan. Min dotter föddes i 33:e veckan.
I vårt land rättar sig Svenska kyrkan sig efter samhället, de har självklart bilden som bibeln har gett dem med att människan är ”Guds avbild”, men samtidigt vet de att livet inte är så enkelt och de hoppas på att den liberala lagen inte ska bli en nödlösning i stället för preventivmedel. Självklart finns det motståndare i Svenska kyrkan och alla andra protestantiska inriktningar i vårt avlånga land som inte gillar denna lagen. Protestantism är inte en enkel religion. Sen den tog fart har den delat på sig och samfundet i Sverige är inte alls samma som samfundet i Tyskland till exempel. Det finns hur många inriktningar som helst och jag har en känsla av att det skulle bli rätt drygt om jag skulle börja rabbla upp alla dem och deras syn. Så därför håller jag mig till de religionerna vi känner igen.
Hoppas Katolicism låter bekant. ”Du berövar en oskyldig människas liv, Guds gåva och Du skall icke dräpa.” Enligt den katolska tron så skapas ett nytt liv redan vid befruktningen så fort processen startat. Vid sjukdom får enbart en läkare avbryta en graviditet om det hotar kvinnans liv och fostret inte går att rädda, men det måste verkligen vara den absolut sista utvägen. Vid en sådan hemsk företeelse som våldtäckt är abort en illegal handling. Varför göra ytterligare ett brott för att beröva ytterligare en oskyldig? Efter att ha hört den meningen är det nog rätt lätt att börja döma denna religion, men de tänker faktiskt längre än så. Bara för att du är våldtagen är du inte någon syndare, den katolska kyrkan ser gärna att den drabbade kvinnan får så mycket stöd psykiskt och fysiskt som möjligt och de ser hellre att barnet föds och adopteras bort. Men man kan ju ändå fråga sig om katolicismens syn på ”Du skall icke dräpa” är lite väl hård?
En religion som inte är lika stor som kristendomen, men dock äldre, är Judendomen. Precis som i allt annat finns även här delade meningar, men i det stora hela är abort förbjudet, men man tar ändå mer hänsyn till kvinnans fysiska och psykiska hälsa för om hon är för instabil för att ta hand om ett barn så är det för barnets bästa om hon gör abort. Om man däremot ”bara” vill göra abort på grund av sociala eller ekonomiska skäl finns det inga undantag, det är förbjudet. De ser hellre bortadoption som en lösning än att använda abort som försenat preventivmedel. Självklart tillhör graviditet äktenskapet och ses som en synd om den sker innan. Judendomen ser inte abort som mord eller som ett brott mot Gud, de tror på samma Gud som oss kristna, bara det att de har ett annat namn och en annan historia om hur deras historia för hur deras tro kom till.
För en månad sen hade jag inte någon aning om att även Rastafarin som man kan se mycket utav i Västindien, grundar sig i den judiska tron. De tänker rätt lika även i abortfrågan och förbjuder det. Det fick mig att börja fundera på om religion har mer makt än kunskap i vissa fall?
”Döden ej edera barn av rädsla för armod. Vi skola försörja både dem och eder! Att döda dem är förvisso en stor synd” På nutidssvenska betyder det: ”Döda inte era barn av rädsla för fattigdom; Vi sörjer för dem och för er. Att döda dem är en svår synd” Detta står i Koranen 17:33, alltså är vi nu inne på Islam. Enligt Islams inställning är det okej om en kvinna förhindrar graviditet men det finns ett förbud mot att avbryta den. Abort är strängt förbjudet redan direkt efter befruktningen och det anses som ett stort brott mot Guds lagar. Muslimerna ser inte fostret som en mänsklig varelse, men som en möjlighet till nytt liv. Kvinnorna i Västvärlden ”skyller” på vissa faktorer när de vill genomföra en abort: Graviditet innan giftermål, våldtäckt eller fel kön. Dessa ”ursäkter” är helt oacceptabla inom islamsk tro. När det gäller t.ex. våldtäckt så ska den utsatta kvinnan äta dagen-efter-piller för att förhindra graviditet, men skulle det ske är det förbjudet att göra abort, det heter då: ”Varför straffa barnet för faderns brott?”. Men en kvinna som fallit offer för ett sådant brott ska inte få nedlåtande blickar eller känna sig utstött av samhället, utan har rätt till sympati och stöd. Enligt Sharialagen, som är Guds vilja och lag enligt en starkt troende, så är det endast en läkare som kan avsluta en pågående graviditet, men bara om den hotar kvinnans liv. Den tanken bygger på en princip om att välja det ”minst” ondskefulla, att rädda den redan levande människan. Självklart finns det blandade åsikter bland muslimerna, både individuellt och inom de olika inriktningarna som finns inom Islam. Det känns som att det är lätt att ifrågasätta och döma deras syn på abort tackvare deras religion, men vem vet, hade vi också vuxit upp i deras samhälle med deras tro, hade väl vi också agerat och tänkt likadant, eller?
De här religionerna är sådana vi ser i nästan hela Västvärlden, men vi får inte glömma att det finns en östsida av vår jordglob också. Där borta i öst tror de på något stort som kan få oss att må bra och leda oss på rätt väg, precis samma grundtanke som vi, har men sen skiljer sig utförandet en hel del. Om jag bara koncentrerar mig på min fråga om abort, skiljer det inte alls mycket från de andra religionerna i väst. Både Hinduism och Buddhism är emot abort, men i olika grader och i olika länder. Buddhism ser till kvinnans välmående, men ser samtidigt abort som mord. Både buddhister och hinduer anser att liv uppstår i samband med befruktningen. Det är mycket tack vare deras tro på själsvandringen, med finare ord reinkarnationen, men fattigdom och sociala förhållande gör att abort ändå förekommer. I ett land som Indien är hemgift en tradition, vilket innebär att inför dotterns bröllop ska hennes familj betala brudgummens familj en massa pengar så de kan ta hand om henne sen. Det kostar familjen en massa pengar i ett redan fattigt land. Detta kan leda till fosterdiagnostik för att se om de väntar en ekonomisk kris eller en ekonomisk fördel. Låter lite hårt kanske, men i många fall väljer de att göra abort om det blir en flicka, eftersom en son gynnar dem mer ekonomiskt. Indien lider sen många år tillbaka av överbefolkning och har snart lika många invånare som Kina. De har försökt att minska på barnantalet i familjerna med hjälp av steriliseringar och en helt frivillig barnbegränsning om ett barn, men det går än så länge lite för sakta, vilket gör att de just nu är 1,2 miljarder invånare. Kanske borde Indien skippa den frivilliga barnbegränsningen och bli lite hårdare i tonen och införskaffa samma lag som Kina om att bara ha ett barn per familj.?
I USA är det bara 13 av 51 stater som tillåter abort och med tanke på landet storlek så är abortfrågan något som rör alla landets religioner samtidigt som det är en stor politisk fråga. Republikanerna är konservativa och ser gärna att abort inte är tillåtet och självklart tog Bush tag i den saken när han hade makten. Men nu är det demokraten Obama som håller i makten och har gjort det lagligt igen. I USA finns dessutom något vi ser lite av här i Sverige: Ett nästintill militant motstånd. Alltså, deras starka tro på att det är fel med abort gör att de kan bli en fara för andra. Bland annat har man hört om fall hur de mördat abortläkare och bombat kliniker. Självklart är inte alla motståndare så här våldsamma, men de finns. I Sverige har vi MRO-, människorätt för ofödda. De sägs vara både politiskt och religiöst obundna och ska med hjälp av icke våldsamma demonstrationer och bilder visa hur fel det är med abort. Deras mål är att få med alla, men framför allt få kyrkan att ställa sig bakom det och inte den svenska lagen. När jag tittar in på deras hemsida vänder det sig i magen. Det första som möter en, är en propagandafilm mot abort och den är verkligen inte för känsliga tittare. Jag förstår deras budskap och man känner direkt att det är hemskt med abort och fy på alla som gör det. Men sen är filmen slut och jag återgår till mig själv. Och inser att jag inte är någon abortmotståndare. För trots att jag har läst om abort, sett bilder och videos i nästan 5 veckor så fångar det mig bara för stunden, men inget jag tror på.
Jag tycker att detta är ett val som är upp till varje kvinna vad hon vill göra med sin kropp. Självklart ska man inte använda abort som ett försenat preventivmedel eller bara för att man plötsligt ångrat sig. Jag tycker att varken politikerna eller religionerna ska bestämma att kvinnan är syndare för att hon väljer att göra en abort. Men nu förstår jag i alla fall religionernas syn lite bättre och kanske är det av mognad eller kanske bara falskt hopp, men jag inbillar mig i alla fall att jag förstår min biologiska mamma lite bättre nu i alla fall.
Text: Amelie B
wow, bra skrivet.
Skrivet av LYKKE den 06 maj, 2010 kl. 20:56 #
Skitbra skrivet <3
Skrivet av Gryyymt! den 23 november, 2010 kl. 22:14 #