« maj 2012
måtiontofrlösö
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag
Kategorier

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Sidvisningar idag: 84

RSS
« Dårarnas paradis och... | Hem | Drömjobb och forskar... »
Kärnkraft och kulturmiljöer
18 juli kl. 12:40
Att IAEA manar Japan till öppenhet får mig att tänka på att det där kunnat hända i Sverige också. Naturligtvis menar jag inte att oddsen är höga för jordbävningar här och nu, men med tanke på att slutförvaringen behöver vara i några hundra tusen år så existerar inga garantier för att den seismografiska aktiviteten inte förändrats och ökat rejält här också, samt att det får ses som nästintill omöjligt att någon efter ens några tusen år ska hålla reda på vart de olika slutförvaringsplatserna finns. Jämför med hur mycket vi vet och förstår generellt av vikingatidens dåd och gärningar och språk.

Kulturmiljö hotas av dålig kunskap och det beror mer på myndigheterna än på gemene man (som antagligen vill spara mer än nödvändigt). Visserligen tycker jag det är viktigt att man sparar på mycket som har försvunnit som vittnar om forna dagar, men frågan är hur mycket det får kosta? Dock är det så, oavsett vad man tycker, att det vore mycket mindre sparat utan hembygdsföreningarna och liknande initativ.

Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [37]  
 
Kommentarer:

jag förstår inte varför vi har kärnkraften? Den behövs inte och jag vill ha vindkraft, solkraft mm. Men alla tänker bara på sig själva här och nu.

Skrivet av Nina den 18 juli, 2007 kl. 13:32 #

Det är just därför som man designar slutförvaret för att klara jordbävningar, istider mm. Dessutom så designar man slutförvaret för att det ska vara svårt att komma åt bränslet efter det att slutförvaret är fullt. Tanken är att det ska ligga ca 500 m under marken på ett ställe som bara har oattraktivt berg (dvs ingen malm). Sedan är 100000 år extremt kort tid i geologiskt perspektiv. Den period vi lever i nu började för ca 1.8 miljoner år sedan.

Skrivet av TL den 18 juli, 2007 kl. 14:11 #

Sol och vind kan inte på långa vägar ersätta kärnkraften. Alla miljövänner borde vara FÖR kärnkraft - i allafall den svenska! Metoden för djupförvaret i Sverige är ett av världens ledande och det finns många säkerhetsbarriärer som skyddar avfallet. Det händer inte mycket på 100 000 år i Sveriges urberg. Svenskarna borde vara stolta över vår kärnkraft. Se bara på Finland.

Skrivet av KV den 18 juli, 2007 kl. 15:44 #

Japan ligger på gränsen mellan flera kontinental plattor och därför är risken för jorbävningar stor där. Sverige ligger långt från gränsen för våran kontinental platta och därför är det ingen större risk för jorbävningar. Inte ens på 100 000år. Vidare så skal det mer till en jorbävning för at ett sådant slutförvar ska börja läcka. Avfallet blir nämligen inkapslat i först ett lager rostfrtt stål, sedan ett lager koppar, och slutligen i en speciell bentonit lera. Leran fungerar som dämpning mot bland annat jorskalv. Slutligen så är det inte helt riktigt att säga at avfallet måste kapslas in i 100.000 år. Radioaktiviteten avtar nämligen exponensielt, så om det läcker ut äfter 10.000 år så har den största delen av radioaktiviteten redan avtagit. Till det tilkommer att man kan behandla bränslet i bridreaktorer så at lagringstiden sjunker till mellan 300-1000 år ( beroende på reaktortyp ). Du har rätt i att vi har stora möjligheter för förnybara energikällor i sverige. Däremot så misstar du dig på vad som skulle vara praktiskt. Sol är inget vidare i sverige som framgår av den här kartan http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Solar_land_area.png . Vind har vi mer av, men då den vrierar i styrka så kan man inte ha mer en ca 30% av energin från vind utan att få stora problem med svängningar i elnätet. Dom realistiska alternativen som är kvar är vattenkraft, fossila bränslen, bio-bränsle och kärnkraft. Alla dessa har någon form av miljöpåverkan, och jag anser att kärnkraftn är den bättre av dom fyra. Du behöver inte förstöra stora ekosystem som med bio-bränsle eller vattenkraft, och du har inga nämnvärda luftföroreningar som med fossila bränslen. Avfallet är det största problemet, men det är faktiskt inte så mycket av det. I sverige beräknar man 8000 ton för dom kraftvärk vi har nu om dom får köra sin fulla livstid. Då uran väger 20 ton per kubikmeter så blir det altså 400 kubikmeter. Dvs ett lagringsutrymme på ca 10m*10m*4m. I praktiken blir det nog något större då man måste kapsla in det på lämpligt sätt, men det är fortfarande väldigt litet på en industriell skala.

Skrivet av Jonatan den 18 juli, 2007 kl. 16:34 #

Nina - Fast du tänker lite på dig själv också som vill sälja vindkraftverk ;) Ni andra: Även om ni nu har rätt i vad ni säger att geologin inte kan förändras på några hundra tusen år till att vi ska få större jordbävningar, även om jag hörde motsatsen för några år sen, så kvarstår faktumet att det är orealistiskt att förvänta sig att folk om ens tusen år ska förstå varningar o dyl om vad som är inkapslat och varför.

Skrivet av jj.n den 18 juli, 2007 kl. 16:55 #

Kärnkraft går visst att ersätta idag. Det handlar bara om pengar och om förvaringen så finns det inget säkert med kärnkraft och inte heller driften. Det såg vi i Forsmark. Inte ens Sverige är perfekta. :-) En miljön som är för Kärnkraften? Näe nu får du nog lära dig lite mer.

Skrivet av Nina den 18 juli, 2007 kl. 18:07 #

Ok. Ni ska få en fråga av mig. Exakt varför kan vi inte ersätta kärnkraftverken? *ska bli roligt att se svaren* Näe jj.n de är ju bara för små privata bruk. :-)

Skrivet av Nina den 18 juli, 2007 kl. 18:11 #

Jag vet att de är det Nina :)

Skrivet av jj.n den 18 juli, 2007 kl. 19:11 #

Kärnkraft är nog mindre miljövänlig än många känner till. Själva kärnkraftverken kanske inte är så dåliga för miljön, men miljöproblemen kommer in vid brytningen av Uran, och dessa kan vi givetvis inte bortse ifrån. Efter denna brytning blir en massa slagghögar kvar där radioaktivitet finns kvar. Om vi sedan tänker på att uranbrytning kräver en hel del processvatten, framstår det inte som speciellt konstigt att förorenat vatten kan sprida sig ner i grundvattnet.Dessutom blir det skövling av mark rent allmänt, inte så konstigt kanske med tanke på att malm som bryts för detta ändamål vanligtvis innehåller så lite uran som 0.2%.Jag tycker det är märkligt att man så sällan får höra dessa problem i debatten om kärnkraftens vara eller inte vara.

Skrivet av Erik den 18 juli, 2007 kl. 20:23 #

Det håller jag med om att man itne hör mer än man gör om brytningen. Kanske för att den inte sker i vår närhet?

Skrivet av jj.n den 18 juli, 2007 kl. 21:33 #

Som vid all gruvdrift så finns det vissa miljöproblem vid uranbrytning. Radioaktiviteten blir dock mindre i slagghögarna än vad som fanns i marken från början. Uranbrytningen skapar ju ingen radioaktivitet utan istället utvinner man det radioaktiva uranet. Vid brytning kan dock radioaktiv radongas frigöras som kan vara ett problem för arbetarna. Slagghögar lakas av regnvatten så att olika ämnen samlas i botten. Därför bör avrinningen från slagghögar kontrolleras och eventuellt renas. Detta gäller vid all gruvdrift och är inte specifik för uranbrytning. Det finns flera olika sätt att bryta uran. Det mest miljöfarliga är förmodligen dagbrott där framför allt damm är ett problem. Dagbrott skapar dessutom fula "sår" i landskapet. Underjordisk brytning innebär oftast hälsoproblem för arbetarna i gruvan som kan andas in damm och radongas (som bildas av det naturliga radioaktiva sönderfallet av uran). I in situ lakning så trycker man ner svagt surt eller alkaliskt vatten i de berglager som innehåller uran och pumpar sedan upp det igen en bit bort. Vattnet tar med sig uranet som sedan kan utvinnas ur vattnet. Detta liknar normala grundvattenflöden fast man kontrollerar flödet med tryckskillnader. Detta är ett väldigt miljövänligt sätt att bryta uran och inga slagghögar bildas men kan bara användas om förhållandena i berget är de rätta. Uran kan utvinnas ur havsvatten som innehåller ca 3.3 mg uran per kubikmeter. Uranbrytning har förekommit i Sverige i Ranstad. Flera bolag är intresserade av att prospektera efter uran i Sverige då vi har relativt mycket uran i bergrunden (det märks bland annat på att vi har många hus i Sverige med radonproblem).

Skrivet av TL den 19 juli, 2007 kl. 09:50 #

Kan inte, vid lakning, vattnet dra med sig radioaktivetet ner i grundvattnet också?

Skrivet av jj.n den 19 juli, 2007 kl. 10:03 #

Radioaktiviteten finns ju redan i berggrunden och i vattnet. Regnvatten sjunker ju ner genom marken och berget och lakar på vägen ur det uran som finns där redan och tar med det till grundvattnet. Vid brytning minskar ju radioaktiviteten i brytningsmassorna eftersom det är uranet man vill åt. Nästan allt djupt grundvatten i Sverige innehåller uran och dess sönderfallsprodukter (speciellt radon)

Skrivet av TL den 19 juli, 2007 kl. 14:04 #

Jo givetvis men är det inte bundet i någon mån som riskerar att lossna som följer med i snabbare tempo ner i grundvattnet?

Skrivet av jj.n den 19 juli, 2007 kl. 14:41 #

jj, stråldoserna allmänheten runt urangruvor får i sig pga brytningen är en faktor 50-100 ggr lägre än den naturliga stråldosen vi får i oss pga kosmisk strålning, radon, naturligt förekommande isotoper osv. En flygtur över alperna eller en tandröntgen är större strålningsrisker än en urangruva. Att uranbrytning är mycket värre än någon annan sorts brytning är en myt. Visst är all brytning för den delen smutsig. Men en urangruva har enbart en lokal begränsad påverkan på miljön. Dessutom kräver även förnyelsebara alternativ gruvbrytning. Man bygger inte vindsnurror eller solpaneler utav trä. I slutändan när man tagit hänsyn till alla faktorer så är kärnkraft lika miljövänlig som vind och vattenkraft och betydligt miljövänligare än solpaneler. Nina visst kan vi ersätta kärnkraft. Men frågan är hur mycket kommer det kosta och varför? Det finns ingen anledning till att ersätta kärnkraft. Speciellt inte ur miljösynpunkt. Dessutom kommer elpriserna skjuta i höjden om vi försöker ersätta kärnkraft med mycket dyrare alternativ som vindkraft. Så min fråga till dig är, varför ska vi ersätta kärnkraften? Vindkraft och kärnkraft komplementerar varandra på ett utmärkt sätt eftersom kärnkraft är bäst som baskraft i nätet medans vindkraft inte kan spela den rollen. Vind+vatten är utmärkt för att möta peak behoven medan kärnkraft kan rulla på som bas.

Skrivet av Johan Simu den 19 juli, 2007 kl. 18:12 #

Även om uranet i sig inte verkar vara ett problem så ger det fortfarande stor miljöpåverkan: http://www.greenpeace.org/sweden/kampanjer/karnkraft/uran

Skrivet av jj.n den 19 juli, 2007 kl. 18:27 #

Ja, helt ren är den inte, se länk ovan, men det var intressant det där om :in situ lakning som TL skrev om, det visste jag inte.

Skrivet av Erik den 19 juli, 2007 kl. 18:45 #

Nej som sagt det går inte att kalla den som ren som många förespråkare gör

Skrivet av jj.n den 19 juli, 2007 kl. 19:18 #

jj Greenpeace är en ohyggligt tvivelaktig källa för information. Det finns gott om rena lögner bland deras kärnkraftsinformation. Brukar undvika att läsa det de skriver men läste genom den länken. Citat från greenpeace inom "". " Då man bryter uranmalm frigörs radioaktiva gaser, som till exempel radon, och en mängd radioaktivt damm släpps ut. När man andas in dammet och radonet ökar risken för lungcancer och andra lungsjukdomar väsentligt - en risk som gruvarbetarna utsätts för, speciellt i de fall där arbetarna inte har tillräcklig skyddsutrustning." Arbetare i Kanada och Australien utsätts för långt mindre än gränsvärdet på 20mSv. Se länken nedan för info från kanadensiska hälsovårdsmyndigheten. http://www.hc-sc.gc.ca/ewh-semt/alt_formats/hecs-sesc/pdf/pubs/occup-travail/radiation/regist/2005-report-rapport_e.pdf Damm och radon är med andra ord inte ett problem om brytningen sköts på ett snyggt sätt. Det faktum att arbetare i tredje världen tar skada är inte ett specifikt problem för uranbrytning. Det är ett säkerhetskultur problem i de länderna. Jag slår vad om att tex kopparbrytning i afrika skördar offer. Innebär det att kopparbrytningen i sverige även det är en fara? "När man sedan lakar ur uranet från malmen bildas en stor volym flytande radioaktivt och giftigt avfall. Avfallet samlas oftast i stora sjöar där vätskan avdunstas, medan det radioaktiva slammet blir kvar i många generationer - något som de uranimporterande länderna inte tar något ansvar för." Täck slammet med en meter jord och problemet är löst. Största risken är spridning av radon och radonet kan inte ta sig genom någon meter jord. Det faktum att befolkningen runt gruvor utsätts för en obetydlig stråldos demonstrerar att slammet inte är en hälsofara. Man har samma problem med slamm från all sorts gruvbrytning och lösningarna är densamma för all sorts gruvbrytning. "Uranet transporteras sedan långa sträckor till så kallade konverteringsanläggningar där det omvandlas till gasen uranhexafluorid. Konverteringen producerar också stora mängder avfall, som i vissa fall förgiftar grund- och ytvatten. Uranhexafluorid är även det ett instabilt, brandfarligt och högexplosivt ämne. Gasen är radioaktiv, giftig och frätande. Det har skett en mängd olyckor under hantering av uran i denna form." Det ovan är ett helt meningslöst påståenden. Jag kan skriva samma sak om kaustiksoda, klor, bensin eller någon annan giftig kemikalie som används dagligen. Att ett ämne är giftigt eller radioaktivt är inte i sig ett problem. Det är endast ett problem ifall ämnet är svårt att hantera, ingen spridning av uranhexafluorid sker och därför är det ingen hälsofara. Det greenpeace försöker göra är att särskilja uranbrytning från annan sorts brytning. Men de argument greenpeace använder mot uranbrytning kan i princip användas mot alla annan sorts gruvdrift. Den största fördelen med uran är att man behöver väldigt lite av det, det innebär i sin tur en begränsad mängd brytning per kWh vilket leder till liten miljöpåverkan per producera energienhet. Vindkraft tex kräver mycket mer koppar per kWh än kärnkraft. Solkraft kräver ohyggligt mycket mer mineraler per kWh än kärnkraft. Det viktigaste är att jämnföra energislagens miljöpåverkan mot varandra. I en sådan jämnförelse är kärnkraft lika miljövänligt som vattenkraft och vindkraft och fullständigt överlägsen solkraft och biobränslen. Att plocka ut en energikälla och syna den utan att använda en annan källa som referens är meningslöst. Det säger ingenting. Läs gärna vattenfalls livscykelanalys där energislagen jämförs med avseende på co2, stoft, nox, kopparförbrukning osv. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/595622milj/P0282331.pdf

Skrivet av Johan Simu den 19 juli, 2007 kl. 19:55 #

Mer info, ranger gruvan i Australien. Kolla table 2.2. http://www.environment.gov.au/about/publications/annual-report/99-00/supers1.html

Skrivet av Johan Simu den 19 juli, 2007 kl. 20:07 #

Å andra sidan så är ju Vattenfall inte mer opartiska än vad Greenpeace är.

Skrivet av jj.n den 19 juli, 2007 kl. 20:22 #

Det finns andra LCA's gjorda av oberoende organisationer som NEI, IAEA osv. De visar alla ungefär samma resultat. Har sammanfattat några olika LCA's på min blogg. http://gronarealisten.blogg.se/1180646465_krnkraft_och_koldioxi.html Men vattenfalls LCA är så vitt jag vet gjorde av oberoende konsulter. Det är svårt att försöka skönmåla en sådan analys med tanke på hur många likadana som gjorts runt om i världen. Dessutom krävs det inte så mycket mer än sunt förnuft för att inse det. Man får ut 30 000 gånger så mycket energi ur uran jämnfört med samma massa fossila eller biobränslen, det trots att dagens reaktorer är väldigt ineffektiva och endast utnytjar en femtiondel av energin som nya reaktorer kan utvinna ur uranet. Även om uran återfinns i väldigt låga koncentrationer i marken så är energitätheten så hög att den totala brytningen per energienhet blir relativt låg. Det finns mer energi i spårmängderna av uran i kolaskan från ett kolkraftverk än energin man fick ut från att förbränna kolet!

Skrivet av Johan Simu den 19 juli, 2007 kl. 20:36 #

Okej, jag förstår hur du menar men det är första gången jag hört någon påstå att det ligger till så.

Skrivet av jj.n den 19 juli, 2007 kl. 20:47 #

Tyvär är du nog inte ensamm om att inte ha hört det förut, det finns ingen energikälla eller teknik överhuvudtaget som är så missförstått som kärnteknik. Lite allmänt lästips. En book man kan läsa gratis online skriven av Professor Bernard Cohen en välmeriterad amerikans professor i kärnfysik. http://www.phyast.pitt.edu/~blc/book/BOOK.html Sen är det alltid värt att besöka http://www.neutron.kth.se/ och http://www.nephy.chalmers.se Det är egentligen först när man studerat lite grundläggande kärnfysik och strålskydd som man börjar inse hur mycket skitsnack media ständigt spyr ut om kärnkraft och strålning. Ta tex läckan från det japanska kärnkraftverket. Radioaktiviteten i vattnet som läckte ut är inte värre än aktiviteten i ett glas dricksvatten från en brun med lite radon. En kompis till mig har gjort en snabb överslagsräkning på just det. http://treo.blogg.se/1184864654_massmedians_hxjakt.html

Skrivet av Johan Simu den 19 juli, 2007 kl. 20:58 #

Anledningen till att jag fortfarande tvivlar på dina uppgifter är att det är märkligt att det är så tyst om en del av de sakerna du säger. Åtminstone de som är för kärnkraft och driver kärnkraftverk borde försöka argumentera emot de som är negativa till det med de argumenten, men det är inte ofta det händer.

Skrivet av jj.n den 19 juli, 2007 kl. 21:16 #

Vilka saker är det specifikt du tvivlar på? Jag förser dig gärna med fler referenser och detaljer. Felet med debatten i media är att den är ohyggligt innehållslös. Ta tex debatten om kärnkraftens säkerhet vilket är yttersta exemplet på det. Det är relativt enkelt att förklara varför det är totalt fysiskt omöjligt för en svensk reaktor att bli superkritisk så som tjernobyl. Men förklaringen kräver minst ett A4 sidutrymme i en tidning eller flera minuter tv tid. Ingen tidningar tar in en torr teknisk förklaring på sina debattsidor och en sådan förklaring funkar inte i en tv debatt. Den kunskapen är elementär för vem som helst som läst en kurs i kärnfysik. Men den når aldrig ut! När det gäller uranbrytning så behöver motståndarna bara säga att uran är radioaktivt så blir alla skrämda. Men de informerar inte om att uran är så lågaktivt att man ofta använder det som strålskydd istället för bly! Hade allmänheten varit med informerad om strålning så hade urandebatten inte ens existerat. Fråga dig själv om du någonsin läst en artikel som verkligen för fram vilka stråldoser det handlar om. Eller är det endast luddiga hänvisningar till att uran och radon är radioaktivt? Argumenten mot uranbrytning och kärnkraft är aldrig konkreta utan lämnar hälften till läsarens fantasi, men ger precis nog för att oinformerade läsare ska ledas till att bli skrämd. Si och så "kan" alltid hända enligt motståndarna, men hur det ska gå till är upp till läsarens fantasi.

Skrivet av Johan Simu den 20 juli, 2007 kl. 02:21 #

Men om det stämmer det du säger i sista stycket varför kan inte kärnkraftsindustrin och andra som är för det, utöver du då, använda det som argument i tid och otid? Det borde ju överbevisat vartenda skeptiker.

Skrivet av jj.n den 20 juli, 2007 kl. 08:32 #

Det gör vi också :) Industrin verkar av någon anledning inte vilja ta debatten själv. Men vi i kärnkraftspositiva föreningar som miljövänner för kärnkraft använder det som argument hela tiden. Organisationer som Uranium Information Center, Nuclear Energi Institute, World Nuclear Association med flera använder det som argumenten. Kolla gärna deras hemsidor. Du kan läsa en hel del på min blogg också. Jag har alltid fullständiga referenser till de inlägg som går in på djupet. Att du inte sett argumenten beror möjligtvis på att motståndare får mer utrymme i svensk media än förespråkare. Eller snarare all sorts alarmism får alltid mer plats i media. Oavsett om det handlar om radioaktivitet, akrylamid i chips eller något annat som låter läskigt. Det brukar dröja några veckor innan någon liten artikel dyker upp där det förklaras att risken är infinitesimal. Fråga dig själv iallafall det jag skrev i sista stycket när du läser en artikel om kärnkraft. Hur mycket konkret skrivs egentligen? Det finns inte myckt kött på benen... Här är en intressant artikel där en psykolog intervjuas om medias kärnkraftsrapporteringar. Väldigt läsvärt och intressant. http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/reaction/interviews/dupont.html

Skrivet av Johan Simu den 20 juli, 2007 kl. 18:20 #

Fast miljövänner för kärnkraft har kläckt ur sig en del dumheter förr så det känns itne som om jag direkt kan lita på dem, inte ens med referenser, om jag inte själv klarar av att avgöra att de är seriösa.

Skrivet av jj.n den 20 juli, 2007 kl. 18:41 #

Har du något exempel på dumheter som MFK sagt? Onlineboken jag rekomenderade borde du iallafall kunna lita på. Författaren är en respekterad forskare med många publikationer i respekterade vetenskapliga journaler bakom sig. En fråga, varför litar du på organisationer som tex greenpeace? På vilket sätt har de visat sig ha någon vetenskaplig trovärdighet? Har de som skriver artiklar för greenpeace någon bakgrund inom kärnfysik eller annat fält som har med strålning att göra? Refererar de sina artiklar överhuvudtaget?

Skrivet av Johan Simu den 20 juli, 2007 kl. 18:55 #

Nej det är några år sen det var en av MFK:s medlemmar (från Markaryd om jag inte minns fel) som fick rejält på tafsen i en dagstidning i Småland. Jag kan inte komma på att jag själv märkt eller hört att de fått kritik av den typen så de verkat överbevisade. Att det naturligtvis inte alltid kunnat haft rätt om allt förstår jag också för jag tror inte de är ofelbara.

Skrivet av jj.n den 20 juli, 2007 kl. 19:39 #

Tja en medlem representerar ju inte hela föreningen. Vill inte gå in på vilka lögner greenpeace sprider för det kan man skriva en hel roman om. Men för att återgå till uranbrytning igen. Jag har gett dig länkar till hälsovårdsmyndigheterna både i Australien och Kanada där man ser stråldoser till befolkning och arbetare. Jag förmodar att du anser att de myndigheterna är pålitliga? Isåfall måste du väll hålla med om att greenpeace med flera radikalt överdriver riskerna med uranbrytning? Kan du hålla med om att man kan driva brytning på ett sådant sätt att den inte innebär någon som helst risk för allmänheten?

Skrivet av Johan Simu den 20 juli, 2007 kl. 21:51 #

Självfallet gör de inte det :) Men en medlem kan ju skapa misstankar om föreningen i sig. Har ingen uppfattning alls om myndigheterna där är att lita på

Skrivet av jj.n den 20 juli, 2007 kl. 22:29 #

Ok om jag formulerar om frågan då.... :) Vad litar du mest på? Greenpeace ord eller resultaten av flera studier gjorda på uppdrag av hälsovårdsmyndigheterna i två olika demokratiska länder?

Skrivet av Johan Simu den 21 juli, 2007 kl. 01:25 #

Om jag ställer en fråga till dig, anser du att myndigheter alltid har så rätt att man aldrig kan ifrågasätta deras uppgifter? :)

Skrivet av jj.n den 21 juli, 2007 kl. 08:16 #

Irågasättning är väll en del av demokrati :) Det som gör att jag litar på myndighetsrapporter(Iallafall från hälsovårdsmyndigheter, andra myndigheter som berör mindre vetenskapliga ämnen litar jag mindre på) är att de i regel är grundligt granskade av experter före de släpps. Precis som artiklar i peer review journaler. Om en sådan rapport eller artikel är felaktig så dröjer det inte länge innan den blir exponerad som felaktig. Jag litar dessutom på det de myndigheterna skriver eftersom jag läst otaliga forskningsrapporter av oberoende forskare som pekar mot samma sak. Däremot har jag aldrig sett en enda studie som kunnat visa på höga strålningsdoser eller en statistiskt signifikant ökning av cancer runt urangruvor i väst.

Skrivet av Johan Simu den 22 juli, 2007 kl. 16:57 #

Det är det ju utan att tveka :)

Skrivet av jj.n den 22 juli, 2007 kl. 18:38 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg