USA inspiration, labour och kat


Jo då, även jag har märkt att USA visar vägen för den svenska regeringen, mer än jag kan påminna mig om att någon gjort förut, inklusive de tidigare borgerliga och man tittar tydligen närmare även på en Skattemodell à la Amerika. Det låter illavarslande i mina öron...


Maud Olofsson talar vitt och brett om hur hon gillar The American Dream... Jo men visst kan den låta bra. Problemet är ju bara att kvinnan inte verkar inse att de som lyckas med att komma från ingenstans med ingenting kräver att det finns åtskilliga fler som misslyckas, i vissa fall innan de ens fått en chans att prova om de kan ta sig för egen maskin upp från noll och intet.

Än mer pinsam blir hon när hon jämför...

"Maud Olofsson säger att borgerligheten har en idémässig närhet till USA, men menar att svenska folket har en sorts gemenskap med amerikanerna bortom de politiska värderingarna.

Den gemenskapen baseras på släktband och på att svenskarna är ?otroligt amerikaniserade? när det gäller kultur och tv-tittande.

Vi har väl också rätt många social demokrater som ser på Dallas och Desperate Housewives, och gör det med stor glädje, säger Maud Olofsson."

Nu vet jag för det första inte om det går att jämföra och få oss lika just amerikanerna som hon försöker göra. Bortsett från det som är överdrivet i de tv-serierna hon nämner så handlar det väl snarast om att de tar upp problem som handlar om mänskliga relationsproblem och i viss mån kriminaldrama (eller vad man nu ska kalla det för?). Även om de serierna gjorts i USA med bättre ekonomiska förutsättningar än i Sverige, så har jag inga som helst problem att se samma serier göras i Sverige, eller något annat västland överhuvudtaget, som bakgrund och fungera.

Att borgerligheten har en idémässig närhet till USA har hon förstås rätt i, men jag undrar om svensken i gemen har så mycket gemensamt just vad det gäller de politiska värderingarna? Jag tvivlar på det.

I övrigt tycker jag pratat om den drömmen överdrivs. Den möjligheten finns utan att tveka i de flesta i-länder och går dessutom att genomföra, om man har en god idé som håller.



På sätt och vis kan jag hålla med när Bildt säger att "Sverige bör verka för att den transatlantiska länken stärks". I vart fall vad det gäller de delar som har med affärer att göra eftersom vår ekonomi hänger ihop så hårt med USA:s ekonomi antingen man vill det eller inte.

Att man däremot lägger sig platt och inte verkar våga kritisera, utan snarast berömma deras utrikespolitik, är en helt annan femma...



"Men Sverige har också bytt syn på den känsliga Irakfrågan. Den borgerliga regeringen kallar inte kriget mot Irak för folkrättsvidrigt. Enligt Fredrik Reinfeldt har regeringen idag ­ingen anledning att värdera en invasion som skedde 2003.

Och Carl Bildt försvarar i princip Irakkriget.

I grunden tror jag att det hade varit sämre idag i Irak om vi hade låtit Saddam sitta kvar, svarade Bildt på SvD:s fråga i februari."

Inte för att Irak under Saddam var på något sätt bra, men det var inte i närheten av de dödssiffror som finns där nu. Men visst "några" irakiers liv spelar mindre roll... Dessutom är inte kritiken mindre mot den förda irakpolitiken, utan misstron är större än någonsin i USA och England än någonsin förr. Aburt resonemang och pinsamt att läsa om.



Skattemodellen som Borg nämner låter även den lite illavarslande... Jag kan för lite om den för att ha en tvärsäker åsikt. Däremot tycker jag att man inte ska vara så tvärsäker som Borg är utan inse som docenten i nationalekonomi Eva Mörk gör att man sällan kan vara tvärsäker på att något som funkar på ett ställe alltid funkar i alla andra länder. Då är det mer realistiskt att säga som migrationsministern säger om idén om nolltolerans från New York, att man kan plocka vissa idéer och inte direktöversätta modellen.



Apropå åsikter om Irak-invasionen så har Storbritannien i Brown fått en mer tveksam och kritiskt inställd ledare till den invasionen. Att Labour drar ifrån med Brown (även DN) har omöjligt att tolka på annat sätt än att folk i länderna som invaderat, till skillnad från svenska politiker, vill se någon annan politik än den tidigare förda i den frågan, även om det säkert kan finnas annat som påverkar också.



Katmissbruket ökar i Sverige och hur lätt är det att komma till rätta med ett problem inom EU när det I England säljs som grönsak? Gissningsvis så betraktas det inte som någon tyngre drog i Holland heller.

Det borde vara lättare att ta ännu mer av det som smugglas in eftersom det till skillnad från andra droger kräver så mycket mer volym både för att få ekonomi i smugglingen och för missbrukarna att bli tillräckligt påverkade, samt har kort hållbarhet . Men utöver att det internationella sammarbetet inte gör det lättare så stämmer det som Fries säger att det är fel grupper det drabbar för att någon ska engagera sig. Men man ska väl inte behöva önska att svenska ungdomar börjar tugga det för att något ska hända?

Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [7]