

31 mar kl 09:57, 2009

Barbro Lindgren
Det är alltid lika spännande varje morgon hur man vaknar. Av en arm eller av ett ben i ansiktet? Av att nästan trilla ur sängen för att någon lagt beslag på resten? Eller av att man klämts ihop av två små varma kroppar. Imorse vaknade jag av det sistnämnda. Man har legat på helspänn halva natten för att inte klämma någon och är helt öm överallt. Man undrar hur och var pappan (som redan försvunnit iväg till jobbet) fick plats i allt detta. Sedan minns man hur ont det faktiskt gör i ryggen.. Men allt är som bortblåst när man möts av ett nyvaket leende och en mjuk hand på kinden ♥
Vi hade nog behövt en större säng i dessa läge..
Har en 5-åring som varje natt kommer in till oss. Känner så väl igen detta med att vakna av sparkar mm. Men,bara tycka om-Rätt som det är så är de stora och stänger in sig på sina rum ;-).
Skrivet av Fuschia den 31 mars, 2009 kl. 10:15 #
Precis, det gäller att ta tillvara på ögonblicken :)
Skrivet av Johanna den 31 mars, 2009 kl. 17:35 #
Vilken härlig "i-farten-bild". Får mig att tänka på den fantastiska boken "Le Petit Prince" av Antoine de Saint-Exupery. Undrar om Kasper är för liten för den? Man kan nog läsa den boken både som vuxen och barn... eftersom man lägger olika djup i den. Hmmm får nog skriva upp den på inköpslistan :-)
Skrivet av Charlie the Shark :-P den 05 april, 2009 kl. 13:32 #