..Och Jag är ute i mörkret. Det är varmt  och jag ligger på rygg och räknar stjärnor på rymdbulan..

Jag sluter ögonen och tiden är inte längre ett avstånd, du är där brevid mig..

Up beat happy colours

 Vi är ute vid kyrkan och den stora eken står kvar, Vittnet till våra första trevande möten för länge sedan.

Det är het sommar och jag följer dig i det knähöga gräset utanför muren. Ängsblommor och tistlar slår mot våra ben då vi går.. 

Du letar efter något, Jag vet inte vad, men svansar efter dig som vanligt  full av en bubblande studsande glädje, hundhjärtat äger mig och jag är bara så glad över att få vara nära dig. Jag försöker fånga din blick men du letar letar letar..

Du går före och till slut hittar du det du söker. Du böjer dig ner och lägger försiktigt  en bukett av lila vita klöver blommor vid en ensam gravsten på fältet mellan kyrkan och slottet

Jag har aldrig haft en så tydlig riktning i mitt liv som då jag följde dig, din kärlek har lämnat spår..

 Hon säger att "Jag tror att jag är lite kär i dig.."

För mig själv tänker jag att inget gott kommer att komma ur det här..

Det här är rätt bra..

"Cause i was allways looking..."

Konstigt men istället för att känna mig orolig eller nervös på vägen dit hade jag samma gläffsiga hoppiga hundhjärta skuttande över att få se dig igen..Plats! Sitt! men hundhjärtat hoppar fram och tillbaka på hallmattan med kopplet i munnen, all snor and dräggel bara glad över att få se sin favorit människa igen..

I veckan innan vi skulle ses tänkte jag lite på ifall det var något jag ville säga eller berätta men allt finns redan sagt här, och har jag glömt nåt så tror jag att du känner mig väl nog för att ändå förstå.. Jag ville inte heller sitta och ta något akward farväl, Det är som det är men du har tid kvar, du finns än och om det där var vårt sista möte ville jag inte att det skulle vara fyllt av mina tårar.. Jag kommer ha tid för dom sedan..

Och min vana trogen att avsluta meningar eller funderingar ett par dagar efter att jag har på börjat dom...

Vad jag menade med söder om gammelström var att den delan av min värld är väldigt full av minnen av dig och mig.. Stigar som leder till badsjöar, blommiga tekoppar vid ett klippblock, våra namn i svart kol på raststugans vägg. Länge var allt det där bara jobbigt och sorgligt men på sista tiden har det kännts angeläget på något sätt, som att jag måste se att allt det där det finns kvar, förberedelser antar jag..

Sen slutligen, du var som vanligt väldigt vacker..

Kram T

Sweet..!

"What you want and what you do to me I'll take the trouble that you have in mind.."

Vi ligger nakna,nära på den smala sängen,hon med huvudet på min arm. Det har blivit mörkt utanför och gatlyktan sipprar in genom det lilla fönstret en bit upp på väggen och målar rummet i ett svagt blekgult ljus.

Jag tänker att det här känns lite bekant, hemliga möten i hemliga rum men det hisnande i det att det bara fortsätter. Jag kan liksom inte gå  förbi en dörr utan att vrida på handtaget för att se om den är öppen..

Sedan den där underbara skratta eller gråta känslan inför det faktum att allt hela tiden ändras men att allt alltid är precis likadant..

 Det är inte bara nåt jag säger för att det är som det är.. Jag säger det för att det är något jag kommit att förstå.

Du är egentligen den enda mäniskan, förutom mina barn som jag någonsin har älskat.

Hur detta kommer sig är en rätt lång och komplicerad historia men låt säga att min förmåga att tycka om människor är väldigt stor, Och att det jag nu kan ge andra liknar kärlek, nästan, men det är inte kärlek.

Och att under dom åren som vi var tillsammans så var jag lycklig,riktigt lycklig, kär i livet, i dig, i oss och i allt vi gjorde. Och jag minns en sällsynt närhet som jag aldrig hittat igen. En tid innan massor av saker gick sönder antar jag..

För tusen år sedan, i en idegranshäck så började du och jag ett samtal och för mig tog det egentligen aldrig riktigt slut.. du har alltid varit den personen som varit närmast mitt hjärta. Jag upplevde att du kände och förstod mig..

Det finns tusen mer trådar att nysta i men jag tror att dom här är viktigast.

Jag älskade dig, och slutade egentligen aldrig att göra det.,

Du var en del av mig och jag en del av dig..

För mig handlar det inte bara om sorg, Mitt i allt som sker är jag så oändligt tacksam över att jag fick chansen att tillbringa tid med dig, över att du fick mig att må så bra, över att jag fick älska dig, över att jag fick känna den känslan överhuvudtaget..

Vår kärlek kommer alltid leva i mig...

Kram, Jag älskar dig.. T 

Jag nystar och tappar tråden.. Om jag börjar kommer jag inte kunna sluta,tror jag..

Mina bästa minnen är dom med dig, det är sant.. det vet jag. Jag är så gammal att jag kan säga sånt nu..