Oj oj oj vad jag har varit oaktiv här på sistone! Man skulle nästan kunna tro att det händer nåt i livet mitt, som gör att skrivandet blivit lite lidande... Och jo, det är väl så. Har ju sen sist hunnit fylla år, så nu är man med i vuxen-ligan känns det som. Eller? Tjugofem...hmm, ska man ha hunnit göra massor då? Är det en ålder då man ska göra och ha gjort allt....karriär, hunnit se världen, känns sig nöjd och belåten med äventyr och känna att man vill stadga sig? Hmm, njäe jag tror väl inte det egentligen...har nog några år till på mig...i alla fall en fem stycken eller nåt... Så egentligen var det inte så hemskt att fylla 25. 30 blir nog värre...men det är långt dit!
Födelsedagen firades i en minibuss med 7 så gott som främmande människor..ett par hade jag ju träffat förr, men majoriteten var bara att försöka lära känna. Det fanns liksom inte så mycket annat att göra när man satt inklämd i en bil och åkte ca 60 mil.... Vi åkte tvärs över landet och skulle besöka massa Blomsterland-butiker för att se hur dom har det och få lite koll på läget. På kvällen landade vi i Malmö där vi spelade Laserdome med ett gäng killar...det var faktiskt riktigt kul, men heeey, gissa vem som var världs-sämst på det!?! Jojemen...jag såklart, men chefen var näst sämst...så vi blev lite kompisar där... =) Sen hamnade vi i samma lag på dom nästkommande 2 tävlingarna...en av dom var prickskytte...vi fick väl inte så mycket hopp då, med tanke på hur (o)pricksäkra vi var på Laserdomen...men döm om förvåning...vi fick bäst poäng på den tävlingen!! Jäääj!! Sen var det brottning med sumodräkter - hahahaha, jäklars vad kul! Jag vann min match där med med 2-1. Sen var det dags för middag på restaurang...plankstek och ett glas rött...mmmmm, det satt precis där det skulle! Chefen hade även fixat med tårta så det kom in och gänget ställde sig upp och sjöng för mig.. =)
På lördagen var det dags för mera firande! Ute på restaurang här i stan med A och J. Det var trevligt...god mat och dryck och trevligt sällskap, sen blev det fortsättning på Harrys med några drinkar. :-p
I måndags var det då dags att börja jobba på riktigt....har stått på lagret i 4 dagar nu och prismärkt pall efter pall med krukor och dylikt. Det låter kanske inte så jobbigt, men man blir rätt så trött när dagen är slut och man får gå hem, har inte gjort mycket annat än jobbat, ätit och försökt sova denna veckan. Men men, tror det kommer bli fint i vår butik. Idag är det exakt 2 veckor tills vi slår upp dörrarna för allmänheten och vid den här tiden så är man nog hiskeligt trött skulle jag tro. Lär ju inte vara ett fåtal som kommer...tror det kommer bli riktigt mycket folk på premiäröppningen och hela helgen där. Men det ska bli kul! Tänk att jag får vara en av dom som fått äran att vara med och öppna ett Blomsterland här i stan! Wow...när man tänker på det så känns det riktigt grymt...tror inte jag riktigt hajjat än...hehe...
*magen kurrar*
. . . mot kylen . . .
Jag skulle nog inte åkt och tränat idag, men dum och envis som man är så tänker man mer på vad man vill än vad man borde ibland... Hade ju ett socker på 18 när jag vaknade imorse (trots extra insulin innan jag la mig igårkväll) Tänkte att det inte är värt att klabba till att äta mackor och yoghurt och sånt till frukost när sockret var som det var, så jag lagade mig gröt på fiberhavregryn. Ca 1 timma senare var sockret uppe på 20! Ok, jag erkänner, jag är ganska desperat efter att få ner såna höga värden, tog lite exra insulin och cylade till träningen. Var ju ganska seg av det höga sockret till en början, för att sedan bli skakig och fick trycka i mig 4 druvsockertabletter - då var sockret för lågt! (testade dock inte för att se hur lågt) Vilade en stund och kände mig piggare...lyfte lite hantlar och sen dags att cykla till stan. Kände nästan direkt när jag började cykla att sockret höll på att sjunka igen, men jag hade inget mer med mig att äta för att få upp det. Cyklade på så gott det gick med målet Pressbyrån!! Roffade åt mig en snickers och betalade...gubben i kassan tittade så konstigt på mig och tyckte nog jag betedde mig underligt.. Man blir ju lite väck när man är sån där, nästan som att man vore full. Nåväl, jag försökte sköta mig så gott jag kunde. Tryckte i mig snickersen och gick upp till mammas jobb...satte mig på hennes kontor och hon kommentarede att jag såg helt färdig ut... Jomen jag tackar jag...höll liksom på att kolavippa!! Nåväl jag överlevde liksom, men det är rättotäckt när det pendlar från så högt till lågt. Nu när jag kom hem så var sockret 6,6...riktigt bra alltså! Men bara det kan hålla sig på den nivån nu...
Bara det inte håller på såhär när vi ska iväg med nya jobbet...då blir jag knäpp och nästan gråtfärdig skulle jag tro. Men men, det är ett senare problem. Får ta tag i dagens sysslor nu som är följande:
Dusch, lunch, tvätt, dammsugning, ringa om recept på fler teststickor (MÅSTE HA!!), möta J på stationen, boka bord inför lördag, ligga i soffan medans han lagar kvällsmat (MOAHAHAHA!) , äts J:s renskavsgryta, kolla på film.
Men nu, punkt ett!
. . . rengöring av kroppen . . .
Nu är det bara TVÅ hela lediga dagar kvar. Två dagar innan jag ska få träffa alla mina nya jobbarkompisar med. Det är väl ingen idé att jag försöker förneka att jag är nervös nu. Knäpp blir man ju när man bara sitter och inte gör någonting heller, måste aktivera sig så man lyckas skingra nervositetstankarna lite.
Ska snart iväg och träna lite. Det lär gå trögt. Jag är jättetrött. Har nämligen fortfarande inte fått ordning på mitt blodsocker efter det där godisätandet i fredags. Fan då! Jag har ju ätit bra nu sedan dess, så inte borde jag vakna med värden på 18! =( Inte så bra att träna med såna värden heller, men jag måste idag känner jag....måste aktivera mig så jag inte blir knäpp och blir nervös inför jobbet. Klart det ställer ju till sockret också, att man gå och oroar sig. Det är mycket som kan få sockret att stiga...inte bara mat. Det är rätt strängt...när man liksom inte vet vad som är felet egentligen.. Nåväl, ska väl inte klaga...
Får ta och göra mig redo inför träningen.
. . . hej å hå . . .
Lördagkväll! Som alla andra kvällar ska man äta middag. Kvällens middag;
Bestod av: POTATISGRATÄNG MED KASSLER, SVAMP, PURJOLÖK, VITLÖK, MKT GRÄDDE OCH OST
Smakade: MUMS!!
Lagades av: MIG SJÄLV
Avnjöts: ENSAM HEMMA I SOFFAN
Hade varit trevlig att: ÄTAS IHOP MED NÅGON MER
. . . väntar på att "schlagern" ska dra igång . . .
Köpte ju lösgodis igår, dumt, riktigt dumt. Det var mest choklad som damp ner i min påse. Var lite nere och det bev ganska mycket mer i påsen än vad som var tänkt. Svårt att låt bli att äta också. Dumt dumt dumt. Mitt blodsocker ballade ur totalt, lyckades inte få någon ordning på det så imorse när jag vaknade och testade mitt socker lågt det på 27! Rätt högt om man säger så, då man normalt ska ligga på ca 4-6. Hela dagen har jag varit ganska seg pga detta, trots att sockret sjunkt till en lite bättre nivå nu, men ändå lite för hög..
Så min slutsats efter denna kväll/natt/dag är att godis inte är till för mig! Jag mår bättre utan det. Faktiskt. Så idag tog jag mig en promenad till affären och köpte morötter och gurka som jag ska dippa i en hemmagjord dipsås...inte nån sån där onyttig pulverdip inte.. =)
. . . skalar morötter . . .
Om vi säger att man har ett halvt kilo godis. Och så säger vi att man äter upp hela halva kilot godis - går man då upp ett halvt kilo eller går man upp massa mer kilo?
. . . funderande med handen i godispåsen . . .
Träna. Core-pass + gympass - AVKLARAT
Diska - AVKLARAT
Luncha med J - GJORT (THAIMAT :-P )
Kolla på stan - HALVDANT GJORT
Fika med A - OOPS, EN SEMLA SLANK NER...
Laga kvällsmat (om jag fortfarande är hungrig) - HMM..
Njuta av ledigheten - NJUTA O NJUTA BLEV DET VÄL INTE MKT MED (TRÖTT OCH NERE)
. . . en perfekt ledig dag för mig . . .
Nu har jag hållt mig härifrån några dagar, inte kännt nån lust eller ro att sätta mig ner och skriva om mitt liv. Det är lite som hänt på sistone...Har träffat J en del. Känns riktigt bra med honom faktiskt och jag är glad att jag gav honom en chans. Det var ju inte så länge vi lyckades ha varandra blockade på msn, och det fanns väl antagligen en anledning till det...
Har nu slutat att sälja mat. I tisdags gjorde jag mina sista timmar där. Ärligt talat kändes det inte jättesorgligt, snarare ganska skönt att få lämna den byggnaden och gå vidare i karriären. Kommer nu få göra det jag vill. Sälja blommor istället! Jag pratade med min nya chef idag. Vi ska hela gänget som ska börja jobba ihop åka 10 mil norrut nästa torsdag, där ska vi göra lite studiebesök på andra butiker, sen ska vi äta gott på kvällen och sova över till fredagen. Han yrade nåt om att fira mig lite på torsdagkvällen...fyller ju 25 då...hmm...hade nästan kunnat avstå firande...lite jobbigt med massa främlingar. Han har nog hängt upp sig mer på att jag fyller år då än vad jag själv gör... =)
Vi pratade ganska länge och plötsligt sa han att han ville fråga mig en sak... Han sa att jag är den som har mest kassaerfarenhet av dom som ska börja och han erbjöd mig tjänsten som kassaansvarig! Göra kassaavstämningar, ha hand om växel, ta hand om securitas när dom kommer...you name it... Han ville verkligen att vi skulle ge det en chans för han tror på mig. Tja, varför inte liksom?! Men jag och ekonomi...hmmmm...enligt mig går inte det ihop...men ska göra ett förslag såklart! Funkar det bra så kommer jag få ansvarstillägg på lönen, vilket innebär ca 1000-1500kr extra varje månad. Helt ok. =)
Saken är att jag är inte så nervös inför nya jobbet ännu, trots att om exakt en vecka så drar det igång! Känns så bra att dom verkligen tror på en...men klart att man känner lite press på att verkligen prestera bra. Man får göra sitt bästa och hoppas att det räcker!
Näe, nu är det snart dags för sängen. Upp och träna tidigt imorn bitti!
. . . natti natti . . .
Om en timma går jag på mitt sista arbetspass på arbetsplatsen jag varit på i ett och ett halvt år. Det är lite blandade känslor. Jag har faktiskt trivts bra där. Med personalen, själva arbetsuppgifterna har väl inte varit speciellt upphetsande alla gånger. Men huvudsaken är ju hur man mår när man är på arbetsplatsen, och även om det vissa perioder varit ganska jobbigt att vistas där så kan jag nog sammanfatta det hela med att det är den arbetsplatsen som jag trivts bäst på av alla som jag haft.
Men man kan inte stanna på samma ställe för evigt, så nu är det dags för mig att vandra vidare i yrkeslivet...mot ny blomstrande framtid! Ohhh my god, jag är så nervös inför det nya jobbet nu! Får fnatt, magen får fnatt! Och inte hör man någonting från sin nya abetsgivare heller. Jag börjar nästa torsdag och vet fortfarande inte vad jag ska göra då, om vi ska åka till en stad 10 mil norrut hela gänget över en natt eller hur det blir. Jag vill veta! Får ringa honom imorgon!
Nu är det la snart dags att packa ner kakor med tillbehör och åka till jobbet och duka upp för dom ska ska fika sen. Vi är inte så många som jobbar på tisdagar, så känns som att jag gjort too much...men men, det blir väl över till dom som jobbar imorn...
. . . dags att ta farväl . . .
Har gjort bort mig lite, motionerat mycket, ätit lagom de senaste dagarna. Ska se om jag kan plita ner lite av vad som hänt...
I onsdags var jag hurtig, satte musik i öronen och började gå mot jobbet. När jag kommit en bit så ringer min mobil. Tar upp den och ser att det är från skyddat nummer. Min första tanke: Aha, det är J som ska kolla så jag är ute och går, precis som jag hade sagt... (brukar snacka en del om motion o så, så det vore inte så konstigt om hn ringde bara för att hålla koll.. =) ) Nåväl i luren hör jag någon som nästan skriker mig i örat, hade någon brytning i språket och jag fick ännu mer vatten på min kvarn att det var J (trodde jag). Jo, han är helsvensk, men brukar ibland ändra rösten till lite brytning på skämt. Vi hade pratat tidigare om att han skulle komma hit för en powerwalk på torsdagen och rösten i luren säger "Hej! Är det X?!! Det här är XX från vårdcentralen (hörde jag inte då, men lagt ihop 1+1..) Jag har fått förhinder och måste ställa in vårat möte imorgon!" Hallå, dum som man är...jag tror fortfarande det är J som ringer och jag tänker att jag kan ju inte vara tråkig och bara "jaha..jaja.." Så jag börjar spela med och bara svamlar massa strunt typ.. Får sedan frågan "Är du upptagen..?" "Jaaa, jag är hemskt upptagen just nu" säger jag... Sen säger människan "Ok, men då är träffen kl. 16:00 inställd imorgon, jag ringer dig nästa vecka för att boka ny tid med dig...ok?" DÅ gick det upp för mig! Det var en tant från vårdcentralen som jag skulle gå på fotvård hos på tors kl 16:00! Snacka om att jag skämdes som en hund!!!! Fan, hade ju "spelat med" hur mycket som helst....fattade verkligen inte förrän i slutet av samtalet att det var "på riktigt". Hade skrattat den stackars människan rätt i örat väldigt mycket! Åhhhh jag är så pinsam!! Jag vill inte att hon ringer mig igen, jag vill inte gå dit!!!! Var tvungen att ringa J sen och berätta allt....då var det hans tur att få sig ett gott skratt...
Blev sen bestämt att vi skulle ta powerwalken på onsdagkvällen istället. Han skulle ta tåget ner och vi skulle gå promenad, umgås på riktigt, bara avslappnat och ha trevligt liksom. Sen skulle vi laga mat också, innan han skulle hem. Men tiden rann iväg och det blev så att han stannade över istället. Fick god fiskgryta och sen kollade vi på senaste Beck-filmen. Det var trevligt!
Dagen efter ännu en powerwalk, på sådär en timma, i all snö. Men det var nice! Så skönt att komma in sen! Blev ännu en promenad senare på dagen då han skulle till tåget igen. Så jag gick och gick och gick de dagarna. Men det är bra att gå! Ska göra idag med, till och från jobbet. Blir väl en sådär 80 minuter totalt. härligt!
Ja, det var väl det för idag. Har inte så mycket att komma med egentligen. Orkar inte tänka, orkar inte reflektera över vad som händer hela tiden. Bara leva.
. . . en macka till, sen promenad och jobb . . .
En blomsteraffär där jag jobbade ett par veckor för ungefär ett år sedan ska nu stänga. Jag fick ett presentkort från dom för några dagar som jag bara var där och "spanade in läget". Så det var ju dags att utnyttja det och det har jag gjort idag! För 300kr fick jag tre vita krukor, i samma serie men olika storlekar. Såna med fat och det var lite mönstrat på dom. Enkla och fina. Sen en hög genomskinlig vas. Enkel och absolut inget speciellt, men kommer bli fin att lägga tulpaner i, lite snirklat nere i vasen...mmmm, nu ska det bara köpas tulpaner med. =)
Längesen jag köpte såna prydnadsgrejer känns det som, och idag var ju lite extra kul eftersom jag inte behövde betala nåt, fick t.om pengar tillbaka! I like!
. . . *nöjd* . . .
Varje dag kan man hitta något att fira. Eller tja, fira och fira, men man ska väl i alla fall kunna göra roliga, trevliga saker vilken dag i veckan som helst. Vem har sagt att endast fredagar och lördagar är till för nöjen? Nä nä, idag är det måndag och jag ska iväg på Champagneprovning och 2-rätters middag. Lite annorlunda från hur mina måndagar brukar se ut. Men heeey, man måste krydda tillvaron ibland. Snart kommer A hit och laddar upp med en drink innan provningen, måste ju komma i form. =)
. . . skål . . .
Fick en lust innan. Att baka bröd. Jag gjorde. Nu står det i ugnen och gottar till sig. Jag ligger i sängen och känner doften av nybakat. Ljuvligt.
. . . *sniff sniff* . . .
Det är söndag. Klockan är strax efter halv två. Drar upp en bit av persiennen så jag kan kika ut. Jag ser en ljusgrå himel. Träden rör sig inte så mycket, det är så gott som vindstilla. Skönt. Jag tycker inte om blåst. Jag släpper åter ner persiennen. Går mot diskbänken, diskar upp efter frukosten. Känner mig lite duktig. Jag känner ingen lust. Jag vill bara vara. Vill vara ensam. Tänka. Känna. Vila upp mig. Samla kraft. Tänka på framtiden, på hur jag vill ha det. Vill känna vad som känns rätt för mig. Jag ser mitt täcke. Det ligger i soffan. Jag går mot den. Kryper upp och under täcket. Jag har inte ens dåligt samvete för att jag inte är ute. Eller för att jag inte städar toaletten som jag borde. Jag gör det jag känner för. Just nu känner jag för att bara vara. Under mitt täcke. I min soffa. Helt ensam.
. . . sköna söndag . . .
Fick en känsla - Nu är det dags att se ljusare på tillvaron! (igen) Hade ett par riktigt down-dagar i veckan. Berodde nog till stor del på att jag kände mig hängig av förkylning och inte kunnat sova ordentligt på nätterna. Nu ska det bli ordning med mig. Se till att få den sömn jag behöver för att fungera på dagarna, för att ha styrkan att se saker ljust oftare än mörkt.
Tanken slog mig även då att eftersom jag är inne på min blogg varje dag, varför inte ändra lite i den också, göra den lite ljusare? Så det är nu gjort! =)
Snart är våren här också, ljus, sol och fågelkvitter - längtar!
. . . the world is not so dark, actually . . .

