

06 dec kl 13:01, 2009
Mulet och rått och söndag och egentligen dags för antingen en springrunda eller en cykeltur. En utomhusaktivitet, med andra ord. Min kropp vill det. Det sitter i från tiden när jag var läkare på heltid och inlåst hela veckan på kliniken. Från morgon till kväll utan kall vind mot kinden eller dagsljus i ögonen. Jag är egentlgien född som en utemänniska.
Men så sitter jag här i morgonrocken och segar och är riktigt lat på riktigt.
Klockan har passerat 12 för länge sedan och vi hade fest igår och köket är rensat och alla glasen är diskade (men innehållet finns förmodligen kvar i kroppen). Klockan fyra ska maken och jag på middag hos nära vänner i Malmö. Jag måste ändå duscha, då kan jag lika bra springa innan! Tänker jag.
Men nej! Jag tror jag tar och sktier i det. Det finns en dag i morgon också, att träna på.