Ingen hand vid min kind inatt
Skrivet:   8 december kl. 22:12

http://2.bp.blogspot.com/_bKDIx8afQcs/TOEoFZ4RxtI/AAAAAAAAAFw/4NFD8tjf6Bo/S250/love_children.jpg


I natt ska jag sova ensam.

Inte själv, för det är helt okej och det klarar jag.
Men i natt blir det ensamt...

Ingen liten hand som letar efter mitt ansikte i mörkret, och ingen liten varm kropp som sätter sig upp för att finna sin borttappade napp.

Inget mjukt och lent hår att stoppa näsan i bara dra in doften så djupt ner i lungorna att jag nästan svimmar till slut...

Inga små fötter som sparkar, inga gnyenden eller någon liten blöjklädd rumpa att försiktigt klappa på...

Ingen liten varm och len rygg, gömd under en pyjamas där jag kan sticka in handen och bara känna på den varma, mjuka huden, och känna hur två små lungor andas och får en liten kropp att röra sig i takt med andetagen...

Min enda glädje, och min stora lycka och tacksamhet, det är att hon finns bara någon mil bort. Där ligger hon och sover, trygg och lugn bredvid sin pappa.

Hon finns där! Hon lever! Hon är inte borta för alltid!

Det är min stora glädje nu ikväll, och imorgon får jag träffa henne igen.

Men ikväll ska jag sova ensam.

Och ärligt talat känns det SKIT!!!

 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/klok.som.en.bok/entry/ingen_hand_vid_min_kind
Kommentarer:

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten