Nu är det Juldagen...
Skrivet:   25 december kl. 01:44

...och det är läggdags sedan länge för mig.

Jag och min man fastnade (som så många gånger tidigare) i vad som är rätt och vad som är fel då det gäller engagemang i andra människor och hur mycket man kan/skall bry sig i människor som inte tillhör ens familj eller släkt.

Vi har så olika uppfattningar, och jag förstår skälen till varför vi har det, men lika mycket som jag försöker förstå hans skäl, vill jag att han skall förstå mina!

Han fick "ett plus" då det härom veckan framgick hur en man utan armar utnyttjats av en grupp människor för att tigga ihop pengar i ett antal länder. I Sarajevo är just den typen av "tiggeri" vanligt, och därför är han extra kritisk..

Om jag sitter på en busshållplats och hör hur en människa saknar sju kronor för att komma hem, och jag har sju kronor i mitt myntfack, då lägger jag till det. Jag tror inte att någon ställer sig och spelar ett spel med busschauffören för sju kronor, bara för att jag sitter där och ser lättlurad ut.

Det är kanske dags att jag sätter in ett fotografi på min alias-sida så kan ni själva bedöma hur korkad jag ser ut...

Jag kan ju själv välja vilket foto jag sätter in där, men oavsett hur dum jag ser ut så är jag inte dum!

Kanske är jag godtrogen och överdrivet välvillig... Kanske vill jag mer än jag klarar... Kanske är jag fel ute, men det beror inte på att jag är dum i huvudet. Det beror isåfall på att jag har högre tankar om mänskligheten och människan än vad jag borde ha, men jag kan inte finna det dumma eller olagliga i det?!

Jag har i grund och botten höga tankar om människan och mänskligheten. Eventuellt är det enbart utav egoistiska skäl, för att inte tappa hoppet helt. Men är det så himla fel? Är inte det bättre än motsatsen?


 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/klok.som.en.bok/entry/nu_%C3%A4r_det_juldagen
Kommentarer:

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten