« Såhär känner jag mig... | Hem | Längtar hem, men vet... »
Solen försvann! Tack för det!
Skrivet:   13 mars kl. 16:17

Sitter fast - bakbunden med munkavle


Gick ut en snabb sväng för att köpa huvudvärkstabletter, bl.a, och med tanke på delvis hur orkeslös och mycket jag har att göra här hemma kändes det skönt att det inte var riktigt så fint som det såg ut. Eller... Jo, det var fint, men det blåste kallt och började hagla, eller komma väldigt stora, konstiga snöflingor, och nu har det blivit mulet och jag kan ladda för ett ryck här hemma med gott samvete.

Utan min Smula händer inte mycket. Jag kan göra allt imorgon... Skiter i att laga riktig mat, städar inte lika flitigt utan låter grejer ligga framme, för det är ju ändå inte någon som rör det. Trivs inte med att vara så'n här, fast på nå't vis känns det samtidigt som en form av "självbestraffning"?!

Jag kan gott sitta här och vantrivas och lida när ändå allt är åt helvete! Fast jag egentligen borde tänka tvärtom och ta hand om mig själv för att orka kämpa vidare.

Ska åka till min älskade Smula imorgon...

Familjerätten anser att jag komplicerar allt när jag träffar henne i sällskap med Damir när jag faktiskt polisanmält honom och han vägrar låta mig ta henne till mig. Men andra påpekar motsatsen, hur viktigt det är att jag träffar henne, oavsett omständigheter - sålänge jag inte upplever någon hotbild såklart. Eller så länge vi inte bråkar och drar in henne i det som var annledningen till det som fick mig att gå därifrån!

Hur ska jag kunna förutsäga det? Och hela min kropp skriker efter henne, så jag måste ialla fall försöka hoppas på att det går bra och inte går åt helvete.

Men oavsett hur jag gör blir det fel, anser någon annan. Men jag vet att jag och Smulan tycker att det är bra!!! Så det så!!!

 
Kategori:   Jag - Idag |  Permalink |  Kommentarer [6]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/klok.som.en.bok/entry/solen_f%C3%B6rsvann_tack_f%C3%B6r_det
Kommentarer:

Inte lätt att få ett bra liv. Jag hoppas det blir en acceptabel lösning, där inte bara alla blir lidande.

Skrivet av liberum-weto den 14 mars, 2010 kl. 18:05 #

Jag känner som du att jag är hemma här. Har en annan men kommer liksom inte igång. Saknar en del
som jag tycker är lättåtkomligt här..
Saknar förstås de som flyttat härifrån. Glad att du är tillbaka.
Margaretha

Skrivet av Margaretha den 14 mars, 2010 kl. 22:36 #

Jag måste vara trög - är det verkligen så att du inte har vårdnaden om Smulan?

Skrivet av Margaretha den 01 april, 2010 kl. 21:24 #

Margaretha: Du är inte trög på något vis. Vi har inte alls försökt göra upp om vårdnaden än. Borde skriva om det i något inlägg, för det har hänt ett och annat. Är på hugget, så somnar Smulans pappa tillsammans med henne så har jag kvällen för mig själv... Med mina låtsasvänner här på bloggen...

Skrivet av Kloker den 01 april, 2010 kl. 21:32 #

Du har inte bara låtsasvänner här..
Margaretha

Skrivet av Margaretha den 04 april, 2010 kl. 10:02 #

Hej Kloker!

Hur har du det? Tänker på dig. Ska maila senare idag.

Påskpuss / Suss

Skrivet av fuschia den 04 april, 2010 kl. 10:16 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten