Vem stjäl ett barnlik?
Skrivet:   26 april kl. 01:32


Jag har inte följt dagens nyheter, utan minns vad jag hörde igår och läste idag på morgonen; att ett barnlik blivit taget av en okänd gärningsman strax före sin sista vila. Vad är det för en människa som gör så?


Som jag flera gånger tidigare har nämnt i min blogg, är mitt mål att försöka att förstå och att finna förklaring till olika gärningar egentligen enbart av mitt eget egoistiska intresse. Jag vill så förtvivlat gärna tro på det goda, och att allt som skadar sker av en anledning, men vem stjäl ett dött barn ur dess kista?


För en tid sedan så skrev jag, utan att först inse det komiska i texten, att jag aldrig skulle glömma vart jag gömt ett lik... (Det var först efter en kommentar som jag själv insåg hur bisarrt det lät...) Nu tänker jag ungefär i samma banor; Vad skulle få mig att gå in i en kyrka och hämta ett dött barn ur en kista?


Vissa tankar dyker upp, och från att när jag började skriva det här, kände mig "frisk" i jämförelse med en person som stjäl lik, börjar jag undra om inte den där gränsen är otroligt hårfin... Kanske har jag min framtid inom något yrke där man identifierar sig med brottslingen och på så sätt finner den? Vet inte ens om yrket finns på riktigt, eftersom jag bara sett det i TV-serier, men då jag sitter i ett skede av mitt liv där jag ska starta om på nytt så kan jag inte låta bli att undra...


Vem stjäl liket av ett barn ur en kista strax innan begravningen? Och är jag så "intelligent sjuk" att jag skulle kunna bli en av de skickliga personer som gör en gärningsmannaprofil och kan hjälpa till att låta detta barn få vila i frid, och låta dess föräldrar få den mån av ro som är möjlig för dem att få?


Jag hoppas att jag vaknar imorgon och att de anhöriga till detta älskade barn har fått det tillbaka, och får begrava det på ett värdigt, vackert och kärleksfullt sätt, och möjlighet att få sörja i lugn och ro... (Så långt det nu är möjligt...)


Ni känner mig inte, ni vet inte vem jag är, men ni ska veta att jag lider med er och tänker på er!!!


Stor, sorgsen men varm kram från en mamma som hoppas att hon aldrig får uppleva detsamma...

 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/klok.som.en.bok/entry/vem_stj%C3%A4l_ett_barnlik
Kommentarer:

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten