19 feb kl 09:00, 2009

Skrivet av kostdebatten under kategorin Frågor som är besvarade | 53 Kommentarer | Permalink

Sammanfattad fråga av ett antal inkomna på samma tema:
Hur ska jag äta för att gå ner i vikt? Och hur ska jag sedan äta för att bibehålla den vikten?

Eva Kullenberg svarar:

Hur ska jag äta för att gå ner i vikt?

1. Äta regelbundet på samma tider. Frukost, lunch och middag. 1-3 mellanmål. Det är det absolut viktigaste.
2. Ordentlig frukost, gröt/fil/smörgås är bra.
3. 3-5 frukter/bärportioner per dag, som efterrätt och mellanmål. ALLA sorter är bra. Växla mellan sorter efter säsong. Använd gärna djupfrysta. Konserverade ibland som omväxling.
4. ½ kilo grönsaker/rotfrukter per dag. Lägg till potatis, pasta och ris förutom den mängden. ALLA sorter är bra, kokta, råa eller konserverade. Använd gärna djupfrysta och välj annars efter säsong. Välj gärna svenska rotfrukter!
5. Välj lättmjölk eller mellanmjölk, max 2 glas per dag.
6. Finns ingen anledning att välja enbart lätt- eller lightprodukter för övrigt. Välj det du tycker om och minska i så fall mängden.
7. Rör dig minst 30 minuter varje dag. Promenad fungerar bra! Eller cykling…
8. Håll godis och ”extra-mat” till helgen.
9. Slopa läsken.
10. Ändra inte allt på en gång – ta en sak i taget.

Och hur ska jag sedan äta för att bibehålla den vikten?

Du ska se dina förändringar på sikt. Det tar två år att verkligen arbeta in en ny vana. Ta en sak i taget och sätt upp realistiska mål. T ex ta en frukt till förmiddagsfikat i stället för smörgåsen… Gå till jobbet varje dag i stället för att ta bilen… Planera middagsmaten så grönsaker och efterrätt kommer med – varje dag…
Och du – ha ALDRIG dåligt samvete. Alla gör vi så gott vi kan och det tar tid att uppnå förändringar som håller sig kvar.

Lycka till!

____________________________________________

Anna Hallén svarar:

Hade tesen ”om du bara äter mindre än du förbrukar” fungerat så hade alla lyckats. Tyvärr fungerar inte kaloritänket. Kroppen är inte en förbränningsmotor utan en överlevnadsmaskin, den anpassar sig efter tillgång. Underäter du kommer kroppen att sätta på ”SPARA” och ”LAGRA”

Kroppen behandlar inte heller 1000 kcal från kolhydrater på samma vis som 1000 kcal fett eller proteiner.

Välj mat som gör dig mätt – fett och proteiner.
Välj mat som kroppen kräver för sin överlevnad – fett och proteiner.
Välj mat som ökar fettförbränningen – fett.
Välj mat som ger din kropp byggnadsmaterial för att hålla dig ”nyrenoverad” var dag – proteiner.
Välj mat som vi är skapta för så fungerar kroppens signaler bäst (som t ex mättnad o hunger) – naturligt fett, kött, fågel, fisk, ägg och grönsaker.
(japp, vi är även skapta för frukt och bär. Ät dem, när de finns i naturen och du kan plocka dem själv)

Välj bort mat som skapar fettinlagring genom insulinpåslag – kolhydrater.
Välj bort den mat som stoppar/minskar fettförbränning – kolhydrater.
Välj bort mat som skapar ”sug” p g a blodsockersvängningar och beroende – kolhydrater.
Välj bort mat som blockerar mättnadskänslorna – söta kolhydrater.
Välj bort mat som kroppen inte är skapt för och därför inte har signaler för att hantera – mjölmat, pasta & flingor i alla former.
(ja, potatis & ris kommer från naturen men tyvärr finns de i fri tillgång och vi rör oss inte tillräckligt för denna enorma mängd som vi stoppar i oss)

Proteiner och fett används till en massa saker i kroppen och är livsnödvändiga för oss.

Kolhydrater används bara till tre saker. Hjärnan, immunsystemet och som turboenergi. (=träning)

Kroppen är smart. Den kan bygga kolhydrater (glukos) av vissa delar av proteinerna och av viss del av fettet. Så hjärnan och immunsystemet får alltid sin näring även om du äter kolhydratsnålt. Om du äter mer kolhydrater än du tränar bort bygger kroppen mättat fett av dessa och lagrar i bilringen.

Så ät dig ner i vikt på fett och proteiner samt grönsaker ovan jord. Ät dig mätt! Få i dig fibrerna från 2 msk hela linfrön per dag. Antioxidanterna får du från lök, paprika, nötter, svamp, te mm. Plus att din kropp kräver mindre antioxidanter nu när den största anledningen till oxidation försvinner - mjölmat och socker.

Behåll vikten genom att fortsätta äta den nyttiga mat som kroppen är skapt för och som den mår bäst av. Varför gå tillbaka till den kost som skapade problemet från början?

De flesta, kanske alla, överviktiga personer överäter kolhydrater och många är helt klart kolhydratberoende. Om inte på flingor & mackor, så på frukt. Att säga till en kolhydratberoende ”att du kan äta lite av allt” är som att säga till en alkoholist ”klart du kan ta ETT glas vin”. Hade en överviktig kunnat hantera det som skapar suget hade hon/han INTE varit överviktig. (Samma tanke som: Hade en alkoholist kunnat hantera det som skapar suget hade han/hon inte varit alkoholist.) Ta i stället bort det som skapar suget!

« Vilka frågor väntar... | Hem | Svar på fråga #6 »

Trackback URL: http://blogg.passagen.se/kostdebatten/entry/svar_på_fråga_10

Kommentarer:

En liten anmärkning rent marginellt, men ändå:

Anna hävdar att fett är essentiellt.

Det är sant. Vi böhöver några gram fett per dygn.

Rätt fett: omega3/omega6/omega9 i balans.

Skulle vara intressant med en referens till påståendet att man skall vräka i sig fett.

Det finns en mängd studier som visar att protein är mättande och håller en mätt länge.

Fett mättar kortvarigt men man blir hungrig efter en kortare tid än med protein.

Hurtigt och klämkäckt kan man tro på vad som helst men det vore bra med lite referernser till påståendena.

Vi har en skola i Sverige som sedan 1962 skall utbilda eleverna till kritiskt tänkande människor.

Tiden är förbi när man kan påstå saker utan att vi kan kolla med källorna.

Därför vill vi som gått i skolan ha fakta och saklighet.

Skrivet av adam den 19 februari, 2009 kl. 10:43 #

adam: Var står det att man ska "vräka i sig fett"? Och precis som du skriver ska man äta proteiner. De mättar fantastiskt. Vi är helt överens. Inte meningen att vara otydlig.

Fakta och saklighet. Referenser... Vad har hänt med sunt förnuft och vanlig näringsfysiologi samt vårt ursprung? Mycket av forskningen är ju köpt... Kritiskt tänkande är kanon. Var finns alla studier som visar på detta stora rekommenderade intaget av kolhydrater är bra för oss? Och HUR mår alla som äter stora mängder kolhydrater?

Är vatten nyttigt? Finns det långtidsstudier på detta? Eller vet vi det av erfarenhet? Vi måste börja tänka själva. Se HUR kroppen fungerar och alltid ha fungerat. OCH se på resultaten som kosten gör. Kroppens signaler är mycket tydliga.

Det jag rekommenderar "hurtigt och klämkäckt" är ganska enkel näringsfysiologi. Det som kan ifrågasättas är mina fettrekommendationer och dessa har Andreas E refererat till i massor. Känns inte som att jag behöver upprepa detta.

Skrivet av Anna Hallén den 19 februari, 2009 kl. 14:02 #

Precis.

Kroppens egen visdom väger mångdubbelt tyngre än alla läkares och professorers samlade "kunskaper".

Skrivet av Olle den 19 februari, 2009 kl. 16:06 #

Vad händer i kroppen vid energiintag protein/fett på 70/30?

Skrivet av Thomas E den 19 februari, 2009 kl. 16:47 #

Proteiner framför fett? Någonstans i bakhuvudet ringer en klocka, men jag får inte riktigt fatt i tanken... Är inte för mycket protein farligt? Jag tänker inte på att överskottsprotein omvandlas till "socker" utan något med njurarna.. Någon som vet och kan svara?

Skrivet av Kristina den 19 februari, 2009 kl. 23:43 #

Kristina: Protein är inte farligt för njurarna. Det är ifall du har diabetes och har fått problem med njurarna då du kan bli känslig mot protein. Normala, pigga njurar klarar protein, protein leder inte till njurproblem.

Skrivet av Belle den 20 februari, 2009 kl. 11:44 #

Har någon funderat på följande:

Vad ska vi äta om kolhydrater är farligt för oss? Fett är farligt för oss? Och vi klarar bara av en mycket liten del proteiner?

Bör vi inte må bäst om vi äter det som kroppen är skapt för, även om någon av delarna visar sig ha en negativ del?

Att glömma helheten och forska på en liten detalj skapar bara förvirring och felaktiga kostråd.

Skrivet av Anna Hallén den 20 februari, 2009 kl. 19:16 #

Personligen förespråkar jag absolut paleolitisk kost, det känns mycket logiskt att vi ska äta som vi gjorde för 100 000 år sedan eftersom vi genetiska är likadana som då. Det fungerar hur som helst mycket bra för mig. Angående protein och njurar, kan tänka mig att Kristina tänker på att proteiner som består av aminosyror kan belasta njurarna mer eftersom det överflödiga kvävet tas om hand av njurarna? Har för mig att jag också hört något liknande någon gång men har inte funderat så mycket närmre på det.

Också, det som skrevs om att kroppen är smart och tillverkar eget glukos av protein och fett - hur är det med ketoacidos? Någon som vet om det räcker med att äta grönsaker (inte spannmål, ris, potatis) för att undvika ketoacidos? Tycker det är förvirrande med att skriva att man ska undvika kolhydrater - grönsaker är ju också kolhydrater.. För med kolhydrater menas väl stärkelserika kolhydrater typ pasta och potatis?

Tack för grymt intressant blogg!

Skrivet av Sara den 20 februari, 2009 kl. 20:02 #

Vad vad man om vad människan åt under stenåldern före jordbrukets införande?

Vet alltså.

Svensken Lindeberg har ju undersökt vad urbefolkning äter.
Han har omsatt det till en behandling av hjärtinfarktpatienter.
http://arne9.wordpress.com/2007/07/05/stenalderskost-forebygger-och-forbattrar-diabetes/

Skrivet av adam den 20 februari, 2009 kl. 20:54 #

Sara: Ett enkelt knep är att luktar du aceton så kan du öka lite på grönsakerna. Ketoner är ju kroppens reservbränsle för hjärnan och bör nog användas som just - reserv.

Skrivet av Anna Hallén den 20 februari, 2009 kl. 21:19 #

adam: Under en period visste vi med säkerhet att jorden var platt. Så ibland får vi förlita oss på annat än forskning.

Det vi vet nu är att vi inte mår bra av dagens kostråd. Vi vet att vi mådde bättre innan margarinet. Vi vet att urbefolkningar äter olika. Så vi måste titta på VÅRT ursprung. Vi som följde iskanten norröver.

Vi vet också att vi måste göra något, även om vi inte har full säkerhet på vad. För som det är nu kan vi inte fortsätta. 300 000 diabetiker och vi tror att vi idag har ytterliga 200 000 diabetiker utan diagnos. En kolhydratsjukdom som ökar i skrämmande takt. Både i antal och neråt i åldrarna.

Vi vet att behåller vi dagens kostråd blir det snabbt värre. Det är alltid lätt att ifrågasätta. Mycket jobbigare att visa vägen. Att våga. Vad föreslår DU?

Skrivet av Anna Hallén den 20 februari, 2009 kl. 21:27 #

Anna Hallén:

Vad är det för fel på Staffan Lindebergs stenålderskost?

Den har ju studerats i ett försök och visat sig bra.

Vad vet du,om vad vi åt som följde iskanten norrut?

Jag är genunint intresserad av att få lite fakta om detta.

Skrivet av adam den 20 februari, 2009 kl. 22:43 #

adam: Jag har inte studerat hans syn på stenålderskost. Vet att den diskuterats av andra som studerat stenålderskosten, men kommer inte ihåg vari kritiken låg.

Det jag vet är att det finns urbefolkningar som idag lever på oerhört mycket kolhydrater och mår alldeles förträffligt. De äter dock inte pasta och bröd... Jag vet att vi i norden har överlevt på oerhört lite kolhydrater och mått lika bra.

Vi vet att asiater, trots att de äter mycket ris, absolut inte klarar av att lägga till allt mjöl vi har i väst. De blir snabbt sjuka i tex diabetes och övervikt.

Så att det skulle finnas en sanning är nog att förenkla näringsfysiologin för mycket. Däremot har jag aldrig sett någon grupp som mår strålande av ett stort intag av smörgåsar, flingor och pasta.

Tyvärr finns det inte en gyllene tallrik, inte ens för oss i norden. Vi behöver kunskap för att individuellt äta oss friska. (Det är så jag jobbar när jag inte sticker ut näsan i bloggvärlden.)

Skrivet av Anna Hallén den 20 februari, 2009 kl. 23:00 #

Anna - Men är inte ketoacidos farligt? Ketoner bildas väl när kroppen tar allt för stor energi från fett? Hur lång tid tar det innan man drabbas av ketoacidos (är det för det första kanske svårt att drabbas alls om man inte har diabetes eller är alkoholist?), och finns det några speciella symptom eller varningstecken (förutom acetonlukt)? Tacksam för svar

Skrivet av Sara den 21 februari, 2009 kl. 09:36 #

Sara:
Ketoacidos är farligt. Det är ett dödligt tillstånd.

Skrivet av adam den 21 februari, 2009 kl. 11:14 #

Viktigt också att skilja på ketoacidos och ketos.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ketoacidos
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ketos

Skrivet av Thomas E den 21 februari, 2009 kl. 15:10 #

Adam, Anna

Är man intresserad av vad ursprungsfolk runtom i världen äter, är det en god idé att läsa om Weston A Price som på trettiotalet reste runt i världen och kollade just det. Ganska överraskande upptäckte han att alla folk, oavsett om de åt mycket kolhydrater eller inte, alltid värderade animaliskt fett högt.

http://www.westonaprice.org/traditional_diets/index.html

Skrivet av Kärnfrisk den 22 februari, 2009 kl. 08:47 #

Tack Anna.

Dina kostråd fungerade på trettiotalet och dessförinnan och gör så fortfarande!

Under mer än tjugo år lagade jag fettsnålt här hemma i enlighet med kostrekommendationerna, men har nu gått tillbaka till min barndoms kost, som låg mycket nära LCHF. Vilken lycka!

Det bästa är att man blir så lagom mätt. Hungerkänslorna kommer lugnt och stilla, ibland först efter sex - åtta timmar. Mellanmålen behövs inte alls på samma sätt som tidigare.

Skrivet av GT den 22 februari, 2009 kl. 09:56 #

Det finns en myt som lever i LCHF-världen.
Före lantbrukets införande på stenålderna levde man på kött och bytesdjur och var friska och sunda.

Det är en myt.

Det är tvärtom så att i och med jordbrukets införande blev människan friskare och äldre och mänskligheten växte.
På trettiotalet åt man mycket kolhydrater, men inte med högt GI och ffa inte dessa omega6-drypande margariner och dessa tillsatser och dessa processade sk livsmedel.

Skrivet av adam den 22 februari, 2009 kl. 11:29 #

Adam,
Hur mycket kolhydrater man åt varierade nog med klimat, årstid, tillgång ... och på vad man jämför med. Om jag jämför med dages kolhydratrika kost är min erfarenhet att man åt betydligt mindre mängd kolhydrater. Lightprodukter, matoljor och halvfabrikat fanns ju inte. Margarinet betraktades som surrogat.

Skrivet av GT den 22 februari, 2009 kl. 12:00 #

Är det någon som funderat på att man kanske åt vad som fanns. Att tillgången på mat var problemet. Att vi sen överlevde på detta var ju bra. Att gå från svält till mjöl är kanske bättre än att stanna kvar i svält. MEN betyder det att det är bra för kroppen att äta mjöl?

Vi måste titta på vad valen var. Även på HUR vi levde. Ju mer du rör dig desto bättre tål du kolhydrater. Kan det ha påverkat?

Vi måste lyfta blicken. Att hitta fel går alltid. HUR ska vi äta idag? Hur ska vi LEVA idag? Fokusera på det i stället! Där har vi vår utmaning.

Skrivet av Anna Hallén den 22 februari, 2009 kl. 12:21 #

En fundering till, kan det vara så att våra kroppar tålde dåtidens kolhydrater bättre INNAN vi överbelastade dem med våra raffinerade produkter. Vi kanske tyvärr har skapat en nytt problem... ?

Hur är det med sockerberoende? Hur vanligt var det då? Idag är ju var och varannan kolhydratberoende i någon grad.

Det finns klaske fler variablar är näringsfysiologiska?

Skrivet av Anna Hallén den 22 februari, 2009 kl. 12:24 #

Trevligt och bra inlägg Anna. Gillade det där du skrev om fri tillgång på potatis, ris osv. SÅ ÄR DET JU. Åt det hållet!

Adam vurmar för Staffans Stenålderskost och det är nog bra för den är ett steg i rätt riktning.
Dock är han fortfarande något för fettskrämd! Öborna han studerade åt nog mer kött/fett än han ville erkänna dvs. kokos och gris.
Tar han ett steg till och mer mot LCHF-kosten så blir det nog ännu bättre.

Skrivet av Thomas H den 22 februari, 2009 kl. 21:53 #

Thomas H: Tack, i "örfilarnas" land är det underbart att få beröm och medhåll ibland. Det gör att jag orkar en runda till. Den ger mig ny energi. Efter 8 års motvind känns det härligt att så många börjar få upp ögonen.

Många skakade på huvudet när jag i början av 2000 talet tjatade om att vi inte skulle äta potatis och att vi skulle byta margarin mot smör... =0)

Skrivet av Anna Hallén den 23 februari, 2009 kl. 09:24 #

Det är nog mest margarinets fel.
Sedan började ännu mer processad "mat" att komma och glukostoleransen försämrades ytterligare för många.

Kolhydrater med låg GI är inte farliga, eftersom de inte höjer blodsockret och inte insulinet.

Att äta extrem lågkolhydratkost behöver ingen göra lång tid.
Man förbättrar ju sin glukostolerans om man äter klokt.
NB. Fettintag i stora mått försämrar glukostoleransen och ökar insulinresisten, så det är inte så smart att äta så mycket fett som möjligt.

Skrivet av adam den 23 februari, 2009 kl. 11:17 #

adam:
"Mellan-meningen" i din senaste kommentar citat:

"Svammel finns det mycket av i LCHF-rörelsen så det behövs inte mer."

Är klart över den gräns för vilken ton jag vill ha här på KOSTDEBATTEN. Därför har jag tagit bort den kommentaren! Välkommen att göra en ny kommentar med de frågor du ställde.

Skrivet av Peter - KOSTDEBATTEN den 23 februari, 2009 kl. 12:00 #

adam,

Visst höjer de insulinnivån. Hur annars gör kroppen av med överflödigt glukos över fastevärdet?

Om du vill få lite mer att tänka på, läs på om "glykemisk belastning" -- enbart GI säger inte allt!

Skrivet av Mikael Jansson den 23 februari, 2009 kl. 13:36 #

adam

"Fettintag i stora mått försämrar glukostoleransen och ökar insulinresisten"

Vad jag förstått har det där påståendet aldrig kunnat bevisats. Jag upplever det vara precis tvärt om.

Skrivet av Kärnfrisk den 23 februari, 2009 kl. 14:40 #

adam den 19 februari, 2009 kl. 10:43 skriver: "Tiden är förbi när man kan påstå saker utan
att vi kan kolla med källorna. Därför vill vi som gått i skolan ha fakta och saklighet.

23 februari, 2009 kl. 11:17 påstår du att: "Fettintag i stora mått försämrar glukostoleransen och ökar
insulinresisten"

var har du hittat denna info, räcker med en websida till att börja med. Så slipper vi dessa mängder med referenser som bara tröttar ut....
referenser kan man ju kolla själv på dem websidan i så fall om de har några.

Skrivet av Botte den 24 februari, 2009 kl. 17:15 #

Kärnfrisk; på en halv minut kan man hitta att mättat fett ger högre fasteinsulin och därmed insulinresistens på sikt.

LCFA consumption resulted in higher fasted serum insulin and glucose concentrations compared to controls.

http://www3.interscience.wiley.com/journal/122201899/abstract?CRETRY=1&SRETRY=0

Skrivet av adam den 25 februari, 2009 kl. 11:33 #

Botte, jag förstår att det är bättre att tro på en sak än att tvivla och söka efter sanningar.

Även Annika Dahlqvist vet ju att det är ett faktum, men ett faktum som inte talar för ens sak vill man ju inte hålla fram.

Skrivet av adam den 25 februari, 2009 kl. 11:36 #

Mikael Jansson,
kroppen tar upp och omsätter glukos via ett komplext system.
Det går inte direkt ut i blodet om man är frisk.

En insulinresistent person har problem som inte en frisk har.

En frisk höjer inte blodsockret någon längre stund ens om man äter druvsocker, men med lågt GI på måltiden höjer det inte blodsockret ens om man är insulinresistent.

GB= glykemisk belastning är en hel måltids GI.

Det som är allmänt känd behöver man inte läsa på särskilt.

Skrivet av adam den 25 februari, 2009 kl. 11:41 #

adam
Du drar slutsats på ett abstract. Tyvärr så bevisar det precis nada, då det med all säkerhet är färgat av den person som skrev abstractet.

Att mättat fett skulle ge insulinresistens har överhuvudtaget inte kunnat bevisat i en enda undersökning. Använder man sunt förnuft så framstår ju påståendet helt absurdt. Människan har under hela sin utvecklingshistoria ätit mättat fett, men vi har endast under de senaste trettiofem åren sett en explosion i sockersjuka och andra metabola sjukdomar. Alltså under samma period som vi har uppmanats äta 55-60 energiprocent kolhydrater och undvika fett, speciellt mättat animaliskt sådant, till varje pris. Varje normalbegåvad människa borde kunna se ett samband här. Det behövs det inga undersökningar för.

Skrivet av Kärnfrisk den 25 februari, 2009 kl. 12:03 #

Kärnfrisk, jag drar inga slutsatser.

Man mäter insulhalten. Det behövs inte dras några slutsater för det.

Vad har du får anledning att tro att människan under hela sin utvecklingshistoria ätit mättat fett?

"Varje normalbegåvad människa borde kunna se ett samband här. Det behövs det inga undersökningar för."

Det är politik.

Jag tycker min kost är för viktig för politisk retorik.

Tro kan man göra i kyrkan.

Skrivet av adam den 25 februari, 2009 kl. 13:10 #

Protein och kolhydrater höjer insulin. Fett gör det knappast.

Vad som får mig att "tro" att människan ätit mättat fett? Hm...det var en svår en. Kanske för att vi under hela vår utveckling ätit djur? Och de består, så vitt jag vet av en ganska stor del mättat fett.

Ingen människa i världen var rädd för att äta mättat fett fram till femtiotalet. Det var då Ancel Keys uppfann kolesterolhypotesen och satte västvärlden i fettskräck. Med hjälp av forskningsfusk ska väl tilläggas.

Politik? Sunt förnuft, inget annat.

Och du har helt rätt i att tro hör hemma i kyrkan. Det är därför jag lyssnar till min kropp och använder mitt sunda förnuft istället för att lyssna till plattjordsförespråkarna i form av kostproffesorer.

Skrivet av Kärnfrisk den 25 februari, 2009 kl. 15:36 #

Alltid lika spännande med kostdebatter. Jag undrar hur ni tänker ang våra förfäder. Hade de obegränsat med fett och protein att tillgå? Det känns som jakten utgjorde en del av införskaffandet av födan, men också samlandet (grönt, bär, korn etc). Jag tror att kosten var väldigt blandad och inte alls så fet som vissa andra verkar tro.

Skrivet av Björn den 25 februari, 2009 kl. 17:01 #

Björn, Hur mycket grönt och bär finns/fanns det att tillgå när det inte var säsong? Och tror du på fullt allvar att man först och främst tog tillvara på det magra köttet vid jakt?

Skrivet av Kärnfrisk den 25 februari, 2009 kl. 22:02 #

adam och Kärnfrisk:
Så var det detta med "tonen" på KOSTDEBATTEN! Jag har rederat era två senaste kommentarer, eftersom de tippade över gränsen för vad jag tycker är just "god ton". Jag ber er, debattera och kommentera sakligt, så slipper ni skriva i onödan och jag slipper radera.

Skrivet av Peter - KOSTDEBATTEN den 26 februari, 2009 kl. 16:40 #

Adam: Jag frågar igen. Vad rekommenderar DU med den kunskapen som du hittat som rätt? Att hitta fel hos andra är (som jag tidigare sagt) väldigt enkelt. Men det leder ingenvart. Vi behöver komma vidare. Som det är just nu blir vi sjukare och fetare.

Lägg inte energin på att visa att vi har fel. Lägg energin på att visa att du har en bra kost för vår framtid. Jag har öppna öron.

Skrivet av Anna Hallén den 26 februari, 2009 kl. 16:41 #

Apropå äldre tiders dieter finns mycket fakta att hämta från
www.westonaprice.org
och, inte minst,
http://journeytoforever.org/farm_library/price/pricetoc.html

Finns hur mycket som helst att läsa där för er som är intresserade av paleodiet och äldre tiders traditionella kostmodeller i olika jordbrukarsamhällen. :)

Skrivet av JL den 27 februari, 2009 kl. 19:34 #

Anna och LCHF:arna har missat en väsentlig sak.

Alla kolhydrater höjer inte blodsockret lika mycket.

Det är overkill att ta bort (nästan) alla kolhydrater.

Resultatet blir bara att man tröttnar.

Hur stor är dropouten på LCHF efter två år?

100%

De som skriver böcker och tjänar pengar och prestige på det låtsas väl hålla på men de flesta vanliga människor hoppar ju snart av.

Man går ju ner. Men det är för att man äter mindre på grund av den tristess det är att äta denna torftiga mat.

Skrivet av elin den 02 mars, 2009 kl. 11:13 #

elin
Om du tror att LCHF innebär att äta torftig mat så har du nog inte läst på ordentligt, än mindre provat på.

Skrivet av Kärnfrisk den 02 mars, 2009 kl. 12:00 #

elin,
för första gången har jag hittat en kost som jag inte behöver hoppa av! Förut har jag hoppat av alla svältvarianter, eller i alla fall småningom återgått till det vanliga och vikten likaså eftersom det inte går i det oändliga att vara "motiverad", dvs hålla stenhård disciplin. Så en av LCHFs uttryckliga fördelar är att man kan äta en god mat, vara mätt och njuta utan att behöva hoppa av! Prova du också!

Skrivet av Veronica den 02 mars, 2009 kl. 13:21 #

Jag höll ut två år.

Hur länge har Kärnfrisk och veronica hållit ut?

Nybörjare är ju entusiastiska. Man tappar ju 4-5 kg direkt när vattnet går.
Men det är ju kroppsfett de flesta vill få mindre av.

Studierna visar ju att man kan gå ner 4-5 kg på två år.

Naturligvis finns det individer som lyckas bättre, MED ALLA DIETER.

Skrivet av elin den 02 mars, 2009 kl. 14:49 #

Jag kan inte tro på SLVs rekommendationer längre.
Jag har levt enligt alla "sunda" råd och kämpat mot övervikt o höga blodfetter. När jag fick en varningsklocka för diabetes blev det en väckarklocka och nu är kampen slut. Äter LCHF, går ner i vikt utan kamp, blodsockret bra, smidigare leder, bättre mage m.m. Jag kommer aldrig att gå tillbaka till den "sunda" kosten, för jag vill må bra den tid jag har kvar att leva!

Varför kan man inte följa upp alla oss "fall" som äter så "farligt" (enligt SLV med flera) men mår så bra, och i många fall kunnat minska sina medicinintag? Om LCHF är så bra som våra erfarenheter visar, skulle det innebära stora minskningar i samhällets kostnader för vällevnadssjukdomar. Bara det borde vara skäl nog att verkligen forska om det, i stället för att avfärda det med gammal "vetenskap".

Skrivet av Matilda den 02 mars, 2009 kl. 17:32 #

elin: Jag kan inte svara för alla LCHFare, men jag känner mycket väl till skillnaden mellan den blodsockerhöjande effekten på olika kolhydrater. Tyvärr triggar även långsamma kolhydrater en del människor som är kolhydratberoende.

Tyvärr reagerar en del diabetiker även på de långsamma kolhydraterna och tvingas ta medicin eller insulin.

Visst är det overkill att ta bort alla kolhydrater OM du är smal och frisk. Plus att vi tar inte bort alla kolhydrater. Nötter, fil, yoghurt, korv mm innehåller en hel del kolhydrater. Grönsaker likaså.

Varför tröttna? På att vara pigg, koncentrerad, frisk, mätt, nöjd och samtidigt se kilona långsamt försvinna. Kilon av FETT. (det ser du på måttbandet) Inte vatten- det är bantning o svält. (det kan visa sig på vågen)

Dropouten är inte 100%. Många mår strålande och vill därför inte sluta MEN några är så kolhydratberoende att de helt enklet faller tillbaka i sitt beroende. Ungefär som en rökare inte klarar av sitt nya liv som icke rökare.

Jag är en vanlig människa som lever som jag lär. Jag låtsas inte för att tjäna pengar. Elin, det påståendet känns inte speciellt meningsfullt för debatten.

Torftig mat? Det är ju helt vanlig god varierad mat. Jag förstår inte vad du menar.

Skrivet av Anna Hallén den 02 mars, 2009 kl. 21:46 #

Det pratas så mycket om att människan alltid har ätit kött. Eftersom kött innehåller en stor andel mättat fett, är också mättat fett väldigt nyttigt och bra. Det är iaf vissa människors argument.

Men åt verkligen människan djur som var uppfödda på spannmål? Har ni inte tänkt på att nötkreatur som får sin föda baserad på gräs (ensilage på vintern), vilket är deras naturliga föda, då har en högre andel omega3?
Det logiska tänkandet och mitt sunda förnuft säger då att man alltså åt mycket mer omega3 förr. Alltså borde det vara nyttigare, om man ska dra samma sorts slutsats.

Skrivet av Nathalie den 07 mars, 2009 kl. 01:05 #

forts..
Jag ska tillägga att jag inte är ett dugg rädd för fett. Inte heller mättat fett. Det handlar inte om det, så det inte blir någon misstolkning.
Det jag helt enkelt inte förstår är LCHF:are som känner sig så otroligt nyttiga när dem äter "onaturlig" framställt kött?
Sen undrar jag också om någon vet hur mjölkens fett ser ut om en ko har ätit gräs i hela sitt liv? Kanske inte blir någon skillnad?
Hoppas ingen tar detta fel och känner sig stött.

Skrivet av Nathalie den 07 mars, 2009 kl. 01:06 #

Nathalie, De flesta LCHF:are försöker, så långt det är möjligt att köpa naturbeteskött. Det finns på de flesta håll. Problemet är väl att det är en smula dyrare, och alla har inte råd med det. I takt med att fler uppfödare övergår till naturbetesproducerat borde priset på köttet också sjunka.

elin, jag har ätit LCHF i snart tre år, och jag har inga som helst planer eller önskningar om att sluta med det. Någonsin. Men jag har iofs alltid ätit smör och fullfet mat, har endast skippat kolhydraterna.

Skrivet av Kärnfrisk den 07 mars, 2009 kl. 12:34 #

Elin
Min feta köttskiva med hemmablandat vitlökssmör och blomkålsbuketter var inte ett dugg torftiga eller tråkiga. I morgon blir det en god ostpudding med lite kallrökt lax och på måndag broccolisoppa. Mmmmmmmmmmmmmmm undrar just vad jag skall hitta på för ”namsigt” till på tisdag? Massor med goda recept både på nätet och i Annikas kokbok, för att inte tala om i fantasin. Bara ett fixa fritt i köket. Ibland blir det en hit, ibland något som min pappa skulle kommenterat som –Det var gott men vi har det inte mer. Skulle tid eller fantasi tryta någon gång så har jag inga problem med att äta stekt ägg och fläsk till både frukost och middag. Frukost oooooooooooooooo… vad sugen jag blir. Det är underbart att somna med tankarna på den ljuvliga fruoksten som väntar.

Skrivet av Ulrika H den 07 mars, 2009 kl. 17:32 #

Vadå… droppout? Många kör strikt LCHF tills de minskat det antal kg. i vikt de önskar och över går sedan till något mer Atkinsliknande. Somliga fortsätter LCHF för att de tycker sig vunnit många andra hälsovinster. Att någon skulle återgå till att hejdlöst vräka i sig kolhydrater verkar mycket otroligt om de bryr sig det minsta om sin kropp. Valet är fritt!

Skrivet av Ulrika H den 07 mars, 2009 kl. 17:33 #

Elin.
Vadå… ” Studierna visar ju att man kan gå ner 4-5 kg på två år”! Det gäller helt andra studier än Attkins och LCHF. Du missade kanske Aktuellts dementi?!!

Skrivet av Ulrika H den 07 mars, 2009 kl. 17:34 #

nice blog

Skrivet av fettförbränning den 27 oktober, 2010 kl. 11:56 #

Skriv en kommentar: