- Skaffa en blogg du med!
- Anmäl denna sida
- Bli medlem | Logga in! Dina tjänster | Logga ut | Inloggad som
15 feb kl 14:00, 2009
På vilket sätt skiljer sig transfetterna i smör från transfetterna i industriellt tillverkade margariner och hur påverkar detta kroppen?
Irene Mattisson - Livsmedelsverket svarar:
Det är kemiskt sett samma transfettsyror som finns i smör och i industriellt härdade fetter. Däremot skiljer sig proportionerna av transfettsyror mellan de olika fetterna. Utifrån de vetenskapliga studier som finns verkar det inte vara någon skillnad mellan hur naturligt transfett och industriellt transfett påverkar kroppen.
Resultat från två kontrollerade interventionsstudier (1,2) på människa visar till exempel inga avgörande skillnader avseende effekter på blodfettnivåer. Eftersom båda "sorterna" är farliga är det viktigt att industrin fortsätter att ha låga halter och att man inte äter mycket naturligt transfett utan håller sig till magra mejeriprodukter. I smör kan det finnas upp till 2 gram transfett per 100 gram. I svenska margariner avsedda för konsumenter är halterna försumbara. Det kan fortfarande finnas transfetter i vissa industriprodukter t.ex kakor och kex.
1.Chardigny JM, Destaillats F, Malpuech-Brugère C, Moulin J, Bauman DE, Lock AL et al. Do trans fatty acids from industrially produced sources and from natural sources have the same effect on cardiovascular disease risk factors in healthy subjects? Results of the trans Fatty Acids Collaboration (TRANSFACT) study. Am J Clin Nutr. 2008;87:558-66.
2. Motard-Bélanger A, Charest A, Grenier G, Paquin P, Chouinard Y, Lemieux S et al. Study of the effect of trans fatty acids from ruminants on blood lipids and other risk factors for cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2008;87:593-9.
______________________________________________________
Andreas Eenfeldt - Kostdoktorn svarar:
Intag av industriellt tillverkade transfetter har i många studier visat ha ett statistiskt samband med olika sjukdomar [1, 2]. Dessa artificiella transfetter tillverkas genom härdning av flytande omättade växtoljor i en kemisk reaktor, där vätgas tillförs i närvaro av nickelspån (samtidigt förstörs diverse näringsämnen såsom omega-3 fett fullständigt). Enda fördelen med detta är att industrin får ett billigt fast fett, med lång hållbarhet. På grund av misstanken om hälsorisker med industriellt framställt transfett har exempelvis New York förbjudit dem (men inte naturliga transfetter) [3].
En mindre mängd naturligt bildade transfetter finns i fett från idisslande djur (ex kor, får). De bildas av mikroorganismer i våmmen. Observationsstudier visar inget samband mellan intag av naturliga transfetter och ohälsa [1, 2]. Vissa studier har till och med antytt att de som äter mer naturligt transfett har mindre risk för hjärtsjukdom – men det fyndet är osäkert [1, 4, 5].
Hur farliga industriellt tillverkade transfettsyror är kan man inte heller med säkerhet veta. Vår kunskap om det baseras till allra största delen på observationsstudier där man kontrollerat hälsan hos personer som ätit olika mycket transfetter. De som äter mycket industriellt transfett är sjukare i genomsnitt.
Problemet med dessa studier är att industriella transfetter framförallt finns i skräpmat - kakor, pulversåser, godis, pommes frites, vissa margariner och så vidare. Hur vet man då om det är transfettet eller alla de andra onyttigheterna i denna "mat" som är boven? Eller att alla näringsämnen förstörts i industriellt transfett? Det går inte att säga säkert.
Men det finns en enkel lösning – undvik industrins skräpmat och du slipper alla dessa potentiella hälsorisker.
Är de annorlunda fördelade transfetterna som man i mindre mängd får i sig från naturliga mejeriprodukter dåliga för hälsan? Det har aldrig kunnat påvisas i studier. I väntan på forskning som verkligen visar några hälsofaror med naturligt transfett väljer jag att oroa mig för annat.
De som ändå vill undvika naturliga transfetter kan låta bli mejeriprodukter och äta en striktare stenålderskost. Men jag avråder absolut från att byta naturliga mejeriprodukter mot konstgjorda lightprodukter med högre andel socker, kemiska tillsatser, och industriellt omestrade margarinfetter. Det kan knappast vara annat än sämre.
Att som Livsmedelsverket gör mer eller mindre likställa naturligt förekommande och industriellt framställda transfetter framstår med anledning av ovanstående inte som korrekt [6]. Man kan därför undra om verkligen det görs av omsorg för folkets hälsa, och inte snarare för att stödja livsmedelsindustrin.
Andreas Eenfeldt
Leg. Läkare
REFERENSER
1. Willett WC, Stampfer MJ, Manson JE, et al.Intake of trans fatty acids and risk of coronary heart disease among women. Lancet 1993;341: 581–5.
2. Stender, S., A. Astrup, and J. Dyerberg. 2008. Ruminant and industially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research. DOI: 10.4302/fnr.v52i0.1651.
3. http://www.nyc.gov/html/doh/html/pr2006/pr114-06.shtml
4. Pietinen P, Ascherio A, Korhonen P, et al. Intake of fatty acids and risk of coronary heart disease in a cohort of Finnish men: the ATBC Study. Am J Epidemiol 1997;145:876–87.
5. Jacobsen, M. U., K. Overvald, J. Dyerberg, and B. L. Heitmann. 2008. Intake of ruminant trans fatty acids and risk of coronary heart disease. International Journal of Epidemiology. 37:173-182.
6. http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14550&epslanguage=SV
Copyright © 2008 KOSTDEBATTEN. All Rights Reserved | Designed by Free CSS Templates
Template modified by Passagen | Powered by Roller Weblogger 4.0.
Tyvärr fungerar Passagens bloggverktyg mycket dåligt! I alla fall i den version som jag har här på bloggen. Man får helt enkelt inte vad man ber om och ser när man redigerar inläggen. Ber om ursäkt för att det är olika typsnitt och storlek i inläggen, har bett Passagen om hjälp!
Skrivet av Peter - KOSTDEBATTEN den 15 februari, 2009 kl. 14:14 #
Lustig debatt men visar hur ömtålig frågan är. Inlägget från Livsmedelsverket är ju inget debattinlägg utan bara en upprepning av vad de alltid säger. Gemene man tror inte på SLV längre, opinionen mot transfetter visar det tydligt och den seriösa industrin har fattat och tagit bort TF ur sina produkter. EU håller just nu på att utreda frågan inför förslaget att TR ska märkas och där börjar man bli övertygade om skillnaderna, trots den tuffa fettlobbyn, som insisterar på att göra "hållbara" industrifetter för sin egen bekvämlighet. Läs mera på: 3w dairyreporter.com/Safety-Hygiene/EDA-says-natural-trans-fat-stance-backed-by-parliament
Så länge alla forskare och myndigheter inte är överens tar "det kloka folket" det säkra för det osäkra och går tillbaka till de naturliga fetter som vi alltid ätit, innan margarinet kom. Det är ändock jag själv som får "plikta" för vad jag äter och SLV tar inte de ekonomiska konsekvenserna av kostråd som gör mig sjuk. Tyckandet är ingen garanti.
Skrivet av Bengeten den 15 februari, 2009 kl. 16:53 #
Peter-KOSTDEBATTEN: Öppna Notepad/Anteckningar eller någon annan enkel texteditor. Klistra in den text du vill rensa från "fontinfo". Markera den och kopiera för att sedan klistra in i Passagens editor.
Sedan blir du ev. tvungen att återställa fetstil, kursiv eller understrykningar.
Skrivet av Erik Edlund den 15 februari, 2009 kl. 17:02 #
Erik: Jag gör så som du beskriver sedan en tid tillbaka, ändå blir resultatet helt obegripligt! Jag gör kanske något fel ändå, får kolla igen. Eller så löser Passagen det...
Tack för tipset i alla fall.
Skrivet av Peter - KOSTDEBATTEN den 15 februari, 2009 kl. 17:07 #
Irene Mattisson: "Resultat från två kontrollerade interventionsstudier (1,2) på människa visar till exempel inga avgörande skillnader avseende effekter på blodfettnivåer."
"Blodfettsnivåer" är en samling pseudovariabler som i sig inte har något entydigt visat samband med hälsa.
Dessa variabler har utsatts för mängder av studier sedan 50-talet och utfallen är mångtydiga, vilket sannolikt betyder att där inte finns orsakssamband.
"Bevisning" baserade på sådant saknar därmed signifikans.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 15 februari, 2009 kl. 17:21 #
Irene Mattisson: Du hänvisar till två studier som jag inte kan komma åt annat än som abstract (sammanfattning) via Internet.
Det kan tolereras i umgänge med proffs som har kostndsfri tillgång till studier, men är respektlöst i detta sammanhang.
Referera till sådant vi kan läsa i full utsträckning.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 15 februari, 2009 kl. 17:31 #
Erik: Då går det ju inte att referera till nästan all forskning. Det låter som en mycket hård referensstandard.
Skrivet av Fasching den 15 februari, 2009 kl. 20:27 #
Fasching: Åja, så hård är den väl inte?
Ett alternativ är att SLV och NNR köper loss den forskning man anser är riktigt förstklassig och dumpar resten. Studier som inte håller högsta evidensgrad är det ändå inte mycket bevänt med.
Någon som känner till evidensgraden för de två som IM refererar till?
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 15 februari, 2009 kl. 22:27 #
Hej Peter
Jag tycker inte du borde publicerat svaret förrän Irene följde reglerna och förklarade undersökningarna (och inte bara refererade till dem) eller svaret på ett sätt en normal människa kan förstå. och gärna förklaring på varför båda sorterna var farliga. Nu förutsätts det att man vet det och det vet man inte.
Skrivet av m a r t i n den 15 februari, 2009 kl. 23:45 #
Erik.
Jag tycker du har en konstig inställning.
Ska referenser väljas utifrån vad som råkar vara publicerat i tidsskrifter med open access, eller ska de väljas utifrån relevansen i forskningen?
Ska kunskapsbilden alltså baseras på vad som är gratis, enligt dig?
Dessutom så refererar även Kostdoktorn till artiklar som inte är öppna för allmänheten. Så även han argumenterar respektlöst, enligt dig.
Skrivet av medvetenskap den 16 februari, 2009 kl. 09:46 #
Ja, det känns som att vissa av svaren är gamla upprepningar. Visst måste det gå att förklara på ett enkelt sätt HUR det fungerar och varför.
Naturligtvis är det bra att visa på varifrån faktan kommer om någon vill kontrollera dessa. Men det viktiga måste väl vara att förklara logiken och kroppens funktion, så allmänheten kan bilda sig en uppfattning.
Kunskap är att kunna förmedla tung näringsfysiologi i enkel förpackning. Det visar att man själv har förstått själva systemet, inte bara upprepar det man har läst och lärt.
Skrivet av Anna Hallén den 16 februari, 2009 kl. 12:53 #
medvetenskap: "Ska kunskapsbilden alltså baseras på vad som är gratis, enligt dig?"
Det är helt OK om proffsen dänger varann i huvudet med studier dom själva ev. inte ens läst.
Men när man vänder sig till "vanligt folk" så är det en klar fördel om argumenten kan utsättas för granskning.
Tro inte för ett ögonblick att kunskapen i frågan är ensidigt bunden til SLV, däremot är den bristande tillgängligheten ett klart problem för oss andra.
Någon som känner till de refererade studiernas evidensgrad?
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 17 februari, 2009 kl. 11:06 #
Den första av Irene Mattissons referenser innehåller en rolig abrovinkel.
En av mina läsare har försett mig med en full kopia av studien och när jag läser den så inser jag att SLV sannolikt inte läser, värderar och sorterar sina studier till rätt fack. Denna kan nämligen tolkas som att en kraftigt förhöjd andel mättat fett i maten är bra, åtminstone ofarligt. Inte mig emot men ytterst förvånande att SLV inte inser det.
Jag skriver det igen: SLV läser och accepterar sammanfattningarna men analyserar inte innehållet. För hur många studier gäller det?
Läs mer via länken under mitt namn.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 17 februari, 2009 kl. 18:02 #
Erik,
fortfarande, av ditt resonemang följer att SLV ska basera den till allmänheten förmedlade kunskapsbilden på forskning som är fritt tillgänglig. Istället för att basera den på bästa tillgängliga forskning. Mycket märklig inställning.
Vidare vill du mena att SLV inte läst studien. Men jag ser inte vad SLV borde läst ur denna studien som hade relevans för den fråga som diskuterades? Jag tycker ditt case är rätt svagt underbyggt.
Studiens experimentfetter innehöll lika mycket mättat fett, men det fanns något mer av vissa mättade fetter som anses farliga i industrifettet. Men då påverkade också industrifettet blodbilden till det sämre.
Skrivet av medvetenskap den 17 februari, 2009 kl. 22:02 #
medvetenskap: SLV skall anpassa sitt budskap till mottagarens förutsättningar.
Sedan använder man pseudovariabler, "blodfetter", som i sig fortfarande efter ett halvt århundrades studier ännu ej är entydigt utredda.
För att vara tydlig: nettoresultaten spretar åt alla håll! Det är liksom ingen fördel att minska risken att dö i CVD om den eventuellt totalt sett ökar av andra orsaker.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 18 februari, 2009 kl. 14:25 #
Varför har du valt Passagen när den funkar så dåligt?
Skrivet av eva den 02 mars, 2009 kl. 14:54 #
eva:
Jag är inte riktigt säker på om jag förstår din fråga. Men om den är att jag på förhand gick in och kollade alla Passagen funktioner, så är svaret nej. De upptäcker man efterhand som man använder verktyget och då först ser man var problemen ligger. Och de problem som då kommer upp ifrågasätter jag, liksom många andra har jag förstått. Hoppas det är svar på din fråga.
Skrivet av Peter - KOSTDEBATTEN den 02 mars, 2009 kl. 16:52 #
Jag försöker kommentera i portioner, då Passagen bara tillåter inlägg om max 1000 tecken:
De två artiklar från American Journal of Clinical Nutrition som Ulf Bohman från SLV stöder sig på, kommenterades i en ledarartikel i samma nummer av Walter Willett och Dariusz Mozaffarian på bl a följande sätt:
"Beyond the details of food labeling, the broader public health issue is the identification of ways in which to reduce the intake of industrial TFA, ideally by replacing them with cis unsaturated fatty acids."
Mozaffarian/Willett, som båda var medförfattare till en stor genomgång 2006 av sambandet mellan intag av transfettsyror och hjärt-kärlsjukdom, Trans Fatty Acids and Cardiovascular Disease, NEJM 2006:354, 1601-13, säger ytterligare:
"Whether equal amounts of TFA from industrial and ruminant sources have similar effects on blocd lipids is an interesting scientific question, but it does not appear to be a critical public health or policy issue."
Skrivet av Elisabet Wahlgren den 14 mars, 2009 kl. 13:03 #
Fortsättning på kommentar 14 mars 13.03:
Man refererar sedan några av resultaten från sin genomgång 2006, som i större epidemiologiska studier visat substantiellt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom redan vid låga intag av transfettsyror, så låga nivåer som 1-3 energi%. Den artikeln pekar också ut industritransfetter som det stora problemet.
SLVs expertgrupp för kost och hälsa har bedömt att artikeln i NEJM inte föranleder någon ändring av råden för transfettintag. Av protokollet från gruppens diskussion att döma, hade dock ingen av ledamöterna läst artikeln.
Skrivet av Elisabet Wahlgren den 14 mars, 2009 kl. 13:04 #
Nordiska Näringsrekommendationerna från 2004 (NNR2004) togs fram av en grupp med ordförande Wulf Becker från SLV. I NNR2004 sägs att att studier inte kunnat visa klara skillnader mellan idisslar- och industriellt framställda transfetters påverkan på risken för hjärtsjukdom. Refererens: en översiktsstudie gjord av forskare vid Unilever. Slutsatsen i den studien gäller dock endast vid mycket låga intag - vilket ej nämns i NNR 2004. Unileverforskarna har dessutom tagit sig före att manipulera data från ingående studier. Studien är publicerad i en livsmedelsteknologisk tidskrift, European Journal of Lipid Science and Technology, dvs en icke-medicinsk tidskrift.
Danmarks förbud mot högre halt än 2 fettprocent industritransfetter omnämns i NNR2004 med en felaktig referens. Korrekt referensen finns i referenslistan, men omnämns inte någonstans i text.
Skrivet av Elisabet Wahlgren den 14 mars, 2009 kl. 13:10 #
Jag lyssnar på dej Andeas Eenfeldt. Denna debatt är bra, men det är inte alls säkert att någon av motpolerna har mer rätt...När du pratar om industrin inkluderar du då mejeriindustrin? Det är för mig svårt att utläsa, jag tycker snarare att ni "fettivrare" ger mejeriindustrin stöd...
Mjölk fett finns som vi vet i mejeriprodukter i olika procenttal men vad är det andra i mjölken?
Jo kolhydrat(socker) i form av laktos som blir vid spjälkning två andra enkla sockerarter galaktos och glukos. Är dessa "nyttiga"?
Nu till det viktigaste : Resterande i mjölk ar massor med olika ämnen: proteiner, tillväxfaktorer, enzymer,rester av bekämpningsmedel(gäller inte KRAV produkter)medicin ....
Dessa nära 100 000 olika ämnen(källa: Svensk mjölk, en lobbyorganisation åt industrin)spelar roll för den lilla däggdjursungen och barnets första tid i livet. Ett perfekt medium tillcelldelning och tillväxt.
MEN SEN DÅ?
Ett perfekt substrat till de celler vi absolut inte vill ska växa i våra kroppar. Många sjukliga tillstånd kan relateras till mjölk, ost, glass och allt annat son har industritillsatt "mjölk"-
Andreas jag vet du redan känner till detta och tycker kanske du bör påminna om negativa mejerierfarenheter lite mer, klok som jag anser dig.
Richard Dehnisch
Skrivet av Richard Dehnisch den 19 oktober, 2009 kl. 18:30 #