13 feb kl 15:43, 2009

Skrivet av kostdebatten under kategorin Frågor som är besvarade | 20 Kommentarer | Permalink

Sammanställd fråga från ett antal inkomna i samma ämne:
Hur ska/bör en diabetiker typ 2 äta och gäller samma rekommendationer för diabetiker typ1?

Lars-Erik Litsfeldt svarar:

Problemet för en diabetiker är att blodets halt av glukos (socker) blir för högt. För hög glukoshalt i blodet skadar kroppen på en mängd sätt. Målet för en diabetiker är alltså att hålla sitt blodsocker på en normal och hälsosam nivå. När diabetikern äter socker stiger blodsockret kraftigt eftersom diabetikern antingen inte kan tillverka blodsockersänkande insulin eller att kroppens celler inte reagerar i tillräcklig grad på insulinet.När diabetikern äter stärkelse stiger också blodsockret kraftigt.

All stärkelse blir till glukos som höjer blodsockret. Stärkelse finns bl.a. i bröd, ris, potatis och pasta.Kolhydrater i form av socker och stärkelse är alltså inte bra för en diabetiker. En diabetiker bör istället se till att få i sig mesta energin från naturligt fett och till en del från protein. Kolhydratintaget kan teoretiskt minskas till noll. På detta sätt tillverkar kroppen själv det socker den behöver och höjer blodsockret till en normal nivå istället för att insulinet ska kämpa med att ta ned ett ohälsosamt högt blodsocker.

Typ 1:or vinner naturligtvis också på att äta mat som höjer blodsockret så litet som möjligt. Detta gör att insulininjektionerna kan göras mindre vilket medför mindre risk för feldosering. Dessutom minimeras blodsockersvängningarna.Genom minimering av kolhydrater kan alltså diabetikern hjälpa kroppen att hålla sitt blodsocker på en normal och hälsosam nivå.
________________________________________________________

Kajsa Asp Jonson svarar:

Diabetiker typ 2 som enbart har kostbehandling, eller kombinerat med tablettbehandling, bör äta frukost, lunch, middag och 0-3 mellanmål. Tallriksmodellen med relativt stor andel grönsaker, gärna av grövre fiberrika sorter. Gärna lågt GI när det gäller bröd och andra kolhydratkällor, t ex bröd med hela korn, matkorn, matvete mm. Gärna fullkornsprodukter.
Gärna bönor, linser mm. Gärna fisk av olika sorter, både som middagsmat och som pålägg.

Drycker kan påverka blodsockret mycket, och sockerinnehållande drycker (inklusive naturligt förekommande sockerarter t ex fruktjuicer mm) bör begränsas.

Variera proteinkällor t ex kött, fisk, ägg, vegetariskt, men undvik alltför mycket mättat fett, t ex smör och feta mejeri- och harkuteriprodukter samt fet ost. Välj gärna mjuka fettkällor såsom oljor, t ex rapsolja och olivolja.

Motion är viktigt för att få bukt med insulinresistens och för att öka energiförbrukningen, d v s motverka övervikt och bukfetma. Livsstilen syftar till att diabetikern, som har ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, ska må så bra som möjligt på kort och lång sikt.

Typ 1 diabetikern kan i större utsträckning styra sitt blodsocker genom snabbinsulin, och är därför inte lika känslig för snabba kolhydrater, men bör i stort sett följa samma rekommendationer.

Precis som i all annan kostbehandling bör man individanpassa och ta hänsyn till hela livssituationen.

« Väntar! | Hem | Hjälp! »

Trackback URL: http://blogg.passagen.se/kostdebatten/entry/svar_på_fråga_4

Kommentarer:

Kajsa: VARFÖR ska en diabetiker äta det som den inte kan hantera? Varför kompensera med medicin när det kan kompenseras med kosten. Varför acceptera "normalförloppet" när det finns en lösning enligt Jörgen Vesti Nielsen på Karlshamns sjukhus?

Varför? Vari ligger logiken?

Skrivet av Anna Hallén den 13 februari, 2009 kl. 19:46 #

Kajsa Asp Jonson: "Motion är viktigt för att få bukt med insulinresistens och för att
öka energiförbrukningen, d v s motverka övervikt och bukfetma."

Cellernas GLUT4 aktiveras dels av insulin och dels av ren muskelaktivitet. Men nu är frågan om motionens inverkan verkligen leder till "förbättrad insulinkänslighet"?

Att motionen sänker blodsockret går att verifiera, men hur skiljer man ut den del som beror på "ökad känslighet"? Och hur stor är den delen jämfört med den aktivitetsinducerade?

Hur går det till när känsligheten ökar, själva mekanismen?

När man motionerar bort överflödsblodsocker, hur påverkas hungern?

Vari ligger logiken att äta på sig överflödsblodsocker överhuvudtaget?

Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 13 februari, 2009 kl. 20:56 #

Hemmets läkarbok från 1962 beskriver sockersjuka II som en kolhydratsomsättningsrubbning.

Genom att inskränka på sötsaker, socker, bröd och potatis kan man som regel undvika alla komplikationer som kommer efter användning av läkemedel/insulin (kortare eller längre tid)!

Denna kunskap fanns en gång och är ännu inte återfunnen av vår sjukvård och dietister som ger kostråd till sjuka!
Detta sagt med hänsyn till Kajsa Asp Jonsons svar.

Skrivet av Thomas H den 13 februari, 2009 kl. 21:54 #

--> Kajsa Asp Jonson...

Såsom Tomas H skriver "Denna kunskap fanns en gång och är ännu inte återfunnen av vår sjukvård och dietister som ger kostråd till sjuka!"

1917 utgavs en bok med titeln: Diabetic Cookery / Recipes and menus skriven av Rebecca W. Oppenheimer.
Läs här:
http://www.archive.org/stream/diabeticcookeryr00oppeiala

1917... Redan då visste man att kolhydrater var ett gissel för diabetiker. Varför skall diabetiker överhuvudtaget rekommenderas att trycka i sig kolhydrater?

Bantings upptäckter vilka sedermera ledde till insulin som injektionsprodukt, gjorde visserligen överlevnaden möjlig för många diabetiker.

Trots detta, varför förringa betydelsen av gammal kunskap?
Varför skall tallriksmodellen ö.h.t. rekommenderas?

Skrivet av Lillmassa den 13 februari, 2009 kl. 22:50 #

Min son har diabetes typ1 sedan 2år tillbaka.
Första månaderna lyssnade vi på dietisterna men insåg snabbt att vi fick ta saken i egna händer.
Med lågkolhydratkost har vi sänkt Hba1c avsevärt. Grabben tar väldigt låga doser insulin för sin vikt och ålder.
Nästan uteslutande långtidsverkande insulin.

Men det känns obehagligt att man som "lekman" förstår att dietisterna är helt ute och cyklar.

Hur kunde det bli så här fel?

Min son är nyss fyllda 7 år. Han förstår att kolhydrater gör honom sjuk.
Han är sju år och saknar dietistutbildning!

INGEN dietist eller läkare kan få mig att tro att kolhydrater är bra för min son.

Skrivet av Stefan Andersson den 14 februari, 2009 kl. 10:16 #

Anna Hallen.

Har du läst Karlshamnsstudien.

Diabetikerna fick klara förbättringar framför allt när det gäller viktnedgång. Men det genomsnittliga Hba1c (mått på långtidsblodsocker) på ca 7% som de fick är inte specielt bra även om det var en förbättring jämfört med utgångspunkten.

Friskt anses under ca 5.3.

Så att hävda att Karlhamnsvarianten skulle innebära någon form av bot är helt felaktigt.

Enligt senaste uppföljningen har de dessutom fått öka medicineringen och några t o m börjat med insulin. Kan naturligtvis ha flera orsaker men att hävda att det förhindrar "naturalförloppet" kan diskuteras.

Skrivet av AL den 14 februari, 2009 kl. 19:54 #

Visst blev det förbättringar.

I Karlshamnsstudien var det 16 personer som åt lågkolhydratkost med 20% kolhydrater. För mig låter det högt.
Det skulle vara intressant att se en studie när det äts 5% kolhydrater.

Då kan inte Hba1c bli högt.

Skrivet av Stefan Andersson den 15 februari, 2009 kl. 08:20 #

Tack Stefan. Du svarade åt mig.

Skrivet av Anna Hallén den 15 februari, 2009 kl. 11:07 #

Sen funderade jag på en sak till. Det känns som om den stora kritiken är att det inte fungerar SÅ bra som vi, på den kolhydratlåga, sidan påstår. Att det fungerar, men att vi överdriver. Låt säga att det är så. Är inte det bra i alla fall? Att det i så fall fungerar lite. Alternativet är ju katastrof. DET vet vi. Istället för att lägga energin på att berätta att jag har fel. Lägg i stället energin på att berätta HUR vi ska nå ÄNNU bättre resultat. Det måste vara det intressanta.

Kom med något konstruktivt. Vad är DIN lösning?

Skrivet av Anna Hallén den 15 februari, 2009 kl. 11:29 #

Jag sa att det blev en förbättring. Från i genomsnitt 8% Hba1c till 7.

Men som vissa gör hävda attVesti-Nielsen botar diabetiker på köpande band är lika mycket hårdvinkling som någonsin Ancel Keys.

Vad som är mycket kolhydrater är en personlig fråga. Tok-GI passar inte alla.

Skrivet av AL den 15 februari, 2009 kl. 14:12 #

Stefan...kul att höra om din son:)
Vår son fick diabetes förra året, han är 17 år.
Han (och vi) äter LCHF och mår toppen.Är för det mesta insulinfri, men får ta insulin när han som nu har influensa eller om suget efter chips blir för stort.
En stor poäng är också känslan av att kunna styra sin diabetes, veta att det finns ett annat sätt än att "bara fylla på med insulin"

Skrivet av Jeanette gansmoe den 15 februari, 2009 kl. 14:27 #

"Vad som är mycket kolhydrater är en personlig fråga. Tok-GI passar inte alla."

Passar och passar?

Först och främst:
Alla har rätt att äta vad dom vill.

Det är ytterst personligt hur mycket en alkoholist bör dricka sprit men håll med om att han BÖR ju hålla sig borta från alkohol.

Detsamma gäller för människor med diabetes, sockersjuka eller som det hette förr kolhydratsomsättningsrubbning.
De BÖR inte äta kolhydrater.

Skrivet av Stefan Andersson den 15 februari, 2009 kl. 14:36 #

Jeanette

Kul för er! :)

Är han helt insulinfri vissa dagar?
Tar han då inget långtidsverkande alls?

Jag gillar din sista mening.
Det är precis så jag känner.

Skrivet av Stefan Andersson den 15 februari, 2009 kl. 14:49 #

AL:"Men som vissa gör hävda attVesti-Nielsen botar diabetiker på köpande band"
Var har du läst att någon påstår att Vesti-Nielsen botar diabetiker?

Skrivet av Thomas E den 15 februari, 2009 kl. 15:30 #

Nä AL vi LCHF:are som har diabetes botar oss själva. Vi äter inte KOLHYDRATER.

Skrivet av MiaP den 15 februari, 2009 kl. 19:18 #

Det skulle ju vara intressant med lite kontrollerade fakta som visar hur många som botar sig genom att inte äta några kolhydrater alls!

Det är ju mycket svårt att få en uthärdligt kost med 0 g kolhydrater per dygn.

Då får man nog vara nyfrälst.

Skrivet av adam den 15 februari, 2009 kl. 22:50 #

Efter 1 år på lchf-strikt har jag sänkt mitt HbA1c från 6,0 till 4,6 utan medicin och minskat 20 kg i vikt. Naturligtvis kan man hävda att HbA1c sjunkit pga viktminskningen:) men jag sk*ter i vilket. Hönan eller ägget, det ena är en förutsättning för det andra på samma sätt som att lchf är en förutsättning för både viktnedgång och blodsockersänkning.

Skrivet av Bertil Lind den 16 februari, 2009 kl. 11:56 #

Från HbA1c värden på vanligtvis drygt 7 med skräckexempel på 9 sänkte jag på tre veckor med LCHF till 6,0 och efter ett halvår nu senast till 5,0. Samtidigt har jag nästan halverat insulinåtgången (och gått ner 12 kilo).
Det här är naturligtvis ännu ett sk "anekdotiskt bevis" men efter 34 år med diabetes typ 1 känns det som jag hittat ett levnadssätt/diet som jag mår bra av och kan fortsätta med i överskådlig framtid!

Skrivet av Thorbjörn Persson den 16 februari, 2009 kl. 16:17 #

Var har du läst att någon påstår att Vesti-Nielsen botar diabetiker ?

Sten-Sture Skaldeman skrev det ganska nyligen på Annika D:s blogg.

Om människor blir bättre på LCHF så är det bra men när man hävdar att det är en mirakelkur så blir kraven höga.

Skrivet av 148.2.192.140 den 18 februari, 2009 kl. 11:19 #

Jag skulle inte kalla den en mirakelkur.

Det är strikt diabeteskost, sunt förnuft och inget nytt.

Skrivet av Stefan Andersson den 19 februari, 2009 kl. 09:27 #

Skriv en kommentar: