Den här romanen I sinom tid någonstans av Lars Eriksson Wiström har jag recenserat eftersom författaren frågade mig om jag var intresserad. Jag vet tyvärr ingenting om vem författaren är, men det gör ingenting. Jag hade en trevlig läsning ändå.

http://www.hostensbocker.se/book-9789163390715

Recension om Lars Eriksson Wiströms roman I sinom tid någonstans

Boken är utgiven på Ekvation Förlag (2011) och innehåller 448 sidor.

Handling: Berättarrösten är en svensk man utan namn och boken är skriven i jagform. Boken skildrar mannens liv i Latinamerika mestadel i Quito som är huvudstad i Ecuador. Mannens första resa gick Guatemala i januari 1969. De var sex upplevelselystna ungdomar som rest med ett kylfartyg M/S Albany, rutten Bremerhaven – London – Halifax och nu Puerto Barrios. Läsarna får följa mannens i denna hans första resa och i stort sätt den största delen av hans liv som han tillbringar i Latinamerika. Om hans arbete som volontäradmistratör, kärleksaffärer, hans giftermål och tvåbarnspappa. Den senare skilsmässan och den dåliga kontakten med sina söner. Mannen berättar om intressanta resemål med förtjusande naturupplevelser och indianreservat. Om fattigdom och ett projekt som ska förbättra levnadsförhållandena för de fattiga invånarna i slummen söder om Guayaquils stadskärna. Där ska de förbättra bostäder, vatten och avlopp. Han berättar om goda vänner, men även om den ensamhet han känner ibland. Mannen berättar om sina tidigare alkoholproblem och om att han numera är helt nykter. Läsarna får även följa med honom till sin uppväxt i Västernorrlands län, där han berättar om sina förfäder och sin familj.  

Eftersom den här romanen kändes mer som en självbiografi, så kände jag mig tvungen att fråga författaren om hur det låg till. Han berättade att det mesta var fiktivt, men att det fanns vissa självbiografiska inslag. Romanen innehåller mycket fakta och fina gestaltade naturupplevelser. Även de fattiga delarna av Latinamerika är detaljerat beskrivna. Ibland var romanen lite tung att läsa, för att i nästa stund vara en riktigt bladvänner. Den var även lärorik och intressant. Jag tyckte om författarens språk och sätt att uttrycka sig och boken innehöll mycket ord. Och just ett varierande språk är något jag tycker om i böcker. Kanske den kunde varit något kortare, men för alla som är intresserad av att läsa om Latinamerika från 1969 och framåt är det en givande roman.  

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-01-27 (8) www.kristinasimar.se

Hej! Min recension av Kader Abdolahs underbara roman Dagbok i kilskrift, får liksom igår också fullt betyg. Den var berörande och vackert poetiskt skriven och Kader Abdolah är en av mina favoritförfattare.

http://www.norstedts.se/forfattare/Alfabetiskt/A/Kader-Abdolah/

Recension av Kader Abdolahs roman Dagbok i kilskrift

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 316 sidor.

Kader Abdolah (pseudonym för Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani), född 1954 i Arak, Iran, tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen under först Shahens och sedan ayatollornas regimer. Han tvingades fly landet 1988 och kom samma år till Holland, där han fortfarande bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på nederländska och har fått en stor internationell publik för sina romaner som ofta har exil som ledmotiv. Källa: Norstedts.

Handling: Denna roman handlar om den dövstumme Agha Akbar. Han förs till en grotta i Saffransberget för att kopiera den kilskrift som den första kungen av Persien lät hugga in om Madhi (Messias). Agha Akbar skapar ett eget språk som han använder i sin dagbok och som hans son Ismaiel många år senare försöker tyda. Läsarna får följa Agha Akbar från lite pojke och ända till hans tragiska död. När hans mor dör ung blir det hans farbror Kazem Khan som tar hand om honom och lär Agha att teckna ord. Farbrodern kommer att stå vid hans sida hela sitt liv. Eftersom Agha är dövstum är det svårt att hitta ett lämpligt arbete till honom. Som vanligt hjälper hans farbror Kazem Khan honom och hittar någon som hjälper Agha att lära sig restaurera persiska mattor och på äldre dar när han inte orkar resa runt för att restaurera längre öppnar han en egen affär.

Han gifter sig första gången med en sjuklig kvinna som dör ganska snart efter giftermålet. Senare gifter han sig med Tine, en stark och uthållig kvinna som föder Agha en son Ismaiel och tre döttrar. Det är Ismaiel och hans äventyr med sin far vi läsare sedan får följa. Ismaiel lär sig teckna ord med sin far och blir hans ständiga följeslagare genom livet.

En helt underbar bok av en av mina favoritförfattare, Kader Abdolah. Hans bok Sändebudet recenserade jag den 15 februari 2011 och finns att läsa på min blogg. Den här boken berörde mig lika mycket som Sändebudet. Författare från Iran skriver väldigt poetiskt och vackert. Att läsa om Agha Akbar och hans som Ismaiel var en fantastisk upplevelse. Romanen var mycket välskriven och fängslande rakt igenom och jag ville inte att den skulle ta slut. Det var ingen sträckläsarbok utan en bok som jag läste med stor eftertanke och det fanns mycket som sades mellan raderna. Både miljöerna och karaktärerna var fint gestaltade och innehållet handlade både om krig och om kärlek. En helt fantastisk bok. Hans första roman Huset vid moskén från 2008 har jag inte läst än, men det kommer jag snart att göra.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-24 (7) www.kristinasimar.se

Krigsbibliotekarien av Sohrab Rahimi var en lättläst men mycket innehållsrik bok om författarens 738 dagar som soldat i kriget mellan Irak och Iran under 1980-1988. Han beskriver kriget och hur litteraturen var ett sätt att ta sig igenom den jobbiga tiden som militärtjänstgöringen innebar.

http://www.smockadoll.se/

Recension av Krigsbibliotekarien av Sohrab Rahimi

Boken är utgiven på Smockadoll Förlag (2011) och innehåller 120 sidor.

Sohrab Rahimi är född och uppvuxen i Iran, men bor numera i Malmö, Sverige.

Handling: I den här faktaboken berättar Sohrab Rahimi om sina 738 dagar som soldat i kriget mellan Irak och Iran som pågick mellan september 1980 och augusti 19988. Att Sohrab Rahimi frivilligt gjorde militärtjänstgöring var för att kunna få utresetillstånd. Kriget mellan Irak och Irak startades av Saddam Hussein och var helt onödigt. Saddam ville ha en annan gränsdragning mellan länderna, men efter att kriget slutade efter åtta år hade inga ändringar av gränserna dragits. Striderna fördes med luftangrepp, kemiska vapen och ”traditionella” skyttegravstrider. En miljon människor skadades för livet eller dog, de flesta var Iranier.

Boken är uppdelad på faktadelar och dagboksanteckningar. För att orka med soldatlivet samlade Sohrab på sig böcker som han lånade ut till de andra soldaterna. ”Bröderna Karamazov” var den mest populära boken, men också modern persisk litteratur lästes. Det ordnades poesikvällar och Sohrab hade högläsning för soldaterna. Något som inte var populärt bland befälen och Sohrab Rahimin förflyttades ofta på grund av att han förmedlade litteratur. Boken tar även upp händelser om själva kriget och hur livet i strid var, saknaden efter familjen och olika minnen.

En oerhört intressant bok som berörde mig mycket om det onödiga kriget mellan Irak och Iran. Ett krig som varade i hela åtta år 1980-1988 och som Saddam Hussein startade utan någon egentlig anledning. Författaren Sohrab Rahimi berättar kort och koncis om sitt liv som soldat, både med en faktadel och som dagboksanteckningar. Trots att boken är glest skrivet och endast innehåller 120 sidor fick författaren med oerhört mycket fakta och tankar. Det var för mig en givande bok eftersom jag älskar att läsa om Mellanöstern. Även fast jag läst flera böcker om detta krig hade jag ändå stor behållning av denna bok. Den var lättläst och jag fick lära mig ännu mera om kriget och livet som soldat från ett annat perspektiv. Författaren har gestaltat de olika händelserna och miljöerna han berättar om på ett riktigt utomordentligt sätt. Jag hoppas att han skriver mera liknande böcker om sitt liv i Iran och hur han kom till Sverige.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-23 (6) www.kristinasimar.se

Hej! Dagens recension heter Ändhållplats Sverige och är skriven av Ramona Fransson. Det är en faktabok och en självbiografi om hur hennes föräldrar flydde andra världskriget och kom till Sverige. Och sedan får läsarna följa Ramona Fransson jobbiga uppväxt. En mycket sorglig men intressant sann berättelse.

http://www.anomar-forlag.se/bockeras.html

Recension av Ramona Franssons faktabok och självbiografi Ändhållplats Sverige

Boken är utgiven på Anomar Förlag AB (2011) och innehåller 287 sidor. I slutat av boken finns en bilaga med olika sorters dokument.

Ramona Fransson är född 1956 i Borås och 1967 flyttade hon till Göteborg. Hennes debut skedde med kriminalromanen Dyrbar kärlek. Numera bor Ramona Fransson på Tjörn. Under sitt yrkesverksamma liv har hon arbetat som barnflicka, kassabiträde, sjukvårdsbiträde, tv-hallåa, översättare m.m. Källa: Anomar Förlag.

Handling: Detta är en intressant och brutal faktabok och självbiografi av Ramona Fransson. Hon berättar om sin släkt som undkommit andra världskriget och lyckats ta sig till Sverige. Han har tagit del av deras liv genom olika dokument och samtal med vissa släktingar och andra personer som kände hennes släkt. Boken inleds med berättelsen om Ramonas far som var född i Polen och av judisk härkomst. Hur han kom till Sverige och bosatte sig i Borås. Därefter får vi följa Ramonas mor som var född i forna Östtyskland och var katolik. Vi får läsa hur hennes föräldrar lärde känna varandra och deras inte allt för lyckliga liv tillsammans. Sedan får vi följa Ramonas tragiska uppväxt i Borås, Sverige. Hon blev både psykiskt och fysiskt misshandlad av sin far. När hon bara var åtta år gammal utsatte faderns bästa vän henne för övergrepp. Ramona funderar mycket på hur detta kunde hända än idag, eftersom hennes pappa alltid var hemma vid dessa tillfällen. Vi får även följa Ramona genom hennes skoltid som inte heller var lycklig. Hon kände sig ofta utanför sina klasskamrater. När Ramona var femton år blev familjelivet outhärdligt och hon flydde hemifrån.

En mycket intressant men också en obehaglig sann berättelse om Ramona Franssons uppväxt. Läsarna får följa hur hennes föräldrar flydde från andra världskriget och hamnade i Borås, Sverige. Hur de träffades och när Ramona föddes. Ramona skriver med stor inlevelse om sin svåra barndom. Hur hon blev psykiskt- och fysiskt misshandlad av sin far och hur detta har påverkat henne. Hon berättar hur jobbigt det kunde vara i skolan. Ramona gestaltar både karaktärer och miljöer suveränt och jag kände stundtals en stor klump i halsen när jag läste om hur illa hon blev behandlad av sin far. Eftersom jag och Ramona är jämnåriga känner jag igen många händelser från skolans värld och de hon gjorde på sin fritid. Just kläder och hur man skulle vara för att passa in bland kompisar. Detta var en mycket givande bok att ta del av och ni som tycker om att läsa sanna berättelser med mycket dramatik i kommer säker att tycka om denna.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-13 (5) www.kristinasimarlektor.se

Hej! Nu har jag äntligen läst Johan Theorins nyaste spänningsroman Sankta psyko. En bok som denna gång inte handlar om Öland som de tre tidigare gjort. Detta är en mer psykologisk spänningsroman som håller hela vägen.

http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?PersonId=23705

Recension av Johan Theorins psykologiska spänningsroman Sankta Psyko

Boken är utgiven på W&W (2011) och innehåller 399 sidor.

Johan Theorin har hittills skrivit tre romaner i den så kallade Ölandskvartetten: Skumtimmen (2007), Nattfåk (2008) och Blodläge (2010), som alla har blivit stora kritiker- och läsarsuccéer. Han har mottagit ett antal utmärkelser för sina böcker – bland annat Svenska Deckarakademins pris och brittiska The CWA Dagger Award, ett av världens finaste deckarpriser, för såväl Skumtimmen som för Nattfåk. Källa: W&W.

Handling: Detta är en psykologisk spänningsroman som handlar om den 29-åriga Jan Hauger. Han får ett vikariat som förskolelärare på förskolan Gläntan på svenska västkusten. Gläntan är ingen vanlig förskola. Den ligger intill muren till Sankta Patricias regionalklinik, även kallad Sankta Psyko. Sankta Patricia är ett säkerhetsklassat sjukhus där psykiskt störda våldsbrottslingar tvångsvårdas. På förskolan vistas barn som har någon förälder på Sankta Patricia, för att behålla kontakten med dem.

Jan är en duktig pedagog och barnen tycker mycket om honom. Men han bär på en hemlighet, något som hände när han var nyutbildad förskolelärare. Han och en annan förskolelärare var ute i skogen med åtta pojkar från en förskola. Där Jan arbetade på avdelning Lodjuret. När de kom tillbaka var vara sju av pojkarna med. En av pojkarna var spårlöst försvunnen och det blev ett polisuppdrag och alla letade efter honom. Vad hände egentligen med pojken?

När Jan var 14 år blev han mobbad och instängd i en bastu i 46 timmar innan han blev hittad. Den traumatiska händelsen ger upphov till att han hamnar på en barnpsykiatrisk klinik. Där träffar han Alice Rami, en mycket musikalisk flicka som han blir förtjust i. Nu tror Jan att hon vistas på Sankta Patricia och han försöker göra allt för att ta sig dit för kontrollera att det ligger till så. Han tar sig genom hemliga gångar som förbinder förskolan med sjukhuset. Men det är inte helt riskfritt, i olika lokaler som finns där befinner sig ibland både personal och patienter. Ska Jan lyckas hitta Alice Rami, eller kommer något annat att hända honom?

Jag har läst Johan Theorins alla tre böcker och varit mycket förtjust i dem alla. De förgående har haft sin handling på Öland och med lite övernaturliga inslag. Den här spänningsromanen var helt annorlunda mer psykologisk, men mycket spännande. Läsarna får följa Jan Hauger i nutid när han arbetar på förskolan Gläntan parallellt med vad som hände när han arbetade på Lodjuret och den lilla pojken försvann. Kapitlen slutar alltid med en cliffhanger så jag kunde inte lägga den ifrån mig. Det var en självklar sträckläsarbok med mycket handling från början till slut. Den var lättläst och gick fort att läsa. Johan Theorin är också en författare som getaltar mycket bra. Något som är viktig för mig när jag läser böcker. En mycket givande psykologisk spänningsroman och jag ser redan fram emot hans nästa bok.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-01-11 (4) www.kristinasimarlektor.se

Hej! Idag har jag en recension av vad jag tyckte var en mycket spänande och välskriven spänningsoman Pojken i hiss 54 av Karin Alfredsson. Handlingen sker i Pakistan parallellt med Dubai.

http://www.damm.se/Bocker/Bokpresentationssida/?articleId=7345

Recension av Karin Alfredssons spänningsroman Pojken i hiss 54

Boken är utgiven på Damm Förlag (2011) och innehåller 304 sidor.

Karin Alfredsson är journalist och författare. Hon har arbetat som reporter på Aftonbladet, redaktör för Aktuellt, programledare i Kalla Fakta på TV4 och programchef på Sveriges Television m.m. Hon har också varit gästprofessor i journalistik i Umeå och journalistutbildare i flera länder. För närvarande är Karin mycket engagerad i projektet Dödsorsak: Kvinna som arbetar med att motverka våld mot kvinnor i världen. Tillsammans med Linda Forsell och Kerstin Weigl dokumenterar hon våldet i tio länder för att öppna ögonen hos allmänheten och politiker samt driva på förändringar i kvinnors situation runt om i världen. Hennes böcker om läkaren och biståndsarbetaren Ellen Elg har blivit kritikerrosade för sina engagerade ämnen. Pojken i hiss 54 är författarens femte, fristående roman i serien. Läs gärna mer på www.karinalfredsson.se Källa: Damm Förlag.

Handling: En kväll i Pakistan när fullmånen lyser vit smyger tolvåriga Zubaida ut i ökensanden. Ett schejkfölje har kommit till byn för att jaga kragtrappfågel. De har vackra jaktfalkar med sig och Zubaida vill gärna få en skymt av dem. Men innan hon hinner fram till falktältet blir hon tillfångatagen. När hon senare är på väg därifrån blir hon upptäckt – och i samma ögonblick har hennes familj förlorat sin heder. Hon blir inlåst i ett skafferi utan att förstå vad hon gjort för fel.

På väg från en övernattning i öknen blir den svenska läkaren Ellen Elgs (som bor med sin man i Dubai) chaufför uppring på sin mobiltelefon. Han är Zubaidas äldste bror och nu vill familjen att han kommer hem till Pakistan för att återupprätta familjens heder genom att skjuta sin syster. Det är något han egentligen inte vill och han drar ut på tiden samtidigt som han försöker göra upp en plan hur han ska undgå att skjuta henne. Under natten i öknen blir Ellen Elg vittne till när en man blir torterad och har bildbevis i sin kamera.

Läsarna får följa Ellen Elg och hennes familj i Dubai parallellt med Zubaidas storebror Mumtaz resa till Pakistan. Ellens make arbetar i Dubai och Ellen känner sig ensam och uttråkat av att inte kunna utföra sitt eget läkaryrke öppet i detta kvinnoförnedrande land. En dag följer Ellen med sin hushållerska Jhasmin till en lägenhet där invandrande kvinnor som blivit misshandlade och våldtagna gömmer sig. Ofta är det deras sponsorer som gjort dem illa och tagit deras pass. Ellen får helt plötslig ett meningsfullare liv genom att hjälpa dessa kvinnor med omläggningar och mediciner. Men det hon inte vet är att säkerhetspolisen vet att hon sett misshandeln i öknen och de har tankar på att kidnappa henne. Hur kommer det att gå för Ellen och Zubaida?

En mycket bra skriven spänningsroman av Karin Alfredsson. Jag som älskar att läsa om Mellanöstern tyckte om att berättelsen hade sin handling i det fattiga Pakistan och rika Dubai. Miljöerna var intressanta att läsa om och även om kontrasterna mellan Pakistan och Dubai. De fruktansvärda hedersbrotten som ofta förekommer i Pakistan är däremot obehagliga att läsa om. Även kvinnornas förnedring i Dubai känns jobbigt att ta del av. Vi som är så fria i väst. Karin Alfredsson är en författare som gestaltar mycket bra. Både när det gäller karaktärer och miljöer. Tyvärr har jag inte läst något mer av Karin Alfredsson, men denna bok gav mig mersmak. En mycket känslosam och givande spänningsroman som jag verkligen älskade att läsa.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-04 (3) www.kristinasimarlektor.se

Hej! Årets andra recension är om ett viktigt ämne. Skadebeteende hos unga tjejer. Slutstation rättspsyk av Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson. En viktig bok att läsa både för föräldrar, vårdpersonal, vårdstuderande och andra som vill ta del hur dåligt psykvården fungerar för dessa tjejer.

http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/titlar-allmanlitt/s/Slutstation-rattspsyk-ISBN-9789127132238/

Recension av Sofia Åkerman och Thérèse Erikssons rapportbok Slutstation rättspsyk

Boken är utgivnen på Natur & Kultur Förlag (2011) och innehåller 284 sidor.

Sofia Åkerman, född 1984 är sjuksköterska, men studerar idag juridik. Hon har tidigare givit ut böckerna Zebraflickan och För att överleva – om självskadebeteende.

Thérèse Eriksson, född 1982 är beteendevetare och har en fil.kand i psykologi. Båda är verksamma som föreläsare och debattörer. Källa: Natur & Kultur.

Handling: I den här rapportboken berättar författarna om några tjejer som har självskadebeteende. Hur de istället för att få vård tvingas vistas på rättspsykiatriska klinikerna i Växjö eller Sundsvall tillsammans med kriminella. Istället för den vård de skulle behöva som till exempel samtalsterapi läggs de i bälte, tvångsisoleras eller får tvångshandskar på sig. Ja, detta förekommer även att det är 2011. En av tjejerna låg med svår ångest i en isoleringscell i sex dagar utan att ha någon att prata med. Sundsvall är den sämsta av de två anstalterna. Där slarvar både läkare och annan personal med att dokumentera i patienternas journaler om vad som hänt. I Sundsvall öppnade de avdelning 98 som skulle vara för tjejer med skadebeteende och aneroxi. Men det fungerade inte heller bra eftersom de lärde sig av varandra olika metoder att skada sig. Det fanns ingen personal som var utbildad i just detta problem. Avdelningen är numera nedlagd. Både tjejerna och deras anhöriga mådde dåligt och var maktlösa inför myndigheterna. När så några journalister vände sig till bland annat ”Uppdrag granskning”, ”Debatt” och ”Kalla Fakta” fick folk upp ögonen för hur dåligt psykvården fungerar. Men det har tyvärr inte hänt särskilt mycket sedan denna bok skrevs. Vissa tjejer av de som intervjuades i boken tog självmord under tiden boken bearbetades, några har författarna inte fått tag i och de flesta mår lika dåligt även idag.

Denna bok berörde mig oerhört mycket. Ibland kändes det som om handlingen var från början av 1900-talet och inte 2000-talet. Tvångshandskarna som det finns bilder på i boken känns väldigt avlägsna. Och jag frågar mig gång på gång varför det inte finns några som har utbildning på just självskadebeteende som är ganska vanligt bland unga tjejer idag. De flesta börja skada sig så tidigt som i 14-15 årsåldern. Jag undrar också varför vid just vid den åldern. Ingen verkar ta detta stora problem på allvar. Boken var lättläst och skriven med mycket sympati för dessa tjejer. Författarna har lyckats belysa dessa problem på ett utmärkt sätt. Tänk om det kunde bli en ordentlig debatt om hur dåligt den psykiatriska vården fungerar idag trots att vi nu lever på 2000-talet. Detta är en mycket viktig bok att ta del av, både för föräldrar och olika vårdpersonal. I slutet av boken finns ordentliga källanteckningar och en litteraturlista.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-03 (2) www.kristinasimarlektor.se

Hej och GOTT NYTT ÅR. Hoppas 2012 blir ett bra år både personligt och läsligt. Detta är årets första recension. Jag gav mig själv ledigt under julhelgen, men har en hög med böcker som jag ska skriva recensioner på. Sedan ligger jag efter med många böcker som jag ska recensera i första hand. Får jag böcker från förlag tar jag  dem med men jag kommer inte att själv beställa så många förrän alla jag har hemma är färdiglästa. Idag blir det en bok som heter Diabetikern av Alexander Motturi. En bok som i stort sätt enbart handlar om mannen utan namn och hur han upplever sin diabetes.

http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2011/Host/motturi_aleksander-diabetikern-inbunden/

Recension av Alexander Motturis roman Diabetikern

Boken är utgiven på Norstedts Förlag (2011) och innehåller 229 sidor.

Alexander Motturi är född 1970, han har bland annat översatt och avhandlat Wittgenstein, skrivit dramatik samt är författare till den uppmärksammade boken Etnotism där ett nytt begrepp för rasismens metamorfos analyseras. Diabetikern är hans romandebut. Källa: Norstedts.

Handling: Den unge mannen som är namnlös berättar i jagform. I denna roman får läsarna honom första gången när han sitter på en vårdcentral i Göteborg. Där får han besked att han drabbats av en kronisk och obotlig sjukdom - Diabetes mellitus typ 1. Den sort man får som ung. Istället för att bli bedrövad och ledsen över att han drabbats av en allvarlig och obotlig sjukdom, blir han förälskad i sin diagnos. Helt plötsligt är han någon. Inte den intetsägande killen med ett grått liv och ett trist arbete på ett kontor. Han tar reda på allt om sin sjukdom och vårdcentralen och apoteken blir lite av hans andra hem. Han berättar om sprutorna han får, tabletterna, kost- och motionsråd med mera. Mannens flickvän Natacha som har ett intressant arbete inom konstvärlden börjar bry sig om honom på ett helt annat sätt. Frågar honom att han tagit sin medicin eller ser till att han äter när han ska. Tillslut får mannen nog, det blir lite för mycket runt omkring honom. När Natacha får ett intressant uppdrag i New York följer mannen med. Där får han ingen uppmärksamhet alls för sin sjukdom. Ingen bryr sig om att han tar sin spruta mitt på gatan. Det känns inte heller bra, när ingen bryr sig, så han söker kontakt med andra som har samma sjukdom. Därför känns det bra när det är dags att återvända till Sverige. Där får han den uppmärksamhet han egentligen vill ha.

En rak och saklig roman om vad det innebär att ha diabetes. Berättarrösten är ganska trist och håller samma stil rakt igenom. Jag kände mig lite trött på att läsa de alltför detaljerade beskrivningarna om sjukdomen och dess hjälpmedel som upprepades hela tiden. Däremot kan boken vara av stort intresse för den som fått diagnosen Diabetes mellitus, eller för någon som har en vän eller nära anhörig som har sjukdomen. Då får man veta en hel del vad man bör tänka på. Och vi andra som inte har diabetes kan känna igen tecken på hur kroppen reagerar om man fått sjukdomen och man behöver söka läkare.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-01-02 (1) www.kristinasimarlektor.se