Abrahams barns julkrubba

17 dec kl 13:31, 2011

Skrivet av kristenopinion under kategorin Religion/Samhälle | 11 Kommentarer | Permalink

Carina Cummings, präst i Växjö Maria församling, brinner för att utveckla religionsdialogen i Växjö,

kan man läsa på stiftssidan i Kyrkans Tidning nr 50/2011. Därför berättar hon om "Abrahams barns julkrubba" för intresserade skolklasser. Vad är då "Abrahams barns julkrubba"? frågar sig den undrande. Jo, den

ser ut nästan som den brukar, men det finns ett par saker som inte brukar finnas där. En dadelpalm och ett litet vattenfall.

Enligt Koranen födde Maria sin son under en dadelpalm och Gud såg till att hon hade dadlar att äta och vatten att dricka.

- Muslimer tror inte att Jesus är Guds son, utan en stor profet. Det är okej att tro på olika saker, säger Carina Cummings till barnen.

Men vänta nu. Hur blev det med sanningsfrågan här? Både Bibeln och Koranen kan näppeligen ha rätt: antingen föddes Jesus som evangelisten Lukas berättar det eller så föddes han under en dadelpalm som Koranen säger. I vilket fall som helst kan det knappast vara prästen Carina Cummings uppgift att berätta Koranens version för barnen. Om vem Jesus är säger Cummings dessutom att "det är okej att tro på olika saker". Jovisst, det är klart. I vårt samhälle finns mängder med trosuppfattningar, och det är förvisso helt okej. Inget konstigt med det.

Men kyrkan - och därmed prästen Carina - kan knappast med bibehållen integritet göra detta förhållande till ett slags smörgåsbordsteologi. Kyrkans bekännelse är att Jesus är Guds Son. Där skiljer vi oss från islam, judendom, buddhism och ateistiska åskådningar. Och det är ingen liten skillnad. Det är kyrkans bekännelse vi ska bekänna, vid krubbvisningar och i alla andra sammanhang, i såväl invandrartäta som icke invandrartäta områden. Det är liksom vårt uppdrag. Att inte göra det är inte okej.

Christer Hugo

« Påtvingad intimitet? | Hem | Sluggerstil i kyrkli... »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/kristenopinion/entry/abrahams_barns_julkrubba

Kommentarer:

Eller så föddes Jesus på ett annat sätt.
Bibeln kan inte läsas som en historisk ögonvittnesskildring. Då spricker den.

Huruvida det finns en dadelpalm där eller inte ändrar inte det faktum att Jesus föddes - det är DET som är det viktiga.

Skrivet av P-A Rudberg den 17 december, 2011 kl. 16:38 #

"Men vänta nu. Hur blev det med sanningsfrågan här? Både Bibeln och Koranen kan näppeligen ha rätt:"

Några sådana överenstämmelseteorier kan inte baseras på gamla böcker. Som mycket riktigt P-A påpekade: Bibeln kan inte läsas som en historisk ögonvittnes-skildring.Då spricker det.

Det vore som om jag sade att: Endera är "Den gamle och havet" sann, eller så är "Moby Dick" sann för att både "Den gamle och havet" och Moby Dick kan näppeligen ha rätt. Men, båda är bara böcker, och kan inte läsas som ögonvittnesskildringar.

Skrivet av Christer den 18 december, 2011 kl. 13:42 #

P-A Rudberg och Christer! Självklart ska man inte läsa Bibelns berättelser som reportage eller ögonvittnesskildringar i modern mening. Men inte heller - om man är kristen kyrka - som sagor eller skönlitterär fiktion, där det blir oviktigt om det verkligen var så att Maria födde sitt barn i ett stall eller under en dadelpalm. En poäng med t ex Lukas framställning av julevangeliet är ju att historiskt förankra det som händer i Betlehem. Sker inte inkarnationen just in i vår verklighet, vår historia, då blir frågan vad som är meningen med den. Då hamnar allt på något slags evigt mytologiskt plan och Gud blir lika fjärran som tidigare. Och än en gång: För den kristna kyrkan är det självfallet den bibliska traditionen som ska föras fram, inte konkurrerande traditioner. För övrigt står vi oss, tycker jag, dessutom rätt bra i konkurrensen: julevangeliet ligger bra mycket närmare i tiden till själva händelsen än vad Koranen gör.

Skrivet av Christer Hugo den 18 december, 2011 kl. 15:07 #

Var det verkligen så hon menade tor du?
Som kristen kan det verkligen inte vara
ok att tro på olika saker! Men kan det
inte vara OK att Muslimer tror på sitt
sätt o s v?

Hon menade nog inte att det är OK för
Kristna att tro på olika saker utan att
det är ok att andra religioner tror på
sitt sätt.

Skrivet av parlez-no-angle den 18 december, 2011 kl. 15:18 #

Självklart förstår jag Christer att den kristna kyrkans uppgift är att föra fram den bibliska traditionen. Något annat vore ju en smula absurt, om den kristna kyrkan skulle börja föra fram konkurrerande traditioner.
Men om inte Bibelns berättelser ska läsas som reportage eller ögonvittnesskildringar i modern mening. Och inte heller som sagor eller skönlitterär fiktion, där det blir oviktigt om det verkligen var så att Maria födde sitt barn i ett stall eller under en dadelpalm. I vilken mening tänker du då att Bibelns berättelser och ögonvittnesskildringar ska läsas?
Du skriver att en av poängen med Lukas evangelium är att historiskt förankra det som hände i Betlehem, och då är du där igen, genom att försiktigt smugit dig tillbaka till att betrakta Bibelns berättelser som en ren överenstämmelseteori, en historisk ögonvittnesskildring mellan en historisk berättelse och en sanning, där sanningen av denna framställning är riktig endast huruvida den förbinder sig till en verklighet; dvs huruvida den beskriver exakt den verkligheten.
Har du annars något annat förslag på i vilken mening Bibelns berättelser ska läsas om inte som rena reportage eller ögonvittnesskildringar? För i slutändan måste du ju i någon mening betrakta Lukas framställning av julevangeliet som något som historiskt verkligen har hänt. Annars får man väl betrakta den som någon form av högre sanning, Guds sanning, som inte kan nås annat än i den andliga världen. Men då kan det bli svårt att klara den sköra balansgången mellan verklighet och detta något slags eviga mytologiska planet.

Skrivet av Christer den 18 december, 2011 kl. 18:35 #

Vi har ju i evangelierna två berättelser om Jesu födelse, som skiljer sig en del åt (Luk och Matt). Genom att de står där tillsammans ger de rimligen en antydan om att vi inte vet så mycket om detaljerna, kanske. De är dock 600 år äldre än koranens version, som därför knappast kan vara en källa som tillför någon kunskap alls om vi inte tror på dess gudomliga inspiration - vilket vi kristna inte gör. Mer avgörande är dock att anledningen till båda evangelieversionerna är den tidiga kyrkans erfarenhet av Kristi död och uppståndelse. Utan denna omvälvande insikt, hade ingen bemödat sig om att skriva ner några skildringar av Jesu födelse, än mindre bevarat dem till eftervärlden. Utan korsets skugga och ljuset från uppståndelsens grav blir allt tal om jungfrufödelse i krubba - eller under dadelpalm - tomma och meningslösa fantasier. Det är i gravens ljus som Guds människoblivande i Jesus Kristus blir möjligt att tro på och därför Betlehems under blir värt att skildra. Där är den avgrundsdjupa skillnaden mellan bibel och koran. Och just den skillnaden, som pratet om Abrahams barn (dem han kan uppväcka ur dessa stenar?!) blir undanskymt.

Skrivet av T. Axelson den 18 december, 2011 kl. 21:30 #

"Men vänta nu. Hur blev det med sanningsfrågan här? Både Bibeln och Koranen kan näppeligen ha rätt: antingen föddes Jesus som evangelisten Lukas berättar det eller så föddes han under en dadelpalm som Koranen säger."

Andra alternativ finns, t.ex. att ingen av de två beskrivningarna stämmer.

Med vänliga julhälsningar / LPA

Skrivet av Lars Petter Alexander den 20 december, 2011 kl. 11:14 #

Det som stör mig är oärligheten bakom präst Carinas uttalande: "Det är okej att tro på olika saker". För att påpeka det uppenbara, vi lever i en demokrati med religionsfrihet. Vad uttalandet egentligen verkar vilja insinuera är att det egentligen inte spelar roll vad man tror. Vad gör hon då som präst i Svenska kyrkan? Är det inte lika okej att vara imam....nej, vänta :-)

Idiotin och relativismen - ibland undrar man vad som kommer först.

Skrivet av Anders den 21 december, 2011 kl. 22:23 #

Anders: Vilken betydelse lägger du i begreppet relativism i detta sammanhang?

Med vänliga hälsningar / LPA

Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 22 december, 2011 kl. 10:19 #

Min tro på Gud faller inte på huruvida Jesus föddes under en dadelpalm eller i ett stall... Inte faller den heller på huruvida Jesus uppstod eller inte...
För mig är Gud och jag ett. Jag kan aldrig gå ur hans fält. Jag får vara ett barn likt det som Jesus en gång lyfte fram. Min uppgift är att bli medveten om Guds närvaro.

Jag tror att Jesus var Guds son - men var det verkligen meningen att vi skulle gå med silver kors runt halsen? Det finns många som idag bär "kors" - fråga dem vad det innebär. Fråga dem som kämpar för sin överlevnad mot försäkringskassa och a-kassa, de som blir dömda av pressen, dömda av sina arbetskompisar... inte har pengar till julklappar... inte har ett hem...

Man kan teologiskt plocka in mig i olika kategorier av tolkningar, för mig är inte ens det viktigt eftersom det sätter fokus på mig och inte på en helig Gud.

Så kommer vi till dagens barn. Gör vackra högtider, vackra blommor, vackra platser, stämningsfulla sånger. Barn får inte det någon annan stans ifrån. Barn tror som sina föräldrar. Det är först i tonåren som de blir kritiska och ifrågasätter. Jag ser avslutningar i kyrkan som studiebesök. Idag med den avkristning vi har så förstår jag inte varför folk överhuvudtaget bryr sig om att skolavslutningen är i en kyrka.(Det intressanta är att samma föräldrar sedan kan låta sina barn sitta timvis framför en dator och skjuta ihjäl folk... eller som många tjejer gör - chattar med en massa folk via internet och bygger upp en egen tro.)

För barn är det som är vackert likt en bön.

Tänk hur vackert det är i kyrkan med alla blommor när någon dör. Måste någon dö innan vi ger barn dessa vackra upplevelser?
Vackra upplevelser berör människan på djupet och det är därifrån hon sedan, allt eftersom hon växer upp, kan skapa sin egen tro.

Allt gott till er!

Skrivet av livluftsfri den 23 december, 2011 kl. 23:28 #

SEGLORA TANKESMEDJA - en orimlighet!
Kan verkligen stiftet stötta ekonomiskt,
och kollekter bidraga till detta tjafs?
De som där uttalar sig, må väl göra det
utan ersättning, i synnerhet eftersom det
gäller helt privata, och för många av oss
okyrkliga synpunkter. Och så en "nybörjar
präst" såsom auktoritet, både där och i
många officiella sammanhang. Jag skäms
över att tillhöra samma kyrka.16

Skrivet av Sven Andersson den 18 februari, 2012 kl. 18:06 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten