kristen opinion

Av Johanna Andersson

Måndagen den 15 oktober 2012 fanns ovanligt stor anledning att öppna champagneflaskorna och fira rejält, även om det var en vanlig gråmulen oktoberarbetsdag. Anledningen var förstås domstolsbeslutet att Franz Kafkas manuskript, som legat nedpackade i bankvalv i Zürich och Tel Aviv i årtionden, nu ska överlämnas till Israels nationalbibliotek. Biblioteket har förbundit sig att skanna in manuskripten och lägga ut dem på nätet så alla kan läsa. Dessutom har man lovat att detta ska ske inom en inte allt för avlägsen framtid.

Bakgrunden är en ovanligt utdragen och trist arvstvist. Inför sin död 1924 gav Franz Kafka sin vän Max Brod  i uppdrag att bränna alla manuskript. Brod vägrade och smugglade 1939 med sig Kafkas efterlämnade papper till Israel. Han testamenterade dem tillsammans med hela sin litterära kvarlåtenskap till sin sekreterare Esther Hoffe när han dog 1968. Hon sålde sedan delar av Kafkas manuskript, bland andra det till Processen på auktion i London för 1.98 miljoner dollar 1988. Hoffe dog 2007 och testamenterade resten av det litterära arvet efter Brod till sina döttrar. Döttrarna har hävdat att manuskripten var en gåva till deras mor och att de därmed var legitima arvingar. De påstås vara uppbackade i denna affär av det tyska litteraturarkivet i Marbach, som själva önskat köpa manuskripten.

Att frågan lösts som en arvstvist av familjerätten i Tel Aviv rymmer naturligtvis en slags humor. Men domstolen menar att Brods intentioner i sitt testamente var att hans litterära kvarlåtenskaper skulle göras tillgängliga för alla. Detta omfattar också Kafkas manuskript. Israels nationalbibliotek har uttryckt önskemål om att de originaltexter av Kafka som Hoffe hunnit sälja ska lämnas tillbaka så att allt finns samlat på ett ställe och kan göras tillgängligt för forskning och en intresserad allmänhet.

Hoffes döttrar kommer enligt uppgift att överklaga domen. Vad det tyska litteraturarkivet säger om saken är i dagsläget oklart. Alla vill ha manuskripten. Och Kafka ville som sagt att de skulle brännas.

Men några kritiska röster kan urskiljas i glädjekören. En intressant artikel i The Guardian avslutas med följande citat av författaren Will Self: 

"There's enough of what Milan Kundera terms 'Kafkaology' about as it is: seldom has a writer been as profitlessly anatomised – and that largely as a function of writings other than his fiction – as Kafka. This evolution will surely result only in more of this: more unread and unreadable doctoral theses, more bowdlerised applications of this or that critical theory to the Kafka corpus," he said. "Brod himself was intent on canonising Kafka as a Zionist saint, and the Israeli state holding the papers ensures that this falsification will continue apace – still, it matters not, the works are out there in all their contrariety, sparking different and heterodox sensations as legion as their readers."