kristen opinion

 AV ANNIKA BORG

Det sker en del i kyrksverige kan man konstatera om man gör ett svep över händelser och nyheter. kristen opinion noterar att det nu verkar vara så att tanken på kyrkan som i första hand en välfärdsaktör har dammats av och återanvänds här och där. Även i biskopskollegiet. Kyrkan ska således vara en del av samhällets omsorgsarena och bidra med sådant som väl en och annan skattebetalare och kyrkoavgiftsbetalare trodde att man redan betalat för så att säga, såsom dagis t ex. 

Drar mig till minnes en församling jag hade kontakt med för många år sedan. Kommunen hade lagt ned fritidsgården och nu hade någon kommit på att kyrkan kunde starta fritids istället. Idén väckte starkt bifall hos många: nu fick kyrkan en uppgift och togs i anspråk. Men en diakon och en musiker konstaterade torrt och sakligt: kyrkan ska inte driva fritids, om samhället lägger ned och försämrar för ungdomarna ska vi sittstrejka med de kommunala fritidsledarna istället. To the point och ett evangeliskt perspektiv om man säger så.

I sin iver att vara behövd ska inte kyrkan agera "städgumma", utan se djupare än och bortom det egna behovet av bekräftelse och av att vara behövd. Man får väl helt enkelt lita på att man har ett budskap som behövs. Fast det är ju i och för sig ett för salt budskap för många. Inte minst förra årets s k identitetsdebatt visade ju att det var mer kontroversiellt än man trodde var möjligt. Det egna budskapet alltså (när det inte handlar om politik och välfärdsaktörsidentitet).

Parallellt med detta sker försök att lyfta kärnfrågorna om budskap och uppgift nu när Svenska kyrkan ska stöpas om.  Ifall strukturutredningens förslag ges bifall i kyrkomötet vill säga (om inte så är miraklens tid inte förbi, även det ett evangelium för övrigt). Hur man än vänder och vrider på förslaget så är det på det viset att man skrotar församlingarna i den mening vi hitills känt dem genom historien. En patentlösning für alle alltså. Helt på tvärs mot andra tankar om vikten av det lokala och om människors engagemang och kyrkans omistliga kontaktytor med människor som kan få inflytande på ort och ställe. Läser man utredningen begriper man faktiskt knappt att det alls är en KYRKA det handlar om. En kollega i bloggosfären skrev nyligen att strukturutredningen kanske slår sönder tillräckligt mycket så att en ny väckelse blir möjlig. Det låter onekligen spännande. Kanske är det också helt sant. Ja, även till och med troligt, vid närmare eftertanke.

Annat sker också, på tal om väckelse. Pingstkyrkan har haft en Europakonferens och mission har stått i centrum, vet tidningen Dagen att berätta. Samma EU som precis fått fredspris betecknas av pastor Anders Ekstedt som "en mörk och oevangeliserad" världsdel. Hoppla. Det var salta ord och inga söta visor. Missionsutmaningen är Europa, "muslimvärlden" (sade han verkligen så?) och "hela den katolska delen".  Man  drog ett hundratal deltagare med talare från Bulgarien ( Stella Prosén) och Ungern (Csaba Ungvari). Människor behöver födas på nytt och möta Jesus. Säger man alltså rakt ut och utan darr på manschetten tycks det.

Var ska allt det här sluta? En sak är i alla fall säker: spänannde är det.