Hur blev det här då? Om steriliseringar och könsbyten

10 apr kl 13:42, 2012

Skrivet av kristenopinion under kategorin Samhälle | 3 Kommentarer | Permalink

Nyligen skrev professorn och läkaren Marc Bygdeman en artikel om steriliseringar, rättigheter och könsbyten på DN-debatt (länk HÄR). Rubriken är tillspetsad - "En man som bytt kön till kvinna ska inte kunna bli far" -  och därför har självfallet en del uppfattat det som att Bygdeman vänder sig mot könsbyten eller avvisar människors barnlängtan.

kristen opinion ställer sig dock efter att ha läst artikeln frågan om vad samhällsdebatten om steriliseringar och könsbyten egentligen handlat om. Inte verkar det ha varit fakta som bildat utgångspunkten i alla fall.

En person som genomgår ett könsbyte (med hormonbehandlingar och operationer) blir steril. Det är alltså den enskildas egna val i sig som får den konsekvensen. I debatten har detta istället framställts som kränkande och respektlösa steriliseringskrav från samhällets sida, och som mer eller mindre statligt våld.

Bygdeman har själv utfört operationer vid könsbyten, han har stått på kvinnors sidor vad gäller preventivmedel och aborter, så att anklaga honom för att diskriminera eller ha en dålig människosyn missar så att säga målet. En och annan gör dock det ändå, givetvis. 

Bygdeman påpekar att debatten borde handla om vilka regler som ska finnas för att få byta personnummer, och på så sätt juridiskt byta kön från man till kvinna, eller tvärtom. Bygdeman skriver:

Hittills har Socialstyrelsens Rättsliga råd beslutat om både könskorrigerande kirurgi och byte av personnummer och praxis har varit - även om lagen inte kräver det - att könskorrigerande ingrepp varit en förutsättning för byte av personnummer. I Socialstyrelsens utredning föreslår man en uppdelning så att Rättsliga rådet beslutar om könskorrigerande ingrepp medan beslut om könstillhörighet (byte av personnummer) flyttas till Avdelningen för regler och tillstånd.

Således är det inte "tvångsteriliseringar" - ett begrepp som ger associationer till de övergrepp som skett genom historien - saken handlar om, utan om att rättigheter vad gäller att byta personnummer, rätten att få sina ägg eller spermier nedfrusna innan det frivilligt valda könskorrigerande ingreppet för att sedan ha rätten att bli förälder med hjälp av dessa och andra medicinska insatser. Samt, det som är kärnan: rätten att slippa könskorrigerande ingrepp som krav för att få byta personnummer och därmed juridiskt kön. Bygdeman:

Jag har under många år träffat och opererat transsexuella personer och kan förstå att en ung transexuell person kan önska att få byta personnummer och leva i det andra könet utan att först ta ställning till genomgripande kirurgiska ingrepp, men det måste finnas klara och likformiga regler. Det är även viktigt att det finns en acceptans bland en bred allmänhet för detta. Därför vore det av stort värde om Socialstyrelsen klargör vilka regler som skall gälla och att dessa blir föremål för en bred diskussion.

RFSU och RFSL svarar (länk HÄR) och fortsätter dock i sin artikel att använda ordet "tvångssteriliseringar". Och skriver:

Vi anser tvärtom att det är den nu rådande situationen som inte är rimlig. Vi har en lag som ställer tvingande krav på sterilisering för att människor ska kunna få ett ID-kort som stämmer med den könsroll de lever i. Det är inte fungerande. Inte i ett rättssamhälle, inte år 2012.

ID-kortet ska stämma med "den könsroll man lever i", en identitet man kan bytas flera gånger under ett liv. Det må så vara. Man vill alltså ha möjlighet att få pröva en ny könsidentitet, få byta personnummer till det som passar denna nya könsidentitet utan att som idag behöva göra könskorrigerande ingrepp och behandlingar samt att få möjlighet att säkra en framtida graviditet utifrån den medfödda biologiska könstillhörigheten. Detta är en fråga om mänskliga rättigheter, menar RFSU och RFSL.

Debatten har onekligen blivit en aning rörig, kryddad med starka ord.

Professor Gunnar Kratz är också en av debattörerna i frågan (läs HÄR). Han ger Bygdeman rätt i att diskussionen kommit att fokusera fel genom att många trott att vi ska ha "skäggiga män som skall springa runt med gravida magar." (Man blir ju som sagt steril genom valet att göra en könskorrigering.)

En viktig poäng Kratz har är att transsexuella självklart ska ha samma rättigheter som andra i samhället.

Och det är ju precis det debatten borde ha handlat om istället för att bilder av tvångssteriliseringar målas upp. Vilka rättigheter har vi och vilka krav kan vi ställa på samhället?

Bygdeman ville väcka frågorna om likformiga regler och rimliga rättigheter. Den debatten är angelägen i såväl denna fråga som i andra.

Från skilda håll vill man alltså att staten ska anamma och säkerställa som rättighet den queerteoretiska uppfattningen att kön är något frikopplat från vår biologi och istället handlar om en siffra i våra personnummer. Nog hade det förtjänat en diskussion? 

KD och ärkebiskopen har nyligen bytt åsikt har vi kunnat läsa. Men man undrar ju vilken frågan egentligen varit för dem. Reglerna för byten av personnummer, synsätt på könsidentiteter?

Annika Borg 

 

« Måndag med Franz K.... | Hem | RFSL-myndigheten »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/kristenopinion/entry/hur_blev_det_här_då2

Kommentarer:

det finns idag två siffror jämn för kvinnor och ojämn för män men samhället har utvecklats och det har uppkommit transexuella oc transvestiter och de vill ha sin identitet faställd enligt lag och fakta kvarstår de är varken kvinnor eller män utan transpersoner och det bör därför läggas till en siffra i deras personnummer jämn för transexuell och ojämn för transvestit med den nuvarande fjärde siffran intakt vilken förklarar deras ursprung och fastställer deras lön.
Det innebär att transpersoner utan ingrepp får sitt personnummer ändrat till fem siffror där den sista är ojämn men kan ändras vid ett senare ingrepp.
Vad det gäller barnafödande anser jag att de som kan ta hand om ett barn också ska få det och sedan är det socialens uppdrag att utreda lämpligheten som kan svikta på ekonomi eller festvanor men inte ska påverkas av t.e.x mobbningsrisk för det är inte deras fel utan mobbarens och vi kan inte ha ett samhälle som viker för hot.
Sammanfattningsvis vill jag säga att de jag skriver om är transpersoner och bör behandlas som sådana både vad det gäller personnummer och egna omklädningsrum,samhället måste bygga för att ge alla plats i det för alla finns

Skrivet av Handlarn72 den 19 april, 2012 kl. 17:09 #

Att hormonbehandlingen i sig gör en infertil är ju förvisso sant. Men t.ex. om en transman avstår hormonbehandling ett tag (utan att han nödvändigtvis börjar uppfattas som kvinna igen) kan han bli gravid för att sedan återuppta behandlingen när barnet fötts.

Ett ständigt återkommande argument är ju att en könskorrigering är fullt "frivillig".

Läs självmordsstatistiken, tänk igen och tro inte att du kan uttala dig om transpersoners intressen. Sterilisering som förutsättning för att få leva ett drägligt liv och må bra (vilket man givetvis ändå inte får om man absolut inte vill leva barnlöst) är inget annat en ett statligt övergrepp.

Att folk ens har en åsikt om vad andra ska göra med sina kroppar är sinnessjukt. Så du som så angeläget lyfter denna fråga, vad angår mina äggstockar dig?

Skrivet av Nattdjur den 10 juni, 2012 kl. 11:53 #

Nattdjur, i inlägget vill jag utröna vad debatten handlar om och hur orden används. Jag tycker att läkarnas diskussion är intressant och mångas uppfattning om ingreppen har nog varit ganska oklara. Dina äggstockar angår inte mig, men vilka krav jag, du och andra kan ställa på samhället och hur diskussionerna om detta förs både angår och intresserar mig. /Annika

Skrivet av kristen opinion den 10 juni, 2012 kl. 12:08 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten