kristen opinion anser

11 aug kl 15:26, 2012

Skrivet av kristenopinion under kategorin Religion/Samhälle | 1 Kommentarer | Permalink

  Vad håller Marcus Birro på med undrar kristen opinion. I tidningen Dagen lanserade han nyligen tanken på att starta ett nytt kristet parti. Solidaritet, empati, poesi, varsamhet, innerlighet och verklighetsförankring finns nämligen enbart åt vänster, anser Birro: "Denna ständiga perversion och längtan efter att rasa ned i Moderatravinen. Det är lång klättring upp därifrån. Från högerns gruva kommer bara stanken av egoism." Det är tydligen i den gruvan KD också finns enligt Birro. Men Birro borde se upp med den där människosynen. För vissa kan det kanske komma som en överraskning, men även moderater är människor och omfattas av nåden. (Och faktiskt också kristdemokrater.) För övrigt är det väl inte mer politisering av trosfrågor som behövs, utan mindre. Birros uttalanden om själva tron blir också de mer och mer svart-vita: "När jag ber Gud om att bli lycklig så blir jag det", skrev han nyligen. En inte helt lätt teologisk hållning, milt uttryckt. Fler nyanser och färre utspel vore välgörande.

 To the point på Humanistbloggen om omskärelse, ta del av detta beslutschema: humanistbloggen.blogspot.se/2012/08/omskarelse-ett-beslutsschema.html

« Religionsmonolog | Hem | KG Hammar förenklar »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/kristenopinion/entry/kristen_opinion_anser2

Kommentarer:

Ni i ”kristen opinion anser” mycket och det är ju demokratiskt och bra, men kanske inte alltid det bästa i dagens politiska eller andliga situation. Marcus Birro ”inser” däremot det väsentliga, och närmar sig då det
nödvändiga och bästa. Han förklarar djärvt och modigt sin kristna tro
mitt i vardagen, och att det är bråttom med förändringen inför politikens,
kapitalismens och samhällsandans förfall. Hans insikt ligger närmare till
det Jesus säger enligt Markus 2:15:”Tiden är inne, Guds rike är nära.
Omvänd er och tro på budskapet.”

Så jag tror, att det inte är färre utspel som behövs som ni anser, utan att
äntligen göra det avgörande utspelet som visar på dubbelheten i tidens
skeende. Där politik och andlighet splittras upp och skenar i två olika,
tydliga riktningar. Alltså viss likhet med den italienska filmares insikt
som i Fredrik Lindströms program om Sverige som ”Världens modernaste land”,
såg Sverige som ”paradiso et inferno”.

I landet Sverige år 2012 är det då välbehövligt, att etablerade kristna
äntligen börjar lätta på sina teologiska filter med dess spetsfundiga
akademiska nyanser, och börjar närma sig oss nedtryckta gräsrotskristna.
Och bättre hjälper oss med att försöka förstå skeendet. Där tidens
inriktning dels synes gå inåt i 2000-talets postmoderna vändpunktstid, mot
det kvinnliga, psykologiska, religiösa och andliga. Och dels expanderar utåt
mot motsatsen, och fortsätter i modernitetens mammonsamhällen bort i en
alltmer global, kommersialistisk inriktning.

Skrivet av Rolf Ahlqvist den 14 augusti, 2012 kl. 14:27 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten