kristen opinion

Franz Kafka var jurist. Studierna förefaller ha varit krävande. Exempelvis fick han efter en tentamen i romersk rätt åka till ett vilohem utanför Dresden i två veckor för att återhämta sig. Då var han 21 år och fortfarande fullt fysiskt frisk. Det var inte enda gången en tentamen krävde vilohemsvistelse efteråt.

När han senare fick tjänst och började arbeta hindrade detta honom från att skriva. Ofta möter man uppfattningen att Kafka satt bunden vid sitt kontor om dagarna, tyngd av meningslösa sysslor i en allt mer sönderfallande kejserlig byråkrati. Arbetet tvingade honom att använda nätterna till sitt författarskap, vilket ledde sömnbrist, ohälsa och nedstämdhet. Känd är den dagbokskommentar där han klagar över att barndomens besök i synagogan var långtråkiga: ”Det var som om helvetet ordnat en förhandstitt på min kommande kontorskarriär.” Kafkas skildringar av människans tillkortakommanden inför obegripliga lagar har säkert bidragit till bilden av honom som en plågad tjänsteman, vars konstnärskap kraftigt beskars av att han hade så kort tid att ägna det.

Mindre känt är att Kafka faktiskt var en ganska framstående försäkringsjurist. Han talade både tyska och tjeckiska och var uppskattad för sin noggrannhet och begåvning. Han gjorde en god karriär på halvstatliga försäkringsbolaget Arbeiter-Unfall-Versicherungs-Anstalt für das Königreich Böhmen. Kafka kom att göra viktiga insatser för att förebygga arbetsolyckor. I ett brev till vännen Max Brod klagar han: ”Inom mina fyra distrikt – vid sidan om allt annat arbete – ramlar folk ner från byggnadsställningar ner i maskiner som om alla vore berusade, alla bräder tippar över, alla fördämningar brister, alla stegar glider och allt man sätter upp ramlar ner och det man lägger ner sätter krokben för någon.”

Kafka bidrog till att införa olika obligatoriska skydd inom byggnads – och timmerindustrin. Hans tekniska kunskaper kommer bland annat till uttryck i den utförligt beskrivna tortyrmaskinen i I straffkolonien. Han påverkades av sina kontakter med människor som drabbats av skador och olyckor. Det finns omvittnat hur han i smyg hjälpte skadade arbetare som behandlades omilt av byråkratin. Så småningom tilltog desperationen över att tiden till det egna skrivandet inte räckte till. Det resulterade i att medkänslan och engagemanget övergick i leda och likgiltighet.

Kafka betraktade skrivandet som ett närmast heligt kall. Han försökte därför strikt att hålla isär arbete och skrivande. Ändå kom han att själv skriva en rad rapporter och artiklar inom ramen för arbetet på försäkringsbolaget. Vissa av årsrapporterna lär vittna omisskännligt om vem som har författat dem. En av Kafkas överordnade uttryckte sig mycket uppskattande om hans sätt att skriva och konstaterar en ”exceptionell förmåga att konceptualisera” och summera komplicerade ämnen på en enkel och tydlig prosa. Och så kan man naturligtvis också beskriva Franz Kafkas författarskap.

Johanna Andersson 

Mer att läsa om Franz Kafkas arbete som försäkringsjurist finns hos Gerhard Strejcek: Franz Kafka und die Unfallversicherung. Grenzgänger des Rechts und der Weltliteratur. (WUV Universitätsverlag, Wien)