Johanna Andersson
För några dagar sedan fördes en intressant diskussion på Facebook. Bakgrunden var att en kyrkoherde som skulle viga ett äldre par i samband med detta tillkännagav sin bestämda avsikt att vägra läsa bibelordet om att en man ska lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru (Matt 19.5). Detta bibelord är obligatorisk läsning vid vigsel i Svenska kyrkan, men bibelordsvägrandet renderade en hel del ”gillatryckningar” från kollegor på Facebook.
En del av oss ifrågasatte detta, främst av två skäl. Det ena handlar om bibelsynen. kristen opinion brukar inte förespråka de mest vildsinta långsöktheterna när det gäller att avtvinga en text intressanta nytolkningar. Men det överraskar att just den här texten uppenbarligen uppfattas så fundamentalistiskt. Den har väl något vidare giltighet än att enbart omfatta unga män som flyttar hemifrån i samband med att de gifter sig? Utan att göra allt för stort våld på texten kan man väl tolka ”far och mor” som representanter för den typ av beroende och bindningar vi kan behöva bryta upp ifrån för att gå in i en äktenskaplig gemenskap. Inte minst är väl detta en viktig fråga för ett äldre par som kanske hunnit skaffa många ”fäder och mödrar” som det kan finnas anledning att lämna när de nu gifter sig. En av kommentatorerna på Facebook menade att verkligheten gäller före kartan. Här undrar jag om man inte underskattar kartan en aning.
Den andra frågan handlar förstås om vad vi överhuvudtaget ska ha en handbok till. Detta är relevant inte minst i dessa dagar när ett nytt handboksförslag diskuteras flitigt i kyrkan. Varför lägga tid och pengar på en gemensam ordning om den ändå inte gäller? Handboken rymmer redan en stor mängd valfria moment och alternativ. Dessa ser inte ut att bli färre med det nya handboksförslaget. Om de få obligatoriska momenten också i praktiken är valfria blir det inte mycket gemensam ordning kvar.
Missa inte Churchmill ! Nils Olof Ericsson, kyrkopolitiskt aktiv i Göteborg och tidigare verksam vid Sveriges ambassad i Beijing skriver om vikten av att ta upp "känsliga" frågor i religionsdialogen. Länk
HÄR!