- Skaffa en blogg du med!
- Anmäl denna sida
- Bli medlem | Logga in! Dina tjänster | Logga ut | Inloggad som
01 dec kl 13:41, 2011
Seglora smedja utvecklar sin knäsatta metod att utdefiniera och brännmärka kristna meningsmotståndare till allt högre höjder. Eller kanske rättare, lägre. Annars kunde man tycka att det räckte med att beskylla trossyskon (om nu Seglora inte vill reservera detta epitet för företrädare för andra religioner än den kristna) för att ha en anemisk världsbild, vara islamofober och rasister. Men det var sålunda inte nog. Ewa Lindqvist Hotz, Helle Klein och Mattias Irving hade mer i beredskap. Se bara!
Bengt Olof Dike, förtroendevald inom Svenska kyrkan och debattör, undrade härförleden på Segloras hemsida om hur smedjan såg på missionsbefallningen. Är det viktigt att "frimodigt stå upp för och verka aktivt i missionsarbete för den religion, som är vår och har varit vårt lands i över tusen år? Är det missionsbefallningens uppmaning till oss - präster och förtroendevalda i Svenska kyrkan, Seglora smedja och undertecknad?"
"Nu vill jag gärna veta", fortsätter Dike, "om smedjans svar på frågan är ja - utan reservationer och omskrivningar, utan semantiska krumbukter liknande kattens runt den heta gröten."
Svar fick han, och det svaret kan - efter just ett antal semantiska krumbukter - kokas ner till "nej". Segloras företrädare vill inte göra alla folk till Jesu lärjungar i Nya testamentets och kyrkans traditionella mening. Smedjan menar att lärjungaskap, det handlar inte om något specifikt kristet utan om människovärde. Med utgångspunkt i en uttunnad skapelseteologi kan kristet lärjungaskap exempelvis vara att "solidariskt också höja vår röster för traditioner kopplade till andra minoritetsreligioner".
Jojo. Om den amerikanska episkopalkyrkan brukade man förr säga att den var det republikanska partiet församlat i bön. I Seglora smedjas tappning blir Svenska kyrkan knappast mer än Broderskapsrörelsen församlad i bön. Multireligiös bön förstås.
Men om Seglora i princip inskränker detta att vara Jesu lärjunge till att inse att vi alla är människor, vad blir då Bengt Olof Dike och vi andra som ändå tänker att andra trosartikeln innebär något alldeles särskilt och unikt? Jo, vi buntas samman med svärdsmissionärer och skrämselpredikanter. Och får höra detta:
Ingen människa som är vid sina sinnen kan oreflekterat ansluta sig till missionsbefallningen, förstådd på detta vis.
Vi är alltså från våra sinnen. Galna. Förre utrikesministern Sten Andersson skulle kanske sagt: har en felprogrammerad hjärna. Så kunde man under Sovjetdiktaturen diagnostisera dem som inte ställde upp på den officiella ideologin. Så kunde man befolka mentalsjukhusen med dissidenter.
Det är tur för oss dårar att Seglora smedja inte har rätt att tvångsomhänderta.
Christer Hugo
Copyright © 2008 kristen opinion. All Rights Reserved | Designed by Free CSS Templates
Template modified by Passagen | Powered by Roller Weblogger 4.0.
Blir det bättre av att beskylla personerna bakom Seglora Smedja för att inte vara "rätt kristna"?
För övrigt tycks det mig som "kristen opinion" läst Seglora Smedjas svarmed förfärgade glasögon.
Nedkokningen av Smedjans svar är inte ett "nej" till missionsbefallningen. Det är ett svar i sann evangelisk-luthersk anda med betoning på den ständiga reformationen och vårt ständiga behov av att formulera frågor för vår tid. Och i respekt för andra.
För inte kan det vara fel att betona människovärdets betydelse i den kristna tron?
Christer Hugo gör dessutom ett felgrepp i användning av citatet: "Ingen människa som är vid sina sinnen kan oreflekterat ansluta sig till missionsbefallningen, förstådd på detta vis."
Det syftar tydligt till vad Smedjan skriver alldeles innan:
"Missionsbefallningen har historiskt alltför ofta använts som en uppmaning att ta till verbalt eller fysiskt våld för sin tro eller att bygga murar mot andra. Kyrkan har här att göra upp med ett problematiskt och totalitärt arv."
För det är väl inte det sättet vi ska följa missionsbefallningen på?
Missionsbefallningen säger inte att vi med nödvändighet ska ut och verbalt berätta om vår egen religions förträfflighet utifrån vår syn att den bär sanningen.
Vi ska göra alla folk till lärjungar genom att i vårt sätt att vara och agera gå i Jesus efterföljd. Med öppenhet, tolerans, lyssnande, tydlighet, respekt, kärlek, barmhärtighet. Och glädje. Genom att göra det hjälper vi till att sprida Guds rike på jorden. Och då kan vi lita på att Gud kommer att verka i människor. I det läget möter vi med dop och undervisning – ett sätt att ta emot och inkludera.
Men om vi går ut och ska med ambitionen att döpa – den som döpt flest vinner – så tror jag att vi missat något i Jesus budskap till oss. Då har vi glömt att det inte är vi som verkar, utan att det är Gud som verkar i oss.
Därför säger jag JA till missionsbefallningen, men inte riktigt på det sätt som Bengt Olof Dike verkar efterlysa.
Skrivet av P-A Rudberg den 01 december, 2011 kl. 14:37 #
Känner att jag vill skicka dig en stor kram för detta inlägg och ett tack förstås.
Margaretha
pensionerad präst i norr.
Skrivet av Margaretha den 01 december, 2011 kl. 15:37 #
Christer Känner att jag vill skicka dig en stor kram för detta inlägg och ett tack förstås.
Margaretha
pensionerad präst i norr.
Skrivet av Margaretha den 01 december, 2011 kl. 15:39 #
Får man fråga hur vi ska hävda missionsbefallningen tillsammans med ateister? Blir inte det liksom ännu svårare?
Skrivet av P-A Rudberg den 01 december, 2011 kl. 15:50 #
"Ständig reformation" är lutherskt är ett av PA:s påståenden.
Lite språkanalys: reformera betyder forma åter till det ursprungliga. Detta var Luthers syn. Alltså: åter till källorna, till ur- och fornkyrkan och apostlarna. Ständig reformation är det alltså inte när man gör nytolkningar oförenliga med källorna eller när man tillämpar en reduktionsteologi som gör att man lämnar både Luther och bekännelsen långt bakom sig. En reformerad syn på missionbefallningen kan alltså inte innebära mindre ambition att hjälpa människor till tro på Jesus, utan tvärt om. En reformerad mission kan inte innebära ett döljande av att Jesus är Vägen och Sanningen, utan ett tydligare pekande på honom.
Alltså: reformation = åter till källorna!
Skrivet av LW den 01 december, 2011 kl. 16:04 #
Skulle vilja veta om ni verkligen tror att världen blir bättre om människor blir kristna. För 16 år sedan besökte jag överfulla fängelser i Rwanda. De flesta var skyldiga till folkmord och många av dem var döpta och konfirmerade, en del var präster.
Det är f.ö. för mycket identitetssnack här, tycker jag. Är inte det något djupt olutherskt att ömma så mycket för sin identitet? Det är något självbelåtet och egenrättfärdigt över alltihop.
Missionsbefallningen för oss idag:
Gå ut och gör alla lärjungar till folk!
Lär dem HÅLLA de bud jag gett er.
Skrivet av Erik Bengtsson den 01 december, 2011 kl. 16:27 #
P-A Rudberg ansluter sig märkligt nog till smedjans tolkning av missionsbefallningen - men varför skulle den vara riktig? Har det inte fallit honom in att den (tolkningen) är anpassad till smedjans ovilja att fullt ut ansluta sig till missionsbefallningens klara och tydliga uppmaning. Jag blev oerhört förvånad, besviken - och naturligtvis bedrövad - över att en kristen smedja håller en sådan distans till befallningen men förstår samtidigt vad den beror på. Det är dock på ett annat sätt klargörande att få smedjans besked, fast detta smärtar.
Missionsbefallningen har därmed avsevärda reservationer för den annars så skrivskickliga smedjan. Det är ett observandum, som det givetvis finns anledning återkomma till.
Skrivet av Bengt Olof Dike den 02 december, 2011 kl. 14:32 #
Bengt Olof Dike - men är verkligen missionsbefallningen så solklar som din tolkning av den säger?
Eller finns det olika sätt att sprida evangelium? Är vi för fast i ett mönster som är förankrat i en annan historisk verklighet?
Kan vårt sätt att leva i Jesus efterföljd se annorlunda ut idag jämfört med för 100 år sedan?
Det är inte distans till missionsbefallningen, utan att ta den på fullt allvar. För dagens människor i dagens verklighet.
Skrivet av P-A Rudberg den 02 december, 2011 kl. 16:55 #
Naturligtvis finns det olika sätt att sprida evangelium. Men menar Du därmed att missionsbefallningens uppmaning reduceras i betydelse och skall tolkas individuellt eller "smedjankollektivt": att ingen vid "sina sinnen" kan ta den på allvar?
Här handlar det alltså om en uppenbsrt tydlig distansering från befallningen, vilket i varje fall jag inte kan förstå - eller acceptera - eftersom den görs av en kristen tankesmedja. Vill eller vågar smedjan inte fullt ut ansluta sig till befallningens ord att göra alla folk till lärjungar? Är Rudberg också rädd för eller ovillig till detta?
BENGT OLOF DIKE
Skrivet av Bengt Olof Dike den 03 december, 2011 kl. 11:38 #
Bengt Olof Dike,
Eftersom du vänder dig direkt till mig med en fråga ska jag svara, även om svaren redan finns i mina tidigare kommentarer.
Citatet från Seglora om "vid alla sinnen" syftar ju TYDLIGT på uttalandet om att befallningen "använts som en uppmaning att ta till verbalt eller fysiskt våld för sin tro eller att bygga murar mot andra". Alltså inte mot missionsbefallningen som sådan.
Detta har jag redan skrivit ovan.
Jag har också anslutit mig till missionsbefallningen på fullt allvar - se mina föregående kommentarer.
Dvs - det finns andra sätt än det "gamla vanliga" att sprida evangelium på. För dagens människor i dagens verklighet.
Med andra ord - Bengt Olof, läs mina tidigare kommentarer för mer utförliga svar.
Vill du resonera vidare så får du gärna kontakta mig privat på parudberg@ownit.nu. (Har ingen lust att behöva upprepa mig en gång till här.)
Skrivet av P-A Rudberg den 03 december, 2011 kl. 14:51 #
Bibelns ord måste gälla som de står. Na-
turligtvis förverkligade i dagens situa-
tion, då man t o m använder internet!
Det sa´Jesus ingenting om. Visste han??
Men det kusliga i vår tid är att man först bestämmer vad man vill göra och se-
dan snitsar till en "tolkningsväg" som ser trovärdig ut. I vissa fall klarar man
att få fram det rakt motsatta budskapet.
LÄS SOM DET STÅR och utgå från det - inte ifrån VAD DU SJÄLV TYCKER!
Skrivet av Sven Andersson den 03 december, 2011 kl. 18:46 #
Sven Andersson: "LÄS SOM DET STÅR och utgå från det - inte ifrån VAD DU SJÄLV TYCKER!"
"Om någon har en vanartig och uppstudsig son, som icke lyssnar till sin faders och sin moders ord, och som, fastän de tukta honom, ändå icke hör på dem, så skola hans fader och hans moder taga honom och föra honom ut till de äldste i staden, till stadens port. Och de skola säga till de äldste i staden: "Denne vår son är vanartig och uppstudsig och vill icke lyssna till våra ord, utan är en frossare och drinkare." Då skall allt folket i staden stena honom till döds: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är. Och hela Israel skall höra det och frukta. (5 Mosebok 21:18-21, gammal översättning)
Eller gäller detta endast i Israel?
Med vänliga hälsningar / LPA
Skrivet av Lars Petter Alexander den 03 december, 2011 kl. 19:14 #
Nåja! Krossa inte några spädbarn emot klipporna heller. Det anses inte fint
längre. Men i Nya Testamentet går man
mindre vilse, om MAN LÄSER SOM DET STÅR.
Skrivet av Sven Andersson den 04 december, 2011 kl. 02:54 #
Christer, du är en klippa i dessa sammanhang, Klein o gänget borde kanske kalla sig liberala humanister eller liknande, istället för kristna. De vill gång på gång kidnappa kristen tro och förvandla den till radikal politik i egen vinning. Respektlöst mot Ordet, tycker jag.
Sven: Spädbarnshistorien i GT är en kvasihistorisk skildring, inte en uppmaning. Om bibeln beskriver en kvinna som gör olivolja, betyder inte det att du också måste pressa oliver. Skillnaden mellan beskrivningar och uppmaningar i texter får man lära sig i skolan.
Skrivet av Anders den 04 december, 2011 kl. 11:25 #