

05 aug kl 15:04, 2012
AV CHRISTER HUGO
För tvåhundra år sedan ville de reaktionära filosoferna Louis de Bonald och Joseph de Maistre mobilisera religionen mot penningen och kapitalismen. Idag är det vänstern som vill göra samma sak.
Denna bestickande reflektion gjorde den liberale tyske teologen Friedrich Wilhelm Graf (vars bok Kirchendämmerung - Kyrkoskymning - kristen opinion skrev om i våras) nyligen apropå den vänsterinriktade filosofen Jürgen Habermas' fascination inför religionens etiska potential.
Om detta rapporterar Die Zeit nr 31 (26 juli). Man har onekligen intrycket, menar artikelförfattaren, att kaptalismkritikerna efter marxismens undergång har upptäckt att religionen och tron kan vara goda kamrater i kampen. Habermas bekänner sig ju alltjämt som agnostiker men är uppenbarligen särskilt imponerad av den romersk-katolska kyrkan (hans offentliga samtal med dåvarande kardinal Ratzinger är berömt). Habermas ifrågasätter om en moral byggd enbart på förnuftet är tillräcklig för vår globaliserade värld - en värld som han anser behöver en motmakt mot kapitalismen. Då gäller det tydligen för vänstern att ta vara på vapenbröder där man kan finna dem.
Men Graf - som står i en klassisk liberalteologisk traditon och glatt kan slå både mot höger och vänster - har ett varningens ord. Försiktighet är anbefalld, ty religionen, påminner han, är "det farligaste mentala stoffet som vi känner till". Ord och inga visor från en teolog. Att tänka sig tron som integrerande faktor i samhället är ett högriskprojekt. Religionen är helt enkelt inte så lätt att hantera som Habermas et alii tänker sig. Den har en tendens att lägga ny mark under sig om den får fria tyglar.
Något att tänka på också i den svenska kontexten, där röster lite varstans ropar på mer religion.