Jul och feber
Julen har varit bra och sedan var jag på mellandagsrean och därefter fick jag feber. Nu har febern gått över, men jag är inte riktigt kry än och nacken börjar att tröttna på att jag bara sitter och skriver eller ligger och sover. Ska bli skönt att bli frisk och kunna röra på mig mer.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
28 december
kl. 17:55
Jul och feberJulen har varit bra och sedan var jag på mellandagsrean och därefter fick jag feber. Nu har febern gått över, men jag är inte riktigt kry än och nacken börjar att tröttna på att jag bara sitter och skriver eller ligger och sover. Ska bli skönt att bli frisk och kunna röra på mig mer.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
Ett par timmar i chokladens tecken
Har varit på chokladprovning, orkade att smaka sju av tolv bitar, det tyckte jag var rätt bra gjort. Chokladen hade tydligen många fördelar för hälsan, men jag förhåller mig nog källkritisk till uppgifterna, åtminstone tyckte magen att det fanns en gräns för hur mycket gott den förmådde att ta emot.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
11 november
kl. 19:51
Ett par timmar i chokladens teckenHar varit på chokladprovning, orkade att smaka sju av tolv bitar, det tyckte jag var rätt bra gjort. Chokladen hade tydligen många fördelar för hälsan, men jag förhåller mig nog källkritisk till uppgifterna, åtminstone tyckte magen att det fanns en gräns för hur mycket gott den förmådde att ta emot.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
Adjö, visdomstand
Hade ingen lust att gå upp klockan åtta, men var tvungen eftersom jag inte fick äta någonting efter klockan nio, det blev köttbullar och makaroner. Magen gjorde lite ont när jag vaknade vid halv tolv, men i väntrummet hos tandläkaren mådde jag bra. Förutom att jag satt och kände efter ifall jag inte var lite täppt och om förkylningsblåsan på läppen hade svullnat lite till. I tandläkarstolen slutade jag att känna efter och knäppte händerna över magen medan näsan andades in luft och lustgas igenom masken. Tandläkaren hade lovat att inte göra någonting förrän lustgasen verkade ordentligt och när kompresserna med bedövningssalva stoppades in i munnen så var jag inte ett dugg orolig. Ändå blundade jag för att det kändes ännu mer tryggt att inte se någonting utan bara känna att de höll på att arbeta med mig utan att det gjorde ont. De sa att nu skulle bedövningen läggas, men jag skulle förmodligen inte känna någonting, fast det kunde spänna lite. Kände att det hände någonting, men det spelade ingen roll, för det gjorde inte ont. Därefter förlorade jag nog tidsuppfattningen för sedan minns jag ingenting förrän de frågade om jag höll på att somna och då svarade jag nej och började att fundera på om jag hade varit vaken hela tiden eller inte. Det stramade lite i munnen, som om den var för liten och ville återgå till normalt öppningsläge och inte töjas ut längre, men det gick inte eftersom den hölls upp. Vet inte om det verkligen var munnen som upplevdes på det sättet eller om det var maskens tryck över näsan som ingav illusionen. I vilket fall försökte jag att bli kvitt intrycket igenom att öppna ögonen och då tänjdes synbilden också ut på något märkligt sätt. Det hela upphörde ganska snabbt, men jag insåg att det var bäst att behålla ögonen öppna. Fick svara på om det kändes bra och ifall jag ville ha mer lustgas, men jag tyckte att det var bra som det var, de hade gett mig lite mer lustgas när de lade bedövningen och det tyckte jag var snällt av dem. Nu sitter jag och biter ihop om kompresserna och väntar på att tiden ska gå. Skulle vänta minst en timme innan jag åt och drack någonting. Vill vänta så länge som möjligt. Ska ta det lugnt resten av dagen, läsa och sitta lite vid datorn. Jag ska dock stänga av datorn så fort jag har bloggat klart och sedan läsa, det vore dumt att anstränga ögonen för mycket vid skärmen. De frågade om jag ville ha med mig tanden hem, men jag sa att jag redan hade en konstgjord tand i en plastburk men att jag aldrig tittar på den. Så visdomstanden slängdes och det var skönt, nu slipper den att gnaga hål i skinnet mer.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
17 oktober
kl. 14:51
Adjö, visdomstandHade ingen lust att gå upp klockan åtta, men var tvungen eftersom jag inte fick äta någonting efter klockan nio, det blev köttbullar och makaroner. Magen gjorde lite ont när jag vaknade vid halv tolv, men i väntrummet hos tandläkaren mådde jag bra. Förutom att jag satt och kände efter ifall jag inte var lite täppt och om förkylningsblåsan på läppen hade svullnat lite till. I tandläkarstolen slutade jag att känna efter och knäppte händerna över magen medan näsan andades in luft och lustgas igenom masken. Tandläkaren hade lovat att inte göra någonting förrän lustgasen verkade ordentligt och när kompresserna med bedövningssalva stoppades in i munnen så var jag inte ett dugg orolig. Ändå blundade jag för att det kändes ännu mer tryggt att inte se någonting utan bara känna att de höll på att arbeta med mig utan att det gjorde ont. De sa att nu skulle bedövningen läggas, men jag skulle förmodligen inte känna någonting, fast det kunde spänna lite. Kände att det hände någonting, men det spelade ingen roll, för det gjorde inte ont. Därefter förlorade jag nog tidsuppfattningen för sedan minns jag ingenting förrän de frågade om jag höll på att somna och då svarade jag nej och började att fundera på om jag hade varit vaken hela tiden eller inte. Det stramade lite i munnen, som om den var för liten och ville återgå till normalt öppningsläge och inte töjas ut längre, men det gick inte eftersom den hölls upp. Vet inte om det verkligen var munnen som upplevdes på det sättet eller om det var maskens tryck över näsan som ingav illusionen. I vilket fall försökte jag att bli kvitt intrycket igenom att öppna ögonen och då tänjdes synbilden också ut på något märkligt sätt. Det hela upphörde ganska snabbt, men jag insåg att det var bäst att behålla ögonen öppna. Fick svara på om det kändes bra och ifall jag ville ha mer lustgas, men jag tyckte att det var bra som det var, de hade gett mig lite mer lustgas när de lade bedövningen och det tyckte jag var snällt av dem. Nu sitter jag och biter ihop om kompresserna och väntar på att tiden ska gå. Skulle vänta minst en timme innan jag åt och drack någonting. Vill vänta så länge som möjligt. Ska ta det lugnt resten av dagen, läsa och sitta lite vid datorn. Jag ska dock stänga av datorn så fort jag har bloggat klart och sedan läsa, det vore dumt att anstränga ögonen för mycket vid skärmen. De frågade om jag ville ha med mig tanden hem, men jag sa att jag redan hade en konstgjord tand i en plastburk men att jag aldrig tittar på den. Så visdomstanden slängdes och det var skönt, nu slipper den att gnaga hål i skinnet mer.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
Lustgas = trygghet
Läste igenom kallelsen och informationen om lustgas. Information och introduktion innebar nog att jag skulle få veta mer om lustgasen och att den inte skulle användas förrän det var dags att ta bort tanden. Dock skulle informationen säkert kosta tvåhundrafemtio eftersom den handlade om lustgas och inte om vanlig bastandvård, tänkte jag och tog med mig lite extra pengar för att vara på säkra sidan. Det visade sig att även introduktionen och informationen kostade sexhundra kronor så det var tur att jag hade tagit med mig lite i reserv. Det visade sig att jag skulle få prova på lustgas för att de skulle se hur jag reagerade och det var ju en god tanke. Först justerade de masken över näsan så att det inte läckte ut och blåste upp mot ögonen, sedan fick jag andas lite luft. Låg där och andades igenom näsan och tittade upp mot Bamseaffischen. Därefter vred de på lite lustgas och frågade om det gick lätt att andas och det tyckte jag att det gjorde. Märktes inte någon större skillnad, men gasen kanske smakade lite annorlunda. De sa att alla upplever lustgasen olika, men många tycker att de blir varma och att det pirrar i kroppen, några tycker att de lättar lite från stolen. De ökade lustgasen lite till och frågade om jag började att bli sömnig. Jag tyckte att det kändes ungefär som vanligt. Tänk om det inte skulle fungera den här gången? Efter en stund satte de på samma styrka som under behandlingen och då behövde jag inte oroa mig mer. Det pirrade, men det var inte det som jag fokuserade mest på utan suset från lustgasapparaten. Lät som andetag, samtidigt verkade rösterna avlägsna, kroppen tycktes bedövad och tjock, jag var i ett vitt rymdvakuum fast kroppen inte hade förflyttats någonstans och rummet såg ut som vanligt. De frågade om det kändes bra och jag svarade ja. Troligen log jag eller också lät rösten bara som om den kom ur ett brett flin. Hade någon frågat om jag ville donera hjärtat också eller skriva på ett avtal om att sälja själen till någon bättre behövande så hade jag säkert sagt javisst, sätt igång bara. Allting känns så tryggt under lustgasens inverkan, det finns ingen som kan göra mig någonting illa när den är igång. Man tappar tidsuppfattningen berättade de och när jag frågade om det var farligt att blunda och få konstiga drömmar så sa de att det var ofarligt och ett tecken på att man hade kommit väldigt djupt ned i avslappningen. Efter att ha andats luft igen en stund så var det dags att gå och betala. Kroppen tyckte att det hade gått väldigt lång tid sedan jag kom dit och den var jättehungrig. När det är dags för behandlingen lär magen bli ännu mer svulten för då måste jag fasta fyra timmar innan behandlingstillfället. Ska bli skönt att bli kvitt tanden i alla fall och det är så underbart att inte behöva vara rädd.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
6 oktober
kl. 16:58
Lustgas = trygghetLäste igenom kallelsen och informationen om lustgas. Information och introduktion innebar nog att jag skulle få veta mer om lustgasen och att den inte skulle användas förrän det var dags att ta bort tanden. Dock skulle informationen säkert kosta tvåhundrafemtio eftersom den handlade om lustgas och inte om vanlig bastandvård, tänkte jag och tog med mig lite extra pengar för att vara på säkra sidan. Det visade sig att även introduktionen och informationen kostade sexhundra kronor så det var tur att jag hade tagit med mig lite i reserv. Det visade sig att jag skulle få prova på lustgas för att de skulle se hur jag reagerade och det var ju en god tanke. Först justerade de masken över näsan så att det inte läckte ut och blåste upp mot ögonen, sedan fick jag andas lite luft. Låg där och andades igenom näsan och tittade upp mot Bamseaffischen. Därefter vred de på lite lustgas och frågade om det gick lätt att andas och det tyckte jag att det gjorde. Märktes inte någon större skillnad, men gasen kanske smakade lite annorlunda. De sa att alla upplever lustgasen olika, men många tycker att de blir varma och att det pirrar i kroppen, några tycker att de lättar lite från stolen. De ökade lustgasen lite till och frågade om jag började att bli sömnig. Jag tyckte att det kändes ungefär som vanligt. Tänk om det inte skulle fungera den här gången? Efter en stund satte de på samma styrka som under behandlingen och då behövde jag inte oroa mig mer. Det pirrade, men det var inte det som jag fokuserade mest på utan suset från lustgasapparaten. Lät som andetag, samtidigt verkade rösterna avlägsna, kroppen tycktes bedövad och tjock, jag var i ett vitt rymdvakuum fast kroppen inte hade förflyttats någonstans och rummet såg ut som vanligt. De frågade om det kändes bra och jag svarade ja. Troligen log jag eller också lät rösten bara som om den kom ur ett brett flin. Hade någon frågat om jag ville donera hjärtat också eller skriva på ett avtal om att sälja själen till någon bättre behövande så hade jag säkert sagt javisst, sätt igång bara. Allting känns så tryggt under lustgasens inverkan, det finns ingen som kan göra mig någonting illa när den är igång. Man tappar tidsuppfattningen berättade de och när jag frågade om det var farligt att blunda och få konstiga drömmar så sa de att det var ofarligt och ett tecken på att man hade kommit väldigt djupt ned i avslappningen. Efter att ha andats luft igen en stund så var det dags att gå och betala. Kroppen tyckte att det hade gått väldigt lång tid sedan jag kom dit och den var jättehungrig. När det är dags för behandlingen lär magen bli ännu mer svulten för då måste jag fasta fyra timmar innan behandlingstillfället. Ska bli skönt att bli kvitt tanden i alla fall och det är så underbart att inte behöva vara rädd.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
I oktober ska visdomstanden bort
I oktober ska visdomstanden dras ut, men först ska jag dit och bara få information om lustgas, de går lugnare fram nu.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
7 september
kl. 16:27
I oktober ska visdomstanden bortI oktober ska visdomstanden dras ut, men först ska jag dit och bara få information om lustgas, de går lugnare fram nu.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
Promenad-, eller funktionsklädesberoende?
Det har blivit ännu härligare att promenera sedan funktionskläderna införskaffades, men frågan är ifall det är kläderna eller promenaderna som jag blir mest beroende av? Vilket det än är så kan det knappast vara skadligt och sömnen förbättras också. Imorgon ska jag packa inför resan.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
3 augusti
kl. 16:23
Promenad-, eller funktionsklädesberoende?Det har blivit ännu härligare att promenera sedan funktionskläderna införskaffades, men frågan är ifall det är kläderna eller promenaderna som jag blir mest beroende av? Vilket det än är så kan det knappast vara skadligt och sömnen förbättras också. Imorgon ska jag packa inför resan.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
Visdomstanden är utdömd
Det vore logiskt om de få tänder som kommer fram i munnen var snälla och inte bråkade, men visdomständer behöver inte vara vänliga. Särskilt inte om de upptäcker att det inte finns någon tand att prata med i käken mitt emot. Då sträcker de ut sig och när skinnet ropar åt dem att stanna så bits de istället. Går inte att ha aggressiva visdomständer och slipas de ner för mycket kan de bli obrukbara, bättre att ta bort dem. Ja, jag har varit hos tandläkaren idag igen, det var inte den vanliga tandläkaren, men det var i rätt lokal och semestern var slut. Vi var överens om att tanden skulle tas bort, hålet i huden var stort och en ny infektion ville jag inte ha. Det var diskutera vi skulle göra, bestämma om tanden skulle tas bort eller inte. Jag skulle meddela åsikten efter att röntgenbilden var tagen. Tycker om de små röntgensakerna som stoppas in i munnen med någonting som liknar frigolit och fotostaven hålls utanför munnen istället för att man ska behöva få en lång grunka instoppad i gapet. En liten sak kan dock vara besvärlig den också, i alla fall om munnen lätt får kväljningar av föremål som inte brukar finnas därinne. Bilden blev fin, tanden skulle bli lätt att ta bort, vilket jag tyckte lät lugnande. Sedan blev vi oense. Tandläkaren sa att det skulle läggas bedövning och tanden skulle tas ut. Det hade vi inte kommit överens om, jag hade inte fått uttrycka åsikten som utlovat. Hade det varit en patient utan tandvårdsrädsla eller spruträdsla så hade personen öppnat munnen och tandläkaren hade lagt bedövningen och tagit ut tanden. Problemet hade varit undanstökat och roten till infektionen röjd ur vägen för alltid. Det finns saker som får mig att reagera snabbt, bland annat orden bedövning och ta bort, särskilt om de uttalas samtidigt och avser en händelse som är nära förestående. Då ligger jag inte kvar och tittar upp på tandläkaren utan sätter mig upp och söker ögonkontakt och försöker att reda ut missförståndet. Det må vara ett enkelt ingrepp men situationen i munnen är inte akut längre. Det gör inte ont. Kan vänta tills det finns en ledig tid hos en tandläkare som kan hantera lustgas och det gör inget om det kostar extra för den lindringen. Injektioner och salvor är bra, men de verkar ännu bättre om jag inte oroar mig och gråter när de används. Under lustgasens inverkan finns det ingenting att bekymra sig för, tandläkaren kan arbeta med munnen och det känns att det händer saker därinne, men det gör inte ont. Visdomstanden är utdömd och jag hoppas att den inte ställer till med någonting mer innan kallelsen till tandläkaren kommer någon gång under hösten.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]
23 juli
kl. 17:55
Visdomstanden är utdömdDet vore logiskt om de få tänder som kommer fram i munnen var snälla och inte bråkade, men visdomständer behöver inte vara vänliga. Särskilt inte om de upptäcker att det inte finns någon tand att prata med i käken mitt emot. Då sträcker de ut sig och när skinnet ropar åt dem att stanna så bits de istället. Går inte att ha aggressiva visdomständer och slipas de ner för mycket kan de bli obrukbara, bättre att ta bort dem. Ja, jag har varit hos tandläkaren idag igen, det var inte den vanliga tandläkaren, men det var i rätt lokal och semestern var slut. Vi var överens om att tanden skulle tas bort, hålet i huden var stort och en ny infektion ville jag inte ha. Det var diskutera vi skulle göra, bestämma om tanden skulle tas bort eller inte. Jag skulle meddela åsikten efter att röntgenbilden var tagen. Tycker om de små röntgensakerna som stoppas in i munnen med någonting som liknar frigolit och fotostaven hålls utanför munnen istället för att man ska behöva få en lång grunka instoppad i gapet. En liten sak kan dock vara besvärlig den också, i alla fall om munnen lätt får kväljningar av föremål som inte brukar finnas därinne. Bilden blev fin, tanden skulle bli lätt att ta bort, vilket jag tyckte lät lugnande. Sedan blev vi oense. Tandläkaren sa att det skulle läggas bedövning och tanden skulle tas ut. Det hade vi inte kommit överens om, jag hade inte fått uttrycka åsikten som utlovat. Hade det varit en patient utan tandvårdsrädsla eller spruträdsla så hade personen öppnat munnen och tandläkaren hade lagt bedövningen och tagit ut tanden. Problemet hade varit undanstökat och roten till infektionen röjd ur vägen för alltid. Det finns saker som får mig att reagera snabbt, bland annat orden bedövning och ta bort, särskilt om de uttalas samtidigt och avser en händelse som är nära förestående. Då ligger jag inte kvar och tittar upp på tandläkaren utan sätter mig upp och söker ögonkontakt och försöker att reda ut missförståndet. Det må vara ett enkelt ingrepp men situationen i munnen är inte akut längre. Det gör inte ont. Kan vänta tills det finns en ledig tid hos en tandläkare som kan hantera lustgas och det gör inget om det kostar extra för den lindringen. Injektioner och salvor är bra, men de verkar ännu bättre om jag inte oroar mig och gråter när de används. Under lustgasens inverkan finns det ingenting att bekymra sig för, tandläkaren kan arbeta med munnen och det känns att det händer saker därinne, men det gör inte ont. Visdomstanden är utdömd och jag hoppas att den inte ställer till med någonting mer innan kallelsen till tandläkaren kommer någon gång under hösten.
Postat i: Hälsa Permalink Kommentarer [0]