Ännu en gång ringde min terroriserande telefonförsäljare. Ja, jag säger min, eftersom han tror att vi är de allra bästa vänner. Det är man väl när man ringer någon väldigt ofta? Nej, just det ja, då ska det ju vara ett ÖMSESIDIGT ringande. Det råder inga som helst tvivel om att min för mig glasklara information om att JAG ringer om och när jag vill handla, inte nått in i hans tröga hjärna. Hade han lyssnat och respekterat det jag sa från början, hade jag faktiskt redan ringt och beställt varor. Det kommer inte att hända nu!
Ut med foten ur telefonluren! Bort från mina domäner - du gör intrång i min intima sfär! Till vårt hem är man alltid välkommen. Ända tills man inte är bjuden längre. Sorry Mr Säljare - du är portad! Om han inte fattade det den här gången måste han vara helt jä... Suck! Jag inser att han kommer att ringa igen...
...sekunden efter att det skrevs ringde det på dörren. Hjälp! Han har åkt hit för att trycka in foten i dörren på riktigt, far det igenom mitt huvud (där en blodig film utspelas). Jag öppnar givetvis ändå (det gör man alltid i skräckfilmer!) och utanför står en illgul väst med ett par glasögon ovanför. Riktigt säker känner jag mig inte än, men när han säger att han kommer från Lantmäteriet och ska traska runt i trädgården och mäta lite för att kartor ska uppdateras, sänker jag garden. I de lugnaste vatten... bäst att låsa dörren. Fast han kan ju redan ha preparerat trädgården med minor. Eller planterat in utsvultna sorkbarn under blåbärsbusken... Det är nog bäst att jag håller koll på den här gula killen trots allt!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [1]
- Jag antar att det är förhandlingsbart, sa jag kaxigt angående hur mycket som skulle ingå i paketpriset.
Kundservicetjejen blev alldeles ställd och undrade hur jag menade. Jag väntade avsiktligt med svaret för att hon skulle få svettas lite i tystnaden och själv fylla i svaret på sin fråga. Det gjorde hon mycket riktigt. Och passade inte särskilt överraskande över frågan till ursprungssäljaren som ska ringa upp. Jag väntar på ditt samtal Christer!
Jag har i alla fall redan lyckats knöka in mer grejer i priset än vad som ingick i priset hos det osäkra flickebarnet. Åh vad skönt det här är! Det här är så långt ifrån mig och hur jag brukar vara och jag är sååååå nöjd. Gillar den här hårda affärskvinnan som verkar bo i mig trots allt och tänker lära känna henne mer. Nu när jag en gång för alla bestämt mig för att andra människor inte ska få tjäna pengar på mig, mitt engagemang och mitt arbete utan att jag får nåt tillbaka, så är det bara att köra på. Nu är det inte så att jag nödvändigtvis måste få pengar tillbaka. Jag ställer gärna upp med tid, jobb och idéer för sånt som jag tror på, tycker är roligt eller för att det gör livet lite bättre för någon människa. Det finns alldeles för mycket humanistiskt och kulturellt blod i mina ådror, så tack och lov behöver jag inte ens vara orolig för att jag ska förvandlas till en hårdhudad karriärshäxa utan själ. Men de där som är ute efter att suga mina pengar och min energi utan att vare sig ge något tillbaka eller vara trevliga bör se upp med den här hårda förhandlerskan.
Jag tycker om det här året!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [2]
Jajajaja! Jag är tillbaka igen! Min hjärna fungerar! Jag vill tänka! Och kan tänka! Jjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiihaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!
Så. Då tar vi ner stämningen något. Fast jag är faktiskt överlycklig för jag började nästan bli orolig att lusten inte skulle komma tillbaka. Tycker nog att det är värt några extra utropstecken. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Ska man ta i kan man lika gärna göra det ordentligt. Jag tycker inte ens om utropstecken,
men idag är de mina bästa vänner. Jag är nog rent av ett!
!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Denna usla fru hann inte köpa presenter till maken i rättan tid. Det var i och för sig uppgjort innan att det var bättre att fixa det till helgen. Men åååååh så tråkigt! Var tvungen att lösa en akut och hejdundrandes fest denna onsdagskväll. Hämtade barnen på dagis, svängde in på ICA, fick med mig hela affären, tråcklade ur gråtande barn ur racerbilen i entrén, som de alls inte ville lämna - inte förrän jag hade stoppat i en tia i alla fall. Det gjorde jag inte, så tandagnisslet blev ännu kraftigare.Föste motvillig tjej framför mig på en otrevligt mörk parkering, samtidigt som jag försökte hålla tillbaka mycket ivrigare gosse framför. Med kundvagn med snedställda hjul. Japp. Jag hade glömt nötfärs - det jag egentligen åkt dit för att handla, eftersom mannen i detta då höll på att röra ihop såsen och bara väntade på att jag skulle komma hem med bytet. Bältade barnen, låste bilen, prang in igen och kom ut med en väldans massa saker. Igen - men snabbt gick det.
Väl hemma fick barnen överräcka provisoriska presenter med stor glädje under sång och hipp hipp hurra, med träflagga i hugsta hugg: en apelsinkrokantchokladkaka och två mögelostar. En av presenterna var synnerligen intressant för givarna. Miniman klargjorde sin ståndpunkt gällande ostarna redan i affären när han luktade på den ena och sa:
- Den här vill jag inte smaka på.
- Nej. Det förstår jag! Det är ju en sådan där vuxenost som smakar ladugård, men som vuxna av någon konstig anledning tycker om ändå, svarade jag då pedagogiskt samtidigt som jag lade tillbaka tretton mjukosttuber som lilla fröken humör lagt ner i sin kundvagn.
Väl hemma åt vi fantastiskt god mat och sedan stoppade jag i ett tårtljus i ett ballerinakex och sjöng ännu en gång den födelsedagssång som mannens familj alltid sjunger. Den har absolut ingen fast melodi och spänner mellan alla tonarter som finns. Fullständigt fritt! Nu har jag vant mig och gör mitt bästa för att vara fri från allt vad musik heter, men lyckas alltid sluta i samma tonart som jag började i. Försöker verkligen tränga undan allt jag lärt mig under hela mitt liv - men det är svårt!
Nu har vi i alla fall ätit ost och druckit vin, så här sitter jag nu - lullig och med reducerat omdöme. Välkommen migrän - rött vin och ostars följeslagare. I morgon lär jag få dras med dig, men det är väl priset jag får betala för en lyckad och spontan afton med min älskade ålderman. Tjohoooooooooo!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Mannen svär i tvättstugan och jag sitter på behörigt avstånd och fnissar. Han försöker få tillbaka ett rör som tydligen är helt motvilligt, efter att han har satt lite mer fog på det relativt nykaklade golvet. Jag vågar inte ens gå dit och fråga hur det går, för jag vet att jag kommer att börja gapskratta åt misären och jag anar att han inte skulle uppskatta min onda humor just nu. Stay away!
Ska gå och lägga mig istället. Natten!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [2]
Hur tänker en telefonförsäljare som ringer en för fjärde gången inom loppet av en vecka och tror att den här gången vill hon nog ha 20 liter grönsåpa i alla fall.
-Men nu får du väl ta och ge dig! Vi har ju gått igenom det här hur många gånger som helst. Jag har inte tid att lägga ner så här mycket tid på att diskutera tvättmedel.
- Nej, men nu är det inte tvättmedel det gäller. Hur har ni det med hygienprodukter?
- Som jag redan har sagt så tål jag inte aloe vera, så jag är inte intresserad.
- Men bilen då. Avfettningsmedel kan väl vara nåt för din man? Eller spolarvätska.
- Jag vill fortfarande inte ha spolarvätska som luktar persika och vi hinner aldrig tvätta bilen, så nej tack!
- Men jag vill ju inte förlora dig som kund. Vet du vad vi gör? Jag sätter upp 20 liter grönsåpa på dig...
- Jamen, jag har ju redan sagt att jag ringer när jag vill ha något. Jag har sagt att jag tycker att VISSA av era produkter är intressanta, men jag tänker inte bunkra upp med en massa tvättmedel när jag redan har massa medel kvar, bara för att du ska vinna er säljtävling.
- Jomen, helt ärligt så har jag blivit av med tre kunder den här vecka för att konkurrenter ringt dem. Jag vill ju inte riskera att förlora dig som kund nu.
- Men det är ju precis det du gör just nu. Jag vill inte ha grönsåpa eller nåt annat du har att sälja. Jag bestämmer själv när jag vill köpa något och det är när JAG behöver något.
- Jaha. Då vet jag det.
Han har verkligen gått igenom hela manipulationsregistret - varit käck och rolig, vädjat till min medmänskliga sida, försökt få mig att godkänna en order som jag inte har sagt att jag vill ha... Det tog aldrig slut. Han är ju värre än mina barn - men de är just barn och förstår inte att man genomskådar deras bakomliggande agenda...
Vad ska jag ha 20 liter grönsåpa till? Om jag så städar vareviga dag tills jag blöder, kan jag inte se hur jag skulle kunna göra av med den mängden. Vet inte om jag ska skratta eller gråta, så jag får väl fortsätta vara förbannad. Fast komiskt är det ändå!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [4]
Vill du kicka igång veckan, sätter du på "Äntligen måndag" med Göteborgsbandet Jävlar anamma på hög volym. Man kan helt enkelt inte låta bli att skratta när man hör den. Är man riktigt sur, så går man säkert igång för att man blir irriterad för att de är så käcka. Effekten är den samma - även om jag föredrar att bli glad framför sur.
Skulle vilja se ett helt kontor med kontrollerade människor tjoa loss ordentligt till just den här låten. Tyvärr kan jag inte testa om låten har den kollektiva effekten - sitter ju alldeles ensam på mitt ostädade kontor. Har i och för sig spelat den för högstadieelever tidigare, men de spelar i en helt annan liga...
Dagen borde inte kunna bli annat än bra nu, känner jag! Har man sett "Gula Gubben" stage diva på en Jävlar anamma-konsert på Vågen i Göteborg, har man minnen som är omöjliga att sudda ut som ger extrakrydda åt lyssningen. Undrar ibland hur "Gula Gubben" minns den konserten. Om man dyker rätt ut i publikhavet, förväntar man sig nog att man ska bli emottagen av villiga och bärande händer. När Gula Gubben och hans till bristningsgränsen utfyllda träningsoverall seglade ut från scenkanten uppstod plötsligt skräck och panik. Flocken skingrades och flydde för att undkomma den överhängande faran - att bli krossade under en gul koloss med halva röven bar. Gula Gubben fick uppleva något så märkligt som ett stort svart hål längst fram i publiken under en röjig konsert. Magplasket var ett faktum. Lantmännenkepsen satt dock fortfarande kvar...
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [2]
Jag tror att jag kan somna i vilket ögonblick som helst. Det spelar ingen roll vad jag gör, det bara sker. På en sekund har kroppen lagt sig i vila. Det är bara det att jag aldrig ligger vid sådana här tillfällen.
Nej, jag lider inte av någon sjukdom som gör att jag inte kan hålla mig vaken. Det här händer bara när jag har kört för hårt och sovit för lite. Min kropp tvångssöver mig, för att åtminstone få några sekunders rast. Jag vet att jag är trött och vad jag BORDE göra, men längre än så kommer jag sällan.
Idag somnade jag på hallbänken hela två gånger, mitt i påklädningspådraget inför dagis. Mitt i allt stoj och stim. Igår vaknade jag med nacken i en okänd vinkel som inte alls gick att räta ut. Huvudet låg då tungt på köksbordet. Det här hände för övrigt förra veckan också. Då somnade jag ju även med kaffekoppen i handen först.
Under en period, när jag pluggade, somnade jag hela tiden. Anteckningarna från föreläsningarna vittnar om att det gick utför med min förmåga att lyssna och ta in information. Först är det helt läsbara sammanfattningra, sen händer det något. Det börjar stå märkliga ord och formuleringar och slutligen svänger texten kraftigt av nedåt och består då av märkliga bokstäver och totalt obegripliga meningar. Men fortsatte att skriva - det gjorde jag - med korta pauser då jag nickade till. Minns alla föreläsare som en suddig massa av sex personer. Så såg de alla ut i min aostyriga ögon. Det spelade ingen roll om det var en intressant föreläsninga som jag verkligen vill höra, eller en som jag lika gärna kunde ha varit utan.
Oj, så många sömnminnen som kommer tillbaka. Det får bli en liten lista...
- Somnade mitt under vild dans i Ballroom på Roskildefestivalen. Och nej - inga droger inblandade och faktiskt inte så mycket alkohol heller just då. Mitt i svängigaste och ösigaste salsamusiken passade jag på att ta mig en lur - mitt i ett steg. Var en smula förvånad när jag vaknade.
- Mitt under en mening i ett samtal med en annan assistent när jag jobbade extra som personlig assistent. Skammen sitter kvar än - men hon märkte inget.
- Slösex kan vara mysigt, men jag blev visst lite väl slö en gång... Tror jag kom undan med det med. Vaknade nog på en gång tror jag. Annars undrar jag ju hur rolig jag är i vanliga fall...
- Det är julafton och jag sitter i TV-soffan tillsammans med fyra galna syskonbarn. Kalle och hans vänner håller på för fullt i rutan och barnen som är mellan 2 och 4 krälar om kring, hoppar och skriker i soffan. Jag ligger under en hög av barn och sover! Hade jobbat ganska många julbord och 20-timmarspass innan dess. De tyckte inte att jag förtjänade namnet "Action-moster" längre. Fast det var i och för sig vid en danmarkssemester som hela klanen drog på. Jag sov mig igenom alla bilresor...
- Konserter och teaterföreställningar jag somnat under ohyggligt många gånger. Ingen av gångerna har det verott på att jag varit uttråkad - snarare tvärt om. Några exempel är: konsert med Robban Broberg, föreställning med jätteroliga Teater Halland - (då var jag i och för sig galet höggravid).
- I badet på BB med värkar i full gång. G satt på en pall och somnade i en knepig ställning. Jag slumrade otroligt nog till. Väckte G bryskt när det började bli lite mer skarpt läge och jag inte alls tyckte att han förtjänade att sova mer. Inte ens inför förlossningen kan man se till att vara utvilad, men det gick ju bra ändå.
- På min första praktik när jag läste till lärare, visades ett Pogo Pedagog-bildspel i klassrummet. Jag somnade och var livrädd att någon skulle ha märkt det. Trodde inte att jag skulle anses som lämplig längre om detta uppdagades. Men åh så tråkiga dessa bildband är och det kominerat med ett mysigt nedsläckt...zzzzzzz.
- Nu blev ja ju lärare i alla fall och jag har också lyckats att somna mitt under en lektion i svenska Som jag hade! Just då tror jag att eleverna arbetade själva - och då passade jag på at nicka till när jag satte mig ner en sekund. Gick raskt på toaletten och blaskade iskallt vatten i ansiktet och höll handlederna under vattnet tills det gjorde så ont att jag omöjligt kunde somna något mer. Ingen hade märkt något den här gången heller.
Det finns så många fler exempel, alldeles för många men jag tycker att en lista på åtta punkter är alldeles lagom. Idag var jag faktiskt riktigt snäll mot mig själv. När jag hade vinkat av G och barnen gick jag och la mig i soffan och - hör och häpna - somnade omgående. Jag insåg att jag inte skulle få något verttigt gjort alls idag annars. Med tanke på att jag jobbade till ett i natt, så var det nog läge att ta från arbetstiden och ge några minuter åt min kropp som så förtvivlat försöker få lite uppmärksamhet och vila.
Höll förresten på att somna över tangentbordet när jag började skriva det här inlägget. Att vakna med "A"-tangenten i hornhinnan är en klassiker. Det har väl alla varit med om, när man sitter med inlämningsuppgifter sent, sent, sent med koffeintabletter och ångest. Men tänk så skönt och bra det blir när det är färdigt!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Om man avslöjas med illrosa Hello Kitty-strumpor, när man tar av sig stövlarna blir man så mänsklig. Nu kommer jag att sova gott hoppas jag. Är förvisso ensam hemma med barnen, vilket brukar betyda att jag blir paranoid och tror att det ska komma inbrottstjuvar i stora lass, alternativt barnkidnappare i långa rader. är det riktigt illa kan det nog till och med tänkas att jag får för mig att någon går igen där uppe på övervåningen. Suck! jag är en vuxen människa. Jag kan ta hand om mig själv. jag borde kunna det i alla fall, med tanke på att jag har två små barn att ta hand om. Det vore lite väl pinsamt om jag var tvungen att krypa ner i någons säng för att jag är mörkrädd... Tsss. Sånt skulle aldrig kunna hända. Inte mig inte! Tror jag behåller Hello Kitty.strumporna på så att jag har lite sällskap i natten.
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Sitter här i nyköpt svart poplotröja och känner mig LÖJLIGT reklamig. Tur att jag inte har glasögon idag. Nu råkar det vara så att jag inte strävar efter att se just reklamig ut, men jag tyckte väldigt mycket om just den här tröjan och dessutom tyckte jag att den tryckte ihop min svullnande kropp någorlunda. Det känns som om det inte bara är benet som har svullnat, utan hela jag. Tror jag får rota fram någon sjal och bohema till mig lite. Känner mig som en clown i ett akvarium annars är jag rädd. Men - jag ska ju på marknadsgruppsmöte, så det blir säkert bra. Hehehe.
Senare i eftermiddag har jag tid hos en naprapat. Ringde igår och fick tid på en gång. Hoppas verkligen att hon kan räta till min rygg så att benen och kroppen börjar funka igen. Sen blir det väl hård träning som gäller så jag inte hamnar här igen. Vill inget hellre än träna (jo, nu ljög jag - det finns MASSOR av saker som är roligare), men det är så himla svårt att få tiden att räcka till med de här två små barnen. Tyckte att det var så bra när jag kom igång med springandet för att jag kunde göra det precis när som helst - bara på med kläder och skor och så ut. Men så gick det ju som det gick. Dålig idé med en S-formad rygg tydligen.
Nej, nu måste jag packa ihop mina pinaler och leta sjal. Jag har inte sålt mig eller min själ till marknadens krafter ännu. Väl?!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Däckade i soffan - helt utmattad när jag kom hem förut. Missade Trollmor-ritualen och läggning, men de somnade så fint ändå. Får väl gå in och snusa lite på dem nu.
För husfridens skull slängde jag in barnen i bilen efter dagis förut. Kan man vara i puberteten vid 2-3 år? Det kändes lite så med de humörsvängningar som mötte mig där. Gasade på in till stan, där G mötte oss med blomma inhandlad till mor och McDonaldskäk till oss, i högsta hugg. Vernissaget skulle pågå i ca en halvtimme till. Dörren vid entrén var låst visar det sig när vi kommer ångande med vår lilla karavan. Där kände jag att jag tappade orken för en liten stund, men då kom en man som vi smet in med. Tur för oss.
Mammi blev så glad så över att vi kom. Men vi hade ju verkligen inte behövt köpa nån blomma! Varför ska hon säga så när jag vet att hon blir glad för den? Konstigt vuxentix! Vi placerade barnen vid ett bord med sina happy meals. De åt en tugga var av hamburgarna och några strips. Äppelklyftorna var dock populära. Vad man än tycker innerst inne om McDonalds, så nog är de den stora räddaren i nöden många gånger, t.ex. vid långa resor och akutätande. Nu åt de ju inte särskilt mycket just den här gången, men tänk så fina Muminkortlekar de fick!
G och jag gick en runda och beskådade tavlorna och syrran kom också in någon minut efter oss. Kommer knappt ihåg om jag tittade på tavlorna eller inte. Aningens splittrad av att samtidigt försöka prata med de andra besökarna som var där, hålla ögonen på ligisterna vid matbordet och berömma mor för att det såg bra ut. Hon har redan sålt sex tavlor och har fått flera beställningar på liknande verk, så hon var kalasnöjd. Jättekul tycker jag med som är stolt över att hon kör hårt här med. Att börja om och bygga nya kontakter på ny ort vid hennes ålder är riktigt coolt. Kör hårt!
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Igår skrapade jag ihop mig och mitt värkande huvud och åkte iväg för att gå på en föreställning med B. Det var längesen vi umgicks, så det var behövligt. Föreställningen var ärligt talat inte särskilt bra - lite småputtrig, men den var inte rolig nog för att surfa på det och den var inte tillräckligt vass för att skapa funderingar och duiskussion, vilket är tanken med den. Den landade helt enkelt inte. Är rädd att jag såg ut som ett frågetecken när vi pratade en kortis med de medverkande efteråt. Jag ville verkligen inte säga att det var bra, för jag ville inte ljuga och samtidigt ville jag bekräfta dem för jag vet ju hur viktig den biten är när man gjort nåt på scenen. Hamnade i nåt mellanläge där jag egentligen inte sa varken eller. Mesigt ljum och lagom.
Efteråt gick vi till en bar. egentligen skulle vi bara ha gått hem till B och druckit te, men man kunde tydligen inte komma in i hennes lägenhet. Själv har jag släppt på den där gränsen att det måste vara städat när någon ska komma hem. Annars skulle jag aldrig kunna öppna dörren i detta ständiga kaos som omger mig. Jag lever i ett regn av lego. Brukar intala mig att det är ett slags kärleksbevis när jag låter någon komma hit och beskåda vilka usla människor vi är som inte har tid och ork att ha glänsande Ajax-rent hela tiden. Om man blottar sig så för någon betyder det ju bara att man tycker om den. Eller hur?! Det är faktiskt inte alla människor som är önskvärda oväntade gäster. Även jag har gränser och vill hålla upp någon slags fasad av lyckad människa. Hahaha. Den rasar så snabbt när man lär känna mig lite mer bara.
I alla fall. jag körde ju naturligtvis bil igår. B beställde in lite käk och ett stort glas rött. Jag var oerhört avundsjuk och kände ett behov av lite fest och glamour så jag sa att jag körde men ville ha nåt roligt att dricka till min mat.
-En lättöl? frågade servitören.
Hahaha. Ja, det var ju verkligen roligt. Det måste ha märkts väldigt tydligt vad jag tyckte om det förslaget - för jag kände verkligen att jag blev en fågelholk som sen blev väldigt full i skratt med ryckande mungipor. Blev ännu mer skrattig när han kom dragandes med värsta semesterdrinken med ananas och lime på kanten i ett mycket stort svängt glas med väldigt rosa innehåll. Jag tyckte att jag hade försökt hinta lite om tranbärsjos och mineralvatten... Måste nog öva mig på att uttrycka mig tydligt. Och då inte bara genom mitt dåliga pokerfejs. Jag som brukar ha stenkoll på mitt kroppsspråk. Jag har blivit alldeles avväpnad och överrumplad flera gånger på sistone. Är detta månne en trend eller har jag bara tappat stinget tillfälligt? Aaahhh, skulle givetvis ha tagit kort på min rosa skapelse. Typiskt!
Känslan av semester infann sig nog lite ändå och det har jag säkerligen den extremt roliga totalt alkoholfria drinken att tacka för.
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]
Öm moder längtar vansinnigt mycket efter två skränhalsar. Ska åka och hämta dem efter en lång dag vid datorn. Och i telefon.
Bokskrivandet har gått framåt lite, men jag har försökt ägna mig åt andra saker idag. Mycket praktiskt stök och bröt.
Nä nu måste jag ju åka. Vad ska vi äta då? Ingen som helst aning. Framförhållningens mästarinna.
Postat i: Kul Permalink Kommentarer [0]