Socialantropolog Hugh Brody till vänster, Nyvald sametingsordförande Stefan Mikaelsson till höger. -Arkivbild
Ättling från Sjokksjokk lappby har förärats med att utses till Sametingets ordförande och tillika talman. Vid sametingets plenum i Kiruna valdes Stefan Mikaelsson Rödingsträsk till dessa förtroendeuppdrag.
Lappbyn framför gratulationer och delar glädjen.
/Styrelsen
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Kvinnan i mitten är Adina Mikkelsson. Bilden är tagen under 1930-talet. Men vi kan inte komma på vem denna renskötare är/var. Om någon känner igen mannen så vore det snällt att berätta här i en kommentar.
/Åldermannen
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [1]
I går åkte jag LPT och Rungka över till Luokta lappby. Vi hälsade på Ulf Nårsa och han visade oss kåtan där hans fader en gång föddes. Levande kulturspår är viktiga. Vi åt kokt rensida och blodpalt. Tack till Ulfs moder som var kocka.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
I Sjokksjokks's skogar har det ristats ett vägskäl för resande i två världar.
Vindguden äras i furans kropp.
Vi böjer våra huvuden i en bugning.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Sjokksjokk lappby vill rikta ett stort tack till Birgit Larsson-Auna med kolegor, för det beundransvärda arbetet med att sammanställa boken om Kåikul-Gåjkkuls historia.
Boken har en egen hemsida där Birgit Larsson-Auna även är webmaster.
Klicka på boken för att besöka hemsidan.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [1]
Vår modell att bedriva renskötsel i hägn, kommer nu som politisk vision. Sametingspartiet Solidaritet driver en linje för förändring av renskötselmetoden.
Vad jag förstår av förslaget så innebär det att åretruntmarker brukas för vinterhägn alternativt åretrunthägn. Flyttning till kusten och de slitningar och konflikter det medfört upphör.
Kanske fler får möjlighet att hålla husbehovsren genom detta?
De av våra medlemmar som bedriver hägnad renskötsel, eller har en önskan därom, kan ju studera detta förslag i deras egen film. Blanda inte ihop herr Nårsa's roller bara. Här är han partiledare och inte journalist.
/Åldermannen
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Med tanke på de kriterium som sametingets valnämd har att arbeta utifrån, så vill jag här visa på hur det kan se ut för en person i nutid. Här ser ni de förfäder (rakt nedstigande) i min släkt som levde under denna folkräkning.
Lars Pålsson Tjärkat med hustrun Kristina Michelsdotter Auna
Bägge står som Lapp. Lars benämns som Åbo, i detta fallet inehavare av stamhemmanet och lappskatelandet. Hans fader Pål Tjärkat skattade ensammen för det då odelade Padjerimlandet som innan delningen motsvarade bland annat älvdalen mellan Harads och Jokkmokk. Detta inkluderade betesland som senare blev Varjeklandet, Suobbatlandet, Gåjkkullandet mm.
Vilken etnicitet har jag?
Lars Patrik Tjärkat
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Lappbyn bjuder sina läsare om inte till att smaka, så väl till att äta med ögonen.
Kulturellt och geografiskt betingad mat är ”vanlig” i ögonen på de som växt upp inom området.
Men hur den ser ut i ögonen på de som kommer från annan ort och kultur, kan bara dessa själva svara på.
Vi i norden brukar förfasas över de kulturer som äter insekter och ormar. Men vad tycker dessa om torkat kött eller smet av blod?
Lappkokets blodpalt i buljong av benmärg är en sådan rätt.
Gravad fisk som har rå konsistens när man biter i den, är nog lite tveksamt för några?
Mat är gott och matkultur är en del av identiteten.
Lev väl!
LPT
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
För de av våra läsare som inte vet hur det en gång såg ut innan avvittringen. Illustration: Lars-Roland Rungka
1873 års avvittringsstadga
Enligt den 1873 utfärdade avvittringsstadgan gällde tidigare för dessa lappmarker att lapparna framgent ska vara berättigade att för renjordarna begagna bete å all skogsmark inom lappmarkernas hela område, dock att denna rätt å de skogar, som vid avvittringen tilldelas den bofasta befolkningen inom de till odling tjänliga delarna av Lappmarken, må utövas endast vintertiden. Tillika har lapparna rätt att begagna skogen för sina hushållsbehov.
Å särskilda renbetesland, även kallade lappskatteland, äger lapparna rätt att vistas året om; likaså på kronans skogar i lappmarkerna. Lapparnas ställning i förhållande till den bofasta befolkningen inom dessa orter är därigenom betryggad för framtiden, och Lapplands skogar är bevarade från skövling.
Avvittringar och storskiften verkställs av särskilda lantmätare, som arbetar under ledning av en styresman inom vartdera länet och, över honom, av konungens befallningshavande.
Källa: Wikipedia - Ordet samerna är utbytt till ordet lapparna - de första samerna kom hit 1928.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Från början slogs fast att ingen medlem skulle ha mer än en röst, även om han eller hon hade mycket pengar innestående i föreningen.
Kooperation
Principer och tillika grundvärderingar
1. Frivilligt och öppet medlemskap.
2. Demokratisk medlemskontroll (medlemmen styr enligt principen en medlem, en röst).
3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande (medlem deltar med en eller flera insatser i föreningen samt även som konsument, förbrukare, personal, leverantör eller på annat liknande sätt).
4. Självständighet och oberenoende (Organisationen styrs av medlemmarna)
5. Utbildning och information.
6. Samarbete mellan kooperativa föreningar.
7. Samhällshänsyn (att man är del av samhället och ska ta ansvar).
Samebysystemet
Samebyn är i stället byggd på något som liknar feodala rättigheter och därigenom ett slags feodalt system.
Feodala rättigheter innehades endast av vasaller och adel i det feodala samhället. Det innebär att de hade monopol på kvarn, vinpress, bakugn, jakt och fiske samt de högsta ämbetena i samhället.
källa: wikipedia
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Vi protesterade mot uranbrytning på Hopi stammens mark genom att framföra detta trumverk vid URKULT festivalen.
Solcenen 2008.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Ja ni kan posta en check.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Vår rådman i Sametinget Ulf Nårsa avsäger sig sin plats som parlamentariker.
Detta beslut har Nårsa tagit efter att en tid varit intagen på mentalsjukhus. Nårsa hälsar till folket och meddelar att han och familjen har det bra trots omständigheterna. Men tillägger att den som är förryckt inte skall fatta politiska beslut.
Lappbyn tackar för allt arbete Nårsa lagt ner på att föra talan för de i utanförskap.
/Åldermannen
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Dávgát har nytt nummer ute.
/LPT
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Här följer ett inlägg av Birgit Larsson-Auna medlem sjokksjokk sijdda:
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Med glädje har jag tagit del av er hemsida. Jag får en stark gemensamhetskänsla när jag läser de gamla berättelserna och känner igen många av dem så som de är kända i Kåikul (Gåjkkul) by.
Jag vill tacka för att ni uppmärksammat boken där vi skrivit om vår hemby Gåjkkul. Jag som medlem i sijddan ville hylla våra förfäder för vi bygger våra liv på deras kamp för att överleva. Ju mer jag lyssnade och läste, ju mer jag forskade desto mer ödmjuk blev jag. Den sammanhållning som fanns förr har luckrats upp med den nya samhällssyn som finns idag. Igår räknades varje kusin, varje tremänning in för man visste att tillsammans är vi starka.
Jag vill också visa mig på er hemsida för att visa att jag finns och att släkten Auna aldrig har lämnat lappbyn. Många av oss hyllar det samiska även idag, men kulturen har gått förlorad kanske mest genom ”ingifte” och den nya tidens krav på ungdomars kamp om en plats i samhället. I skolan fick far och mor i alla fall stryk om de talade lapska och föräldrarna stödde deras väg in i det svenska samhället.
Men på mitt hus i Kåikul vajar den samiska flaggan och fastän jag inte kan tala samiska ska varje medlem av vår sijdda känna sig välkomna att hälsa på hos mig. Visst har tiden börjat gå mig förbi och samiskan är totalt främmande men inom mig är jag skogssame från Gåjkkul. Jag har ärvt Knabb-gubben (nåjden) Mikkel Aunas spånyckel och på en spik trotsar min trumma. Kraftsånger har fötts i mitt inre och ibland vill de komma ut.
Se det här som en hyllning till era röster på er hemsida.
Birgit Larsson-Auna, Kåikul
Dotter till Torsten Larsson-Auna (son till Knabb-Lars o hustrun Maria)
och Adina (f. Mickelsson Auna, Gammelgårn).
Möt mig också på vår hemsida www.koikul.se
Skrivet av Birgit Larsson-Auna den 07 juli, 2009 kl. 20:06 #