Helgen från helvetet har nu snart regnat bort tack och lov.
Det känns som jag kommit in från en tur i torktumlaren eller landat efter ett litet kast in i någon typ av svart hål. Flygarhelgen brukar annars vara den första riktiga sommarhelgen då det öppnas lantställen, grillas, städas trädgårdar och sommaren lyser in i våra sinnen mellan Hägg och Syrén, men för min del blev det bara borr, såg och slipdamm värkande nyopererad fot, sönderborrade elledningar och nu när jag räknat ihop det, cirka 3000 kr som liksom slängt i sjön.
Man kan också kalla det för, ”Tillbaka på ruta ett” eller ett mycket omständligt, arbetsamt, långt utdraget och dyrt uppfräschande av klädkammare. Möjligtvis ”Ingenting för ingenting” eller konsten att stressa upp sig själv och sin omgivning till max för att inse att där bara fanns en person som stod kvar när det som värst var…
Stamparna stampar på och överröstar min fundering kring EU-valet och partiledarna i Kvällsöppet igår. Visst är det väl maximal otur när två personer som är hemma dygnet runt (pluggar/arbetslösa vem vet) och stampar runt på hälarna samt skiter fullständigt i sin omgivning, flyttar in ovanför en i ett hus från 1942 som inte extra isolerats alls och som fungerar som en enda stor vibrerande resonanslåda.
I dessa dagar då alla vill till Bryssel, inte för landet, världen, jorden, utan för de feta lönerna, sitter jag själv med 8500 kr i handen varje månad och vibrerar av ekonomisk ångest.
Så det gick inte att lösa problemet med stamparna genom att isolera, så jag började fundera på det där med anatomiskt utformade öronproppar och vad får jag då redan på? jo det kostar över 2000 kr för ett enda par!
Den blomstertid har nu kommit i det lilla landet Sverige som tror sig kunna påverka Europa. ”Sverige har allas ögon på sig, sade han Fredrik R i Tv igår, vad då allas ögon? Vi hamnade nästan sist i slagerfestivalen och det var vad jag trodde vi skulle, Saab och Volvo i konkurs, börsen, systembolaget, kollektivtrafiken, allt är säljs eller är sålt till utlandet eller privata intressen och den svenska mentaliteten är utrotningshotad. Detta lilla lands storhetstid är förbi och allt som var gott här, hänsyn, jämlikhet på gång, social service, artighet, etik och moral är som bortsopat från landets yta och våld rädsla och fascistiska krafter breder ut sig. Emellanåt säger jag som farbror Lars 91 år, ”det är tur man ska dö snart”, men helgen från helvetet är ändå över, jag får tacka för det.
Tantlena 2009-05-28
I mitt bostadsområde måste man ha hörlurar för att kunna se på TV, öronproppar för att kunna sova och i många fall också sömnpiller.
Folk kan inte ha sina barn hos sig (umgängesbarn) för att det knullas högljutt i grannlägenheter. Somliga kan inte ens sova i sina sovrum utan har flyttat sängen till det så kallade vardagsrummet. Själv funderar jag på att börja sova på golvet i mitt källarförråd.
Grannar får höra av grannar att de inte får dammsuga efter vissa tider och måste stoppa sina katter från att springa omkring. Grannar hör sina grannars samtal, väckarklockor, telefonsvarare och gaser i magen.
I mitt område får barn inte leka med bollar inomhus, för det är en utomhusaktivitet och ingen får knacka i vägg eller i taket för markera att man störs men man får vara en stampare som är uppe på nätterna.
I mitt område så existerar inga störningar om inte störningsjouren har verifierat det eller fler grannar klagar på samma sak så för att vara trovärdig måste man ange sina grannar och konspirerar med andra grannar.
I mitt bostadsområde hör man allt som händer och sker alla tider på dygnet och här är kanske tyst mellan 02.00 till 05.00 om man har tur.
I mitt område som byggt på 1940talet och förvaltas av ett allmännyttigt bolag är hyran så hög i förhållande till vad man får att det i det närmaste är omöjligt att flytta om man en gång hamnat här.
Somliga olyckliga sömnstörda hyresgäster framhärdar för de står inte ut med att ständigt störas dygnet runt och lyckas byta lägenhet efter åratal av intensivt arbete. Det vill säga, om de har förmånen att ha en inkomst som är tre gånger hyran på det nya stället, före skatt, per månad. I dagens läge är det inte alltid så lätt i 08 området för här kostar en nyproducerad lägenhet mil från tullarna mellan 5 och 7 000 kr per månad och de som en gång fanns med lägre hyror har allmännyttan sålt ut till hugade hyresgäster som vill göra en hacka. Orenoverade sunkiga, icke stambytta, ej dränerade gamla hus byter ägare huller om buller och snabbt som ögat efter ägarbytet säljer de spekulerande och flyttar och lämnar kvar de godtrogna och dem som inte hade råd som får sina grannar som hyresvärdar och blir i det rättslösa.
I mitt område cirkulerar det ständigt klagomålslappar från bolaget störningsjour men ingen eller bara några få vågar ringa för breven är så formulerade att alla tror att det är ”mig” som ”någon” klagat på.
För bolaget är det ju i samtliga fall bättre att vi hyresgäster bråkar och skyller på varandra och flyttar om vi inte står ut än att de tar sitt ansvar och ser över hur illa fastigheterna faktiskt fungerar och ändå har man mage att på sin hemsida skriva att hus byggda under 1940-till 1950 talet anses av många vara de bästa som någonsin byggt.
I mitt område där jag bor gäller inga regler för när och hur det ska vara tyst längre, så folk får sova. I andra bolag och områden finns regler, allt från tyst från 20.00 till 23.00 och fram till 06.00- 08.00 finns, men inte här och inte i detta bolag så stampare, knullare, skrikare och dansare kan göra det de gör hela nätterna utan hänsyn till sina grannar och utan att riskera något medan dem som de stampar på inte har några rättigheter alls.
Allt det här sker med hyresgästföreningens, socialdemokraternas, allmännyttans och kommunens goda minne. De fåtal som vågar orkar eller har mage att klaga och påpeka saker och ting, går man samman och stoppar och ser till att bli av med.
Allt det som byggdes upp av medborgarna för medborgarna skull, facket, landstingen, studiemedelsnämnden, socialtjänsten, försäkringskassan, rättsväsendet, polisen, skolan, landstingen, kommunerna, hyresgästföreningen, HSB, allmännyttan, arbetsförmedlingen, pensionssystemet, posten, vägverket, SJ…
Kort och gott allt har tappat styrfarten fokusen och syftet med varför det finns och anställda och förtroendevalda arbetar numera främst för sina egna jobbs existens, sin egen bekvämlighet och för att få ihop till alla bonusar till alla chefer.
Ingeting av ingenting blev ingenting och innan vi reagerar och gör något är landet sålt och allt av värde allt kapital har sålts eller köpts av de få, mycket få i världen som redan har allt…
Vi som slavar invid foten av Keops pyramid, det är som vanligt vi som får betala allt. Varför tror vi ens längre att några politiker, system, ideologier skall rädda oss? Allt sådant har fallit samman….
Tantlena 2009-04-04
Ramlade in genom ytterdörren igårkväll. Svettig, trött och hungrig. På mitt hallgolv låg ett litet brunt paket.
Helt övertygad över att jag inte alls beställt något lade jag det på vardagsrumsbordet, skrev "åter avsändaren" på det med stora tuschbokstäver och planerade att stoppa ner det i närmaste brevlåda idag.
I morse tittade jag på det och undrade igen vad det kunde vara, var det kom ifrån och blev så nyfiken så jag tänkte att kanske kan jag öppna det i smyg bara för att se...
Pillade upp ett hörn och såg " Lost Chord"
Lost?
Chord?
Och så trillade poletten ner. En sådan morgon, en sådant ovanligt underbar morgon för att vara november och detta år i tiden 2008 när marknaden rasar, miljön är vettskrämd, mänskligheten fettskärmd och det är val i USA.
Tanten blev med ens 15 år och var tillbaka på sitt flickrum i norrland och dansade trots trasiga knän till "Ride my See-Saw"! Den kära gamla sedan länge förlorade skivan, nu på CD, detta album, högt älskat, som förvunnit i nån av de 15 gånger jag flyttat, med Moody Blues som skapade en livsläng relation till detta popband från England och som jag och min käre vän från barn och ungdom lyssnade på igen och igen och igen. Ja vad är det han säger än? "Thinking is the best way to travel". Detta album är Visions of paradise minsann för paradise, visst var det väl när kropp och själ var ung, fylld av livskraft och allt var helt och fyllt av framtidstro.
Tanten 08.11.04
Skärande ögonblick
När tandläkarborren förenas med betongbilan inne i ditt huvud och det enda ord som hörs är
migrän
Violingnissel Lite input om migrän: Migrän är en kronisk huvudvärkssjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som förvärras av ansträngning. Vanligt är att värken upplevs sitta i ena halvan av huvudet och ibland vandrandes från ena sidan till den andra. Värken kommer i anfall som kan vara i allt från en halvtimme upp till tre dygn. Frekvensen av dessa anfall kan vara från enstaka gånger per år till flera gånger i veckan. Många med migrän upplever en förhöjd känslighet mot ljus och ljud. Det är inte ovanligt att man under ett anfall vill ligga ostörd i ett mörkt rum. Ordet migrän har sitt ursprung från grekiskans hemicrania, vilket betyder "halv huvudskål. Det pågår mycket forskning kring orsaken bakom migrän men trots detta så vet man ännu inte varför man får migrän. Det man vet är att både smärtnerver till hjärnan och blodkärl som omger hjärnan är kopplade till migränanfall. Forskning har även visat att en signalsubstans, Serotonin, har betydelse vid uppkomsten av migrän Tantlena 08.09.11
av ostämt slag
rider detta jag
som
nybörjargnid
med
nyslipad kniv
metallpannband gnidande vridande
smärtstråkeglidande
sågbladsridande
glödande moln
skära och tära
förruttnelsefylla
avdammad mylla
evighetssekunder
skyndar förbi
fly ur kroppen för att bli fri.
08.05.21
Tillåt mig att berätta om en par favoriter från mina unga år. Musik var något väldigt viktigt för mig och tog stor plats i mitt liv och det vara både sång och dans. Jag hade ett antal favoriter som ung, varav åtminstone ett gäng är i ropet igen och då menar jag Pink Floyd.
Jag minns mycket väl när deras Dark side of the moon - album kom. Jag var då helt övertygad om att det inte skulle gå att göra en bättre LP än den och ja, vad ska jag säga, den står sig verkligen än idag. Trots allt har det genom åren funnits en par , som det då kallades, album, som varit mycket viktiga för mig, förutom Darks side of the moon . Abby Road är till exempel ett och Tubalur Bells ett annat. Sedan kan jag ju inte låta bli att nämna storheter som Moody Blues, Cat Stevens, Janis Joplin och Don MacLean heller, och där finns det många album så det får räcka med artistnamnen.
Just nu håller jag på att sälja bort mina gamla vinyler och för tillfället även den gamla skivspelaren. Jag har helt enkelt inte plats för det i min lilla lägenhet på 40 kvadrat. Dessutom spelar jag dem inte längre, jag lyssnar på radio och min lilla MP3, där jag har spelat in musik från mina CDskivor.
Ok jag har säkert sålt vinylen för billigt och varit en guldgruva för samlare, jag menar "In the Court Of The Crimson King", t ex... men så får det bli. Vinylen hamnar där den blir uppskattad på ett annat sätt och jag slipper försöka bevara och skydda dem i den ynkliga lilla lgn jag har nu. Här har den stått och samlat damm. Men visst, det är också en liten sorg att göra sig av med denna del av min historia. Nu finns den snart bara kvar i mitt minne.
Omslagsbilden från det unika albumet In The Court Of The Crimson King hittar du under länken, "omslagsbilden" och under "court", ja den kanske mest kända och även jazzinfluerade låten från nämnda LP.
För övrigt, förutom det faktum att det är halvtid för den nuvarande regeringen, hur kan det vara så lång tid kvar? så har jag en fråga till dej som, läser. Kan man kalla en person "snäll" om den bara "ställer upp" när det inte innebär någon form av uppoffring, kostnad eller ansträngning från den personens sida?
I förlängningen av detta, har man rätt att förvänta sig något som helst av en annan människa, och, när man gjort en överenskommelse med någon, och vill ändra den, skall man då inte kommunicera med den man kommit överens med, och göra en ny överenskommelse, inte bara ändra och meddela....vad tycker du?
Tills sist, vad säger man om en människa som väljer att leva ensam för det är enklare och man får göra som man vill då, vad är det för slags människa?
Idag var det många frågor hos Tantlena 2008-09-04
Stängt på grund av midsommar här i Sverige, södra delen närmare bestämt...hagel, vind, regn, drivis och åska ska man orka mitt emellan nubbar, sillar och jordgubbar.
Tantlena på planeten huga där det får duga!
Vaknade mitt i natten med huvudet fullt! Det var bara å stiga upp efter att *vrida och vända en halvtimme* inte gett resultat. Sitter nu framför min gamla trotjänare Dell och dricker Jasmine Tea från folkrepubliken Kina. Klockan är 03.58
Sömnstörningar min vän? Jajamän! Det säg väl också att sömnbehovet minskar med stigande ålder. Vilket fall som helst så är huvudet fullt och magen tom. Ombyte förnöjer så jag strävar efter full mage och tomt huvud. Full magen åtgärdas nu med te och kanelbulle. Bullen höjer blodsockret och kanelen sänker och stabiliserar det. Bra eller hur? Magen fylls således men hur tömma huvudet? Kanske hjälper det med att bara liksom sätta ner stödord på detta hyperrymdspapper. Låt mig se vilka ord som kommer…..
Reinfeldts, jag känner djupt och innerligt misstroende. Förbaskade alliansregering. Träffade ett trevligt medelålders holländsk par i Gamla stan förra veckan. De berättade att detta var deras andra resa till Sverige och att Sverige har ett bra rykte i Holland. Jag berättade lite om vad som hänt de senaste åren och de beklagade, sade att Holland och Tyskland genomgått samma ” nu ska vi sälja landet” fas och att man nu besinnat sig och kommit underfund med hur dumdristigt och kortsiktigt det var. Vill jag säga något är det * Vad var det jag sa!*
De skulle tända ett ljus för Sverige sade de. Underbara människor som jag hoppas får en härlig tid här i Stockholm.
Det här leder osökt till nästa tanke. Mona Sahlin och hennes radioreklam om supporters. Ja men hallå! Tror hon, de, socialdemokraterna att folk är idioter eller? det låter så. Jag ger mig sjutton på att de alla är helt överens över alla blockgränser och att det politiska spelet är ett spel för gallerierna. Socialdemokraterna påbörjade den politik som alliansen nu driver till sin spets. Det är som de leker nån slags” goodcop/badcop”lek.
Döden, döden, döden, den närmar sig från alla håll och jag är inte rädd för att vara död, mera för själva processen när kroppen lägger av med smärtan och maktlösheten i det, speciellt om man får ligga ensam och dö. Men döden är ett med livet.
Ensam, hur gick det till och hur irriterande det är inte med folk som inte svarar på mail, som om man inte finns eller är helt oviktig. Även barn kan vara osynliga och det leder sällan till något gott. För övrigt blev jag blåst av mitt ex också, ja av flera ex faktiskt. Förbaskat lågt av dem och snopet för mig. Dum naiv och godtrogen…
Miljön, miljön, miljön, åh stora oro om hur Moder Jord skall kunna hantera den galna svärm av Homo Sapiens som allt mer fyller ut och med anledning av det då, bildjävlarna! Jag verkligen hatar bilvärlden, trafikvälden och det faktum att filmen, böcker, sångtexter, reklamsnuttar, snart sagt allt numera handlar om bilar. Till och med vuxenheten räknas i bil och körkort. Helt galet. Vuxenhet borde handla om förmågan att se till andra än sig själv, omhänderta, se de större perspektiven, dela med sig och ta ansvar, enligt min mening. Bildjävlarna leder mig till den där lille killen på sparkcykel i rondellen vid Bergslagsvägen. Var han fem år ens? Där kom han, mitt i rusningen, sparkade sig över de dubbla gatorna på sin lilla cykel, utan en målskvinna eller man så långt ögat nådde. Bilarna stod som spön i backen och jag såg honom ta sig över med hjärtat i halsgropen. Modigt, dumdristigt eller vad, men var fanns föräldrarna? När jag var liten klättrade vi i höga träd utan skyddshjälmar och cyklade utan hjälmar med. Några målsföräldrar av vilket kön det än vara må, fanns aldrig i vårt utomhuslekandets närhet. Jag kanske oroade mig i onödan.
Skriva protokollet, fan vad jag är less på möten, småaktigheten, nagelfarandet, tjafset om bagateller som om förlaget kom ut fyra eller fem dar innan det skulle behandlas. Undrar om det är bara genomtråkiga paragrafryttare som sysslar med möten och så kallad direkt demokrati. Direkt byråkrati skulle jag vilja kalla det. Människor som kan ägan hur mycket tid som helst åt hur en mening formulerar istället för att verkligen göra något. Sen är jag less på folk som inte kan hålla sig till saken också. Jag har nog mötesallergi.
Jag behöver klippa mej men hur ska jag ha råd. Mona brukar ju gå till frissan när hon är lite låg, undrar om hon kan betala åt mig eller om jag får gå till Salong samtiden, dvs. klippa mig själv ovanför tvättstället i badrummet.
Sättpotatis, Asterix fanns bara i femkilossäckar och jag vill ha två kilo. Har bekymmer med att hitta sättpotatis i Stockholm. När Växus köptes upp av Plantagen blev allt till det sämre och dessutom mycket dyrare. Jag menar, när en fröpåse kostar mellan 22-50 kr stycket!
Fläsket på magen och hur smal jag var förr. Måste bli av med det, det är i vägen när jag ska böja mig, rensa ogräs, knyta skor och allt det där. Måste bli av med fläsket på magen och hur då när äta är det enda roliga som finns kvar? Detta är ett bekymmer då motionerandet är svårt att genomför på grund av ekonomi och högerknäet inflammation.
Men oj då det kommer mera….
Missnöjd med P.Js arbete med hyresförhandlingarna, han *fuckade up” oss.
Missnöjd med hur boendesituationen är här i Stockholm och mitt eget boende.
Oroar mig för stambytet och allt vad det innebär av intrång, ingrepp och påverkan på mitt privatliv.
Skäms över allt detta då det finns gott om människor som vare sig har boende, frisör, doktor eller dator, suck…
Nu är klockan snart 05.00 och jag skall återgå till letandet efter kvinnliga förebilder i böckerna om Alexander den store. Tantlena 08-04-24 04:43
Idag är det våffeldagen. Redan på slutet av 1970talet serverades det våfflor ute på gården till alla barnen på daghemmet, det minns jag väl. Våfflor och vår hänger ihop. Vår hänger också ihop med påsk och livets och ljusets återvändande. Allt det här har gamla anor och hör ihop med de fyra årstiderna, den tid då vi fick vår föda direkt från den jord vi brukade och då människan fortfarande hade någon kontakt med naturen. Idag kör vi med en våffeldag har förlorat all kontakt med naturen och oroar oss för att vintern kommit nu när det borde vara vår, eller?
På radion idag har de börjat spela Madonnas nya låt, * 4 minuts to save the world*. Jag funderar på texten som verkar handla om sex, att göra det man vill och att rädda världen och förstår just ingenting annat än att *vägen till helvetet är kantad av goda intentioner*. Det är väl mer vad vi gör än vad vi säger som räknas kanske hon menar och det håller jag väl med om.
Fyra minuter? för ett antal år sedan talades det om att klockan fem i tolv uppstod den moderna människan som skapat civilisationen. Kan det vara bara fyra minuter kvar nu, innan klockan slår tolv och vad händer då?
Ändå hör jag radioreklam från Statoil nu månar än mer om sina kunder och tar bort års avgiften från sitt Statoil privatkort och ger mer och mer bonus på sina inköp därför att de, ja som de säger, månar så om sina kunder. Vad de verkar ha glömt att tala om är att varje kund som ökar sina inköp av bensin för oss allt närmar, vad ska vi kalla det, klockan tolv eller?
Tantlena 08.03.25
Underdogbloggen har missgynnats av mig på sista tiden. Ja den där tiden, som märkligt nog inte räcker till eller är det orken, vem vet.
Kanske är det också så att jag är så bedövad av allt skit som den nuvarande regeringen och makthavarna i stadshuset och landstinget i Stockholm tar sig för att jag inte ens vet var jag ska börja skriva tycka eller tänka. Ja faktum är att jag tror det är det senare. Bedöva vad ordet...
Det senaste i raden galenskaper är den regeringsutredning jag hört tala om, där man föreslår att kommunala bostadsbolag i framtiden endast skall sträva efter så hög vinst som möjligt. Det allmännyttiga som skall vinstdrivas skall inte längre sätta taket i hyresförhandlingar heller. Det här är så skrämmande och förfärligt att jag vet inte ens längre vad jag ska säga.
Sedan har vi då det där med biblioteken. Eftersom Sverige inte har någon allmän bibliotekslag eller skyddslag för bibliotek så läggs de ner på löpande band. Tidigare var ju kultur till alla, något som var så självkart att någon sådan lag inte har behövt men nu behövs det minsann. Kulturen är hotat på bred front från alla håll.
Det här med att ge och ta verkar ha blivit bara ta då det gäller den här nya regeringen. Vad man bland annat gick till val på var billigare tandvård, den har visat sig bli dyrare, bättre vård, den har visat sig bli sämre där den behövs mest och högre bostadsbidrag till bland annat pensionärer, de som fortfarande betalar FULL skatt, men det har inte höjts alls.
Vad som däremot har höjts är avgifter för kollektivtrafiken här i Stockholm, igen! Det är inte långt kvar innan månadskortet är uppe i 1000 kr per månad och ja, det finns inte längre med i socialtjänstens norm.
Istället för vanliga bostäder byggs konferensanläggningar, stora hotell, strandpromenader och svindyra bostadsrätter med lyxinredning. Centrumanläggningar säljs och de privata ägarna chockhöjer hyror. Hyresrätter där hyresgästerna inte velat köpa sälja ut till privata ägare på spekulation. Med stor sannolikhet kommer det att renoveras, ombildas och chockhöjas hyror där med. Så som sagt var bland alla detta vet jag bara ett sätt, jag leker akvariefisk på disk, kippar efter luft och har sömnstörningar.
Tantlena 08.03.04
Besynnerliga kan de vara, tidens allmänna tecken om man ser dem. I dessa dagar då Mona Sahlin, en socialdemokratisk partiledare väljs till årets hetero, Lars Ohly, en vänsterpartiledare knackar dörr i Hallonbergen, Amerikansk presidentkandidat lägger bud på Svenska Vin & Sprit genom sitt företag och Eriksson avskedar mycket personal fast de gör stora vinster läser man i tidningen efter tidning om tester för bästa semlan. Det är inte bara generella tester för just semlorna utan media använder till och med deltagare i såpan Let´s Dance som jury för *bästa semlan*, som om att vara med i Let´s dance skulle kvalificera smaklökarna på något sätt.
I Stockholms innerstad byggs nya shoppingkvarter och jättehotellanläggningar samt tjusiga strandpromenader, men bostadsbristen är svår och speciellt hyresrätterna är satta på undantag. Ur led är tiden och det samhällsklimat som fanns när jag växte upp och var ung och dagens samhälle, är överhuvudtaget inte kompatibla.
I en av gratistidningarna hittade jag, bland alla andra konstiga tecken på tiden, en guide för olika generationers syn på arbetslivet och jag tror minsann det kan vara så att synen på arbetslivet är överensstämmande med synen på det övriga också, hos oss. Det samhällsklimat som fanns under åren då vi växte upp har starkt präglat oss. Det yttre blir det inre och så tvärt om, då vi i vår tur senare som vuxna präglar nästa generation.
40 och 50talisterna skulle vara trogna arbetsgivaren och kände ofta ett kollektivt ansvar för kollegor och företag. Trygghet och medbestämmande var viktigt. Generationen präglas av en villighet att arbeta hårt eftersom en hög materiell standard inte var något självklarhet när de växte upp.
60-talisterna blev starkt präglade av sin uppväxt på 1970talet och har ofta en anti inställning till karriär. De vill gärna samarbete och strävar nästan alltid efter att uppnå konsensus.
70-talisterna blev mycket mer individuella och tänker i första hand på sig själv och sin egen karriär. Att lyckas utifrån sin egen definition är viktigt. Bra lön är ett grundkrav men även trevliga kollegor och personlig utveckling räknades som mycket viktigt.
80-talisterna är otåliga och vill ha snabba resultat. De har ofta en idealiserad bild av karriären och har mycket höga förväntningar generellt. De är inte särskilt trogna arbetsgivaren utan går till dem som betalar bäst.
90talisterna är uppvuxna i mediasamhället med ständig tillgång. Information i överflöd präglar generationen. Globalisering och en stark framtidstro är tidens tecken . 90-talsierna är individualister inte kollektivister.
Vad ska man säga om den där listan? Jag inser att jag präglats av alla samhällsklimat sedan 1954 men att de starkaste intrycken ju kom före 30 års ålder. När jag inte orkar med att vara så fundersam kring sakernas tillstånd kan jag ju alltid vila ut i Sofis mode som skriver om Jennifers svåra viktkamp. Ja men snälla, vem sjutton är Sofi och när blev jag Jennifer med en mager liten amerikanska, jag bara undrar och kommer Sofi att skriva om min svåra viktkamp när jag kan börja röra på mig igen efter att det högra benet åter börjat fungera, om det nu blir så. Frågor, idel stora frågar om livet och sånt från Tantlena 08.02.06
Läs även andra bloggares åsikter om arbetsliv, viktkamp, klasskamp, individuella mål, globalisering, trygghet, medbestämmande, 50talister, 70taliser, 90taliser
Hörde på nyhetern idag om två innebrända barn. Konstaterar att det finns en TV serie som handlar om en seriemördare. Såg nyligen filmen Tha last king of scotland, om Idi Amin som begick folkmord på sitt eget folk. Inser att det mesta i livet handlar om just livet och döden och att alla en dag skall dö. Vi ska alla den vägen vandra, som man sade när jag växte upp, på begravningar och liknande. Ja det ska vi, men eftersom det moderna samhälle vi lever i mer eller mindre har avskaffat död, sjukdom, ålderdom, sorg och liknande så är det lätt att liksom missa. Döden är något som händer andra, som man ser på TV och läser om. Men kan det vara så att om det inte finns någon död så finns heller inget liv? Men vad är då viktigt i detta liv?
Idag gick jag omkring här i Stockholm i det grå vädret med den grå himlen, med regnet liksom hängande där, snart på gång och lyssnade på bilarna som susade förbi igen och igen och igen och igen....där kom det en bil, två bilar, tre bilar....en oändlig ström av bilar som var och en innehöll en eller annan människa på väg någonstans i något ärende som den eller de personerna upplevde som så viktiga att det var bäst att skynda sig dit med bil. Själv önskade mig vinter, blå himmel och sol och alla bilar...all världens väg.
Men ärligt, med handen på hjärtat, vad är det som är så viktigt egentligen? vad tycker du? Gunilla skriver om brats, fjårtisar och svampen . Lukas skriver om samkönade toaletter. Ett hjärta rött skriver om finansministrar och om att vara handlingskraftig. Bella har antagit min utmaning på sin blogg och på västkusten och i skåne förbereder man för storm. Själv skriver jag det här och kanske är det så att det viktiga varierar och måste få variera utan att graderas eller placerar i hierarki.
Igår på en större matvarubutik i vår stad ringlade sig köerna i de få öppna kassorna genom hela butiken. När det till sist blev min tur svarade den unga trevliga kvinnan i kassan, på min fråga vara det var såna köer att " det är nya tider nu, nya chefer, nytt schema och färre anställda. Vi ska klara av 10 000 inmatningar/pass nu. Det var en lektion i vad som betraktas som viktigt, som heter duga. Det var inte kunderna, de anställda, service, matens kvalitet, utan antalet inmatingar i varje kassa, som var det viktiga.
I mitt liv har jag kommit fram till att det viktigaste är att få vara gemensam, inte ensam och att ha det man behöver, inte mer än så, för ägande skapar arbete, problem och mer ängande eller förluster. Status, pengar, titel, vilket märke kläder, möbler, porslin har, hur många skidbackar man åkt skidor i och antalet av det ena eller det andra som man har i sin samling, är ganska oviktigt när det kommer till liv eller död. För övrigt kan man ju diskutera om man verkligen kan äga någonting! Ägande är ju bara något vi hittat på. Om du tjänade lika mycket som Madonna och kunde känna in i ditt hjärta, hur många som svälter ihjäl på vår jord och att vi håller på att förstöra naturens balans helt, skulle du kunna njuta av alla de där pengarna då? Hur kan det vara möjligt att någon kan få tjäna så mycket pengar när andra ligger och dör av svält? Hur kan vi kalla en sådan värld för utvecklad, human och modern?
På väg från biblioteket idag stod en relativt ung man och spelade dragspel. Han var mager och såg frusen ut. Han fick mina mynt fast jag inte har pengar till glasögon, tandläkare, nya hålfotsinlägg, en fotvård, en klippning och CSN. Jag struntar i om han egentligen inte behöver dem mer än jag. Så vad är egentligen viktigt för dej? undrar tantlena 08.01.31
Det är helt sanslöst så många knappar apparater och kontroller det finns i världen idag. När jag växte upp fanns det rullbandspelare och radiogrammofon och det var, ja, stort då. TV såg jag för första gången som tioåring och då var det en svartvit testbild och en hel del myrornas krig. Men mycket har ändrats sedan dess. Knappar, apparater, kontroller och tempo ja förstås mängder också. Det finns ingen ände längre på mänger. Allt skall vara så stort och mycket och fort ska det gå.
Igår kväll visade TV filmen *Vem älskar Yngve Frej* med anledning av Stig - Slas - Claessons bortgång. En tidig sjuttiotalsfilm med tidstypisk design, kvinnosyn och tidstypiskt tempo. Ja vem älskade Yngve Frej, det är en bra fråga. Jämför tempot i i den filmen med det i, till exempel, första Matrix filmen. Huga!
Så var det kontroller, knappat, teknik och ja cockies till exempel. I min värld är det småkakor. Var får de allt ifrån dessa tekniker? Hårddisk till exempel så är disken efter en bränd Janssons frestelse är en hård disk, på planten Huga, inte en apparat.
Igår hade jag det rätt kämpigt med tekniken. Först ramlade TVs kanal 1 bort, det var myrornas krig igen. Vilken nostalgitripp.
Sedan blev det helt plötsligt omöjligt att högerklicka och klippa/klistra in i alla officeprogrammen och excel bara liksom av installerat sig själv.
Då det är månadsskifte och dags att betala alla räkningar, ja de som inte går på autogiro, plockade jag fram alla dem och min nästan nya kod. Ja men, vilken tid det tog innan jag blev sams med autogiro då, för att inte tala om internetbank. Nu har jag internetbank och för någon tid sedan lyckades jag slarva bort min personliga kod till min internetbank. Det tog sin tid innan jag fick en ny, så räkningarna den månaden blev försenade. Det kommer de att bli denna månad med för när jag skulle försöka *göra rätt för mig* som är ett annat förhållningssätt från planeten Huga, så sade min internetbank att min kod var spärrad. Ja jag förstår då inte vad, har ju nyss bytt och bara hunnit använda den en gång, men det är bara åh börja om igen, efter att ånyo skaffat ny kod. Om någon sagt ordet kod till mig när jag var 15 år hade jag verkligen trott att de kommit från planeten Huga, nu är det jag som sitter där. Teknikfientlig tant? jajamen!
Men nu återvänder vi till cockies. Jag kunde inte plocka fram en webbkatalog jag ville titta på igår, för att jag måste aktivera cockies. Vad i hela friden är cockies? och som jag letade. Det blev utryckning för sonen som också skulle hjälpa mig lägga etiketter på min inslag här på bloggen tänkte jag. Hur lägger man etiketter på en blogg? Etiketter på syltburkar vet jag allt om.
Sonen suckar och försöker förklara...
Resultatet av etiketterandet igår blev att jag lyckades förgifta mitt inlägg " Egen hand på second hand" med htmlkoder, spara och lägga ut. Väl sparat var det ju kört om man säger så. Någon som hann se det? Jag har suttit hela morgonen och rensat bort alla htmlkoder, och skrivit om texten och nu har jag lagt ut den igen. Men *skam den som ger sig* som också är ett talesätt på planten Huga, på´n igen. Jag ska försöka sätta etiketter på det här inslaget också, så se upp för publicerade stora mängder av obegripliga htmlkoder.
Tant Lena 08.01.27
Läs även andra bloggares åsikter om teknikfientlig tant, testbild, grammofon, matrix, vem älskar yngve frej, slas, autogiro, internetbank, htmlkoder, knappar, fjärrkontroller, teknik, tanter,
Besökte en av Stockholms secondhand butiker häromdagen. Ja, jag hoppades väl kunna göra några fynd och hitta saker av god kvalité till överkomligt pris. En bra kombination då det gäller kläder när man är en fattig tant, som jag. När jag kliver in i butiken finns där tre i personalen och en bekant till en i personalen, som har hund med sig. Ingen tar någon som helst notis till mig. En i personalen sitter och dricker kaffe, en talar i mobiltelefon och den tredje talar med sin bekante. Lokalen är ju rätt liten så det är svårt att undgå att se mig eller för mig att höra vad det talas om speciellt när volymen på pratet är hög, nästan lika hög som tempot på pratet.
Med secondhand konceptet följer en del annat, åtminstone i min värld. Det här med att spara på resurser och en viss ödmjukhet inför kunder, efter som de ofta är leverantörer också, följer med konceptet tycker jag. En liten secondhand butik borde måna om omsättningen och kunderna eftersom, ja, hur bra den än är, den inte på långa vägar kan omsätta summor i storleksordning, stora klädbutiker. Om det dessutom finns tre anställda och inga kunder utom jag, ja då borde ju bemötandet gentemot mig som kund växla över på bästa tänkbara direkt eller hur? Kort efter att jag kommit in börjar båda i personalen som är i butiken samtala med den bekante med hunden. Hon som dricker kaffe fortsätter med det i ett annat rum. Samtalet handlade om semester i Thailand, tsunamin, prinsar som dött, minnestavlor, värme, billigt, badstränder, barnen sol-shirts, solfaktor på krämer och så vidare. Allt samtalades om som om det vore någon slags happening, ett event av något slag. Jag säger bara, tänk om jag mist min make i den där tsunamin? Vad kunde de veta? Efter en stund kom ämnestillägg som bilar, egen bil, hundar, signaler på mobilen och timbaland.
Jag hittar en liten blus för 49 kr, provar och går till kassan. Hon som står där säger Hej utan att titta, hon tittar på den andra anställda istället, som pratar oavbrutet. Jag säger en mening, hon säger förlåt och tittar frånvarande på mig. Jag säger samma sak igen och hon ser ut som ett frågetecken, slår in och ger mig en lapp att skriva på. Jag tar min blus och när jag ska gå ut säger jag *så skönt för er att jag går nu eller hur, då kan ni fortsätta samtala med varandra*. Hon i kassan ser än en gång ut som om jag befann mig på en annan planet än hon gjorde.
Hälsningar från Tant Lena, på sin egna planet Huga, anno 08.01.23

